ytterkläder inomhus

Detta med krämporna känner jag igen.

MEN, skillnaden är att vi väl ojar oss till våra bekanta? Presenteras vi för en okänd person så är inte det första vi säger att vi har väldigt ont i en axel idag :) Sådant spars till sådana vi är mer bekanta med.
Jag skulle inte gå in på banken och prata lån och börja med att beklaga mig över min tennisarmbåge.
Personligen så skäms jag lite över krämpor. Berättar om dem ifall det har någon relevans i sammanhanget. Tex om vi ska bära tunga saker så kan jag berätta att jag inte klarar det och kort nämna orsaken så folk inte ska tro att jag är lat.

Jag har jobbat med servicejobb såsom butik, café, telefonväxel och där kan jag lova att man ibland får höra folks livssituation och sjukdomar etc. Så vissa svenskar gillar absolut att beklaga sig.
 
En norm som jag däremot tror är ganska generell över generationer är att man som svensk anpassar sig till det utrymme man är tilldelad, rättvisa är viktigt för oss. Jag var på flygresa i går och satt bredvid en man som bredde ut sig över armstöd och spretade med sina ben och jäklar vad det irriterade mig. Han var väldigt hövlig i övrigt men för mig så signalerade det total nonchalans att han tog sig friheten att använda delar av "mitt" utrymme.

Nja.. håller inte riktigt med där.. I kollektivtrafik, på buss, tåg, flyg etc tycker jag det är många som tar mkt plats. Senaste häromdagen var det en man som stod på mig i kön på ICA. Och då menar jag verkligen att han stod exakt bakom mig. Jag bad honom trevligt om utrymme och han såg väldigt förvånad ut. Detta har jag varit med om flera ggr, att vissa människor inte känner av vad som är den personliga sfären. Så nja... jag tror inte alla anpassar sig till det utrymmet man är tilldelad.
 
Skämtar du? Har du aldrig åkt kollektivt i Sverige!? :laugh:

Nja.. håller inte riktigt med där.. I kollektivtrafik, på buss, tåg, flyg etc tycker jag det är många som tar mkt plats. Senaste häromdagen var det en man som stod på mig i kön på ICA. Och då menar jag verkligen att han stod exakt bakom mig. Jag bad honom trevligt om utrymme och han såg väldigt förvånad ut. Detta har jag varit med om flera ggr, att vissa människor inte känner av vad som är den personliga sfären. Så nja... jag tror inte alla anpassar sig till det utrymmet man är tilldelad.

Fast ni bekräftar minos tes, tycker jag. Era reaktioner visar på att personlig sfär ÄR viktig för er/oss. Att en del på t ex tunnelbanan bryter mot det inget argument emot, en norm omfattar ju aldrig alla.

Jag är helt på minos linje där. Det räcker att komma till en grekisk badstrand, nogsamt hitta en plätt med enligt svensk standard lagom avstånd till alla andra, slå sig ner där och inom tio minuter irriterat upptäcka att man just fick en grekisk trebarnsfamilj med farmor i knät.

Konceptet "personlig sfär" skulle aldrig gå att diskutera med en grek. Men för oss är det självklart - annars hade ni inte reagerat på tölparna på tunnelbanan.
 
Fast ni bekräftar minos tes, tycker jag. Era reaktioner visar på att personlig sfär ÄR viktig för er/oss. Att en del på t ex tunnelbanan bryter mot det inget argument emot, en norm omfattar ju aldrig alla.

Jag är helt på minos linje där. Det räcker att komma till en grekisk badstrand, nogsamt hitta en plätt med enligt svensk standard lagom avstånd till alla andra, slå sig ner där och inom tio minuter irriterat upptäcka att man just fick en grekisk trebarnsfamilj med farmor i knät.

Konceptet "personlig sfär" skulle aldrig gå att diskutera med en grek. Men för oss är det självklart - annars hade ni inte reagerat på tölparna på tunnelbanan.
Jag tycker att det är svenskt. Bara att åka tåg ibland så ser man det. Väskor HAR faktiskt köpt biljett har jag märkt. När man går förbi och vill ha nånstans att sitta så antingen möts man av människor med väska på sätet bredvid och som tittar bort, eller så möts man av människor med väska på sätet bredvid, men som elakt glor på en så att man går vidare.

Ibland gör jag så också, glor surt på personer som närmar sig, så får jag sitta ensam, men för det mesta har jag inte hjärta att göra så och drar till mig min väska och på så sätt markerar "sittplats ledig här". Och blir lika glad varje gång ingen sätter sig där. Jag vill inte vara så nära folk.

Och om någon sätter sig där så sitter vi båda två och knappt vågar röra oss för då kan vi råka röra vid varandra! :nailbiting:

Förvånar det att jag ofta står när jag åker tåg? :D
 
Fast ni bekräftar minos tes, tycker jag. Era reaktioner visar på att personlig sfär ÄR viktig för er/oss. Att en del på t ex tunnelbanan bryter mot det inget argument emot, en norm omfattar ju aldrig alla.

Jag är helt på minos linje där. Det räcker att komma till en grekisk badstrand, nogsamt hitta en plätt med enligt svensk standard lagom avstånd till alla andra, slå sig ner där och inom tio minuter irriterat upptäcka att man just fick en grekisk trebarnsfamilj med farmor i knät.

Konceptet "personlig sfär" skulle aldrig gå att diskutera med en grek. Men för oss är det självklart - annars hade ni inte reagerat på tölparna på tunnelbanan.

Så tänker inte jag. Det visar väl snarare att folk tänker olika även fast man är svensk. Att jag tycker det är viktigt med personlig sfär men att andra inte gör det. Dvs mannen i kön som står på mig anser inte att man behöver perosnlig sfär. På kollektivtrafiken är det många som inte heller tycker att man har en personlig sfär. Medan jag uppenbarligen gör det.
 
<snip>
jag som har bott 2,5 år i en annan kultur var väldigt tacksam för att folk förklarade hur "dom" gjorde. Utan att folk hjälpte mig att förklara hur deras kultur fungerade, så riskerade jag ju att kliva på otroligt många tår
<snip>

Jag som bott i en valdigt annorlunda kultur an var vasterlandska haller definitivt med. Utan att fa forklaringen att det ar artigt och visar att man bryr sig blir man latt chockad nar nagon talar om hur fet man blivit.:p
 
Så nja... jag tror inte alla anpassar sig till det utrymmet man är tilldelad.
Nej man har olika åsikt om vilket utrymme man är tilldelad.
Jag behöver litet plats medan du tydligen behöver mera plats.
Det skulle innebära att jag lätt skulle kunna trampa in på vad du anser vara ditt område medan jag skulle tycka att du får ta och hålla åt dig på t.ex. tåget eller bussen.
Båda så tycker vi att den andra tar för mycket plats.
 
Konceptet "personlig sfär" skulle aldrig gå att diskutera med en grek.
Skillnaden på en bussresa där alla sitter så långt ifrån varandra som möjligt eller där alla skall sitta på samma plats helst.
Eller i fikarummet.
Sprida ut sig för att vara i fred eller klumpa ihop sig för att umgås.
Jag föredrar det senare.
 
och mår för jävligt.

En sak ska du veta, i alla fall jag, tänker ofta när du inte synts till här på ett par dagar att 'antingen är hos hos Kostas i Grekland :) eller så ligger stackaren i migränplågor. :( '

Men det var inte det jag skulle säga egentligen. Det ännu viktigare var att apropå detaljnivån i tråden, säga att min värld är i spillor! Att mandalaki kunde särskriva och det i ett kraftuttryck dessutom! Världen blir sig aldrig mer lik! :nailbiting:
 
Född -82 och har inte lärt mig att det är ofint att ha på sig utkläder inomhus. Oftast är det för varmt inomhus för att utkläder ska behållas på, men fryser man är det inga problem med utkläder på inomhus. På universitet hade jag ofta jackan på under föreläsningar. Universitetsledningen kanske tycker att 17 grader är en optimal temperatur, själv fryser jag när det är så kallt och man ska sitta still.

En sak är säker, med viss sannolikhet blir föreläsaren stressad över att vinterjackan är på (De jag känner har kommenterat studenter med jackor.). Själv brukade jag ta av den och lägga den i knät om jag frös. Dessutom känns det krångligt att röra sig i tjocka jackor. (Tar av jackan på tåg men inte på buss.)

(Tycker att jackor är lite smutsiga och hör hemma utomhus, om man inte står upp inomhus (o därmed inte riskerar smutsa ned någons soffa osv.)

Däremot långa kappor, knäppta fram, utan formsyning har jag sett på folk och uppfattat som att det är ett plagg att ha på sig ute bland folk till skillnad mot plagg i eget hem. Så det har jag inte sett som ytterkläder på samma sätt som en täckjacka.
 
Men det var inte det jag skulle säga egentligen. Det ännu viktigare var att apropå detaljnivån i tråden, säga att min värld är i spillor! Att mandalaki kunde särskriva och det i ett kraftuttryck dessutom! Världen blir sig aldrig mer lik! :nailbiting:

Jamen det gör jag ibland! Dock brukar jag oftast upptäcka det innan jag skickar... :D

Fast - för jävligt är korrekt. När jag googlar ser jag häpet att det finns de som skriver ihop det men själv skulle jag aldrig göra det. Lingvistbloggen vid Stockholms universitet säger att förjävligt är en hopskrivning som "borde kunna accepteras" - vilket talar om för oss att default nog är för jävligt :)
 
Jamen det gör jag ibland! Dock brukar jag oftast upptäcka det innan jag skickar... :D

Fast - för jävligt är korrekt. När jag googlar ser jag häpet att det finns de som skriver ihop det men själv skulle jag aldrig göra det. Lingvistbloggen vid Stockholms universitet säger att förjävligt är en hopskrivning som "borde kunna accepteras" - vilket talar om för oss att default nog är för jävligt :)
Jag tycker det är för jävligt helt enkelt! Här skriver man ihop verbalt och så ska man särskriva skriftligt. Det är helt enkelt för jävligt! Som i två separata ord!
 
Tycker det är jättekonstigt när man tex ser på film/serier/dokumentärer från länder där man inte tar av sig skorna inomhus. Gör de verkligen inte det? Ser aldrig att ngn byter till inneskor utan att de går in med ytterskorna och har dem på inne, även i soffan etc.

Blir det inte hemskt smutisgt inne då? Mattor och möbler... För det är ju inte direkt rent ute på gatorna tänker jag, även om det ej är regn eller snö.
 
@voltis Alltså, nä, här är det inte smutsigt i soffor eller andra möbler. Vintertid har vi ju förvisso inneskor på men annars behåller vi skorna på (om det inte är illaluktande ballerinor till exempel). Jag har dock inte fötterna i soffan om jag har skorna på, såklart, och det har ingen annan jag känner här heller.
Tycker inte golven blir så skitiga faktiskt men så har jag inte inspekterat dem supernoga heller.
 
Lite larvig fråga kanske. Men jag - som gammal tant - är lite störd av detta.

Äldre kvinnor från en viss språkgrupp tar oftast aldrig av sig ytterkläderna inomhus. Det irriterar mig och jag inbillar mig att det är en markör i social samvaro. Men funderar på om jag är udda i detta...

Det är alltså frågan om kvinnor i >40 år som i övrigt är västerländskt klädda. Men de har - sommar som vinter - sina jackor/kappor på sig.

I min gammaldags värld är ytterplagget en symbol för att man inte tänkt stanna, att man är på väg.
Ska man stanna, dröja kvar på mat eller kaffe - eller som i mitt fall - gå en hel skoldag, då tar man av sig ytterplagget. Man sitter inte med vinterjackan på.

Jag är helt övertygad om att det inte är någon tanke bakom detta. De gör helt enkelt som de är vara.

Är detta en generationsfråga? Reagerar andra, (även yngre?) på samma sätt som jag?
Jag tänker på deras framtida yrkesliv. Det är inte lätt att bli "svensk".


En annan sak som jag noterat är att just kvinnor från samma kulturområde väldigt gärna klagar över krämpor. De berätta och klagar över att de har ont, över alla krämpor som de kan tänkas ha. Vi svenska är ju lite mer återhållsamma. Att gå runt och ständigt påkalla uppmärksamhet för sin onda handled, sin brännblåsa på fingret eller sin stela nacke - det är inte riktigt "svenskt". Vi svenskar biter ihop ;)

Som sagt - det här med integration är inte enkelt :D

Jag ser fram emot en rapport då du frågat dem! Själv uppfattar jag det som att någon som inte tar av sig ytterkläderna är inne på en ytterst kort visit och jag skulle nog reagera (och det inte var svinkallt) på någon som satt i ytterjacka (och framförallt mössa) inomhus. Och jag hade definitiv sagt till om någon gick omkring i vårt hus med ytterskor.

När jag läste spanska i USA var läraren väldigt noga med att berätta om kulturella skillnader ifråga om personlig sfär, olika gester etc. gentemot den amerikanska kulturen. Väldigt intressant och lärorikt.

I dina kläder skulle jag (efter att ha frågat dem om varför de bär ytterkläder inomhus) berätta hur det uppfattas av vissa. Sedan får de väl själva välja hur de vill göra.
 
Tycker det är jättekonstigt när man tex ser på film/serier/dokumentärer från länder där man inte tar av sig skorna inomhus. Gör de verkligen inte det? Ser aldrig att ngn byter till inneskor utan att de går in med ytterskorna och har dem på inne, även i soffan etc.

Blir det inte hemskt smutisgt inne då? Mattor och möbler... För det är ju inte direkt rent ute på gatorna tänker jag, även om det ej är regn eller snö.

När jag bodde i USA rymdes det en hel del skit i heltäckningsmattorna efter ytterskorna. Det märkte man när man dammsög.
 
När jag bodde i USA rymdes det en hel del skit i heltäckningsmattorna efter ytterskorna. Det märkte man när man dammsög.

Kanske dörför det ofta är heltäckningsmattor i england ;)

Tycker bara det känns ofräsht, då man ju kan trampa i vad som helst utomhus!
Ok att ha med inneskor till fest eller ha tofflor inne när det är kallt... Men annars förstår jag inte varför man vill ha skitiga skor inne??
 
När jag bodde i USA rymdes det en hel del skit i heltäckningsmattorna efter ytterskorna. Det märkte man när man dammsög.
Usch, skulle aldrig gå med skor på om jag hade heltäckningsmatta.

Vi har knappt mattor, bara stora fina stengolv :).
 
@voltis Alltså, nä, här är det inte smutsigt i soffor eller andra möbler. Vintertid har vi ju förvisso inneskor på men annars behåller vi skorna på (om det inte är illaluktande ballerinor till exempel). Jag har dock inte fötterna i soffan om jag har skorna på, såklart, och det har ingen annan jag känner här heller.
Tycker inte golven blir så skitiga faktiskt men så har jag inte inspekterat dem supernoga heller.
Men att kura ihop i soffan och dra upp benen är ju så mysigt :) eller sparkar man av sig skorna då?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp