Äldreomsorgen

[mandalaki]

Fast att flytta semester innebär ju inte att ställa in. Bara att inte ta den under de mest hektiska månaderna.

Ja, jag säger inte bu eller bä, talar bara om hur facket brukar göra här.

 

[Lovisaleonora]

Jag tror att arbetsmiljöproblemet är det som först måste åtgärdas. Det finns många som trivs utan skyhöga (men rimliga) löner, under förutsättning att det går att göra ett vettigt jobb som man själv är nöjd med. Och att man kan gå hem och vara utan jobbet.

Det är en ond cirkel som aldrig tar slut. Bra personal flyr, de har lätt att få annat jobb. De som är bra som är kvar, får jobba med människor som egentligen inte borde jobba med vård. De kunniga får slita, medan utfyllnaden åker räkmacka. Det innebär också att löneutvecklingen kan tillåtas stagnera, eftersom det inte blir så mycket jobb gjort som det borde. Trots att vissa går på knäna. Sedan flyttar även de sista duktiga, som kunde jobbet eftersom de inte orkar. Och stället styrs då av okvalificerade som erbjuder en erbarmligt dålig vård. De vettiga som rekryteras mäktar inte med att jobba under dylika förhållanden, och flyr. Inte ens inhyrda orkar med när det gått så långt.

Tillräckligt med BRA personal, rimliga arbetstider (bra schema alltså), en klar målbild som alla strävar efter (vad ska vi utföra på den här arbetsplatsen och hur ska vi göra det?).

Tyvärr har jag fått djup insyn i flera riktigt dysfunktionella arbetsplatser inom vård (från sjukhus till kommun) och det är några gemensamma nämnare som hade behövt omgående åtgärd. Ledningsfrågan är central, dålig ledning - skitdålig arbetsmiljö. Ofta har man helt glömt bort att diskutera schemalösningar etc med personalen, de hade själv löst det SÅÅÅ mycket bättre än okvalificerad administrativ personal som formligen leker med folks fritid genom en galen schemaläggning om i flera fall per vecka strider mot arbetstidslagstiftning. Och det får fortgå.

Av ett primärt skäl: det finns ingen motvikt. Kommunal suger fetluva och sitter i knäet på sin motpart.

 

[mandalaki]

Grundproblemet som jag ser är att yrkesområdet av tradition är kvinnodominerat. Då hålls lönerna nere och arbetsvillkoren blir hårda. Och nej, det beror INTE på att kvinnor inte "tar för sig". De har massiva strukturer att slåss emot.

En bra chef kan ge sina medarbetare bra arbetsvillkor. Och för att chefen ska orka vara bra krävs en lagom arbetsbörda. När Arbetsmiljöverket undersökte frågan i ett stort antal kommuner hade sju av tio chefer inom hemtjänsten (vilket kön överväger där?) fler än 30 medarbetare. Inom tekniska förvaltningar (gator, park och natur osv, vilket kön överväger där?) hade bara en av tio chefer så många medarbetare.

 

[BornAgain]

Jag tror att arbetsmiljöproblemet är det som först måste åtgärdas. Det finns många som trivs utan skyhöga (men rimliga) löner, under förutsättning att det går att göra ett vettigt jobb som man själv är nöjd med. Och att man kan gå hem och vara utan jobbet.

Det är en ond cirkel som aldrig tar slut. Bra personal flyr, de har lätt att få annat jobb. De som är bra som är kvar, får jobba med människor som egentligen inte borde jobba med vård. De kunniga får slita, medan utfyllnaden åker räkmacka. Det innebär också att löneutvecklingen kan tillåtas stagnera, eftersom det inte blir så mycket jobb gjort som det borde. Trots att vissa går på knäna. Sedan flyttar även de sista duktiga, som kunde jobbet eftersom de inte orkar. Och stället styrs då av okvalificerade som erbjuder en erbarmligt dålig vård. De vettiga som rekryteras mäktar inte med att jobba under dylika förhållanden, och flyr. Inte ens inhyrda orkar med när det gått så långt.

Tillräckligt med BRA personal, rimliga arbetstider (bra schema alltså), en klar målbild som alla strävar efter (vad ska vi utföra på den här arbetsplatsen och hur ska vi göra det?).

Tyvärr har jag fått djup insyn i flera riktigt dysfunktionella arbetsplatser inom vård (från sjukhus till kommun) och det är några gemensamma nämnare som hade behövt omgående åtgärd. Ledningsfrågan är central, dålig ledning - skitdålig arbetsmiljö. Ofta har man helt glömt bort att diskutera schemalösningar etc med personalen, de hade själv löst det SÅÅÅ mycket bättre än okvalificerad administrativ personal som formligen leker med folks fritid genom en galen schemaläggning om i flera fall per vecka strider mot arbetstidslagstiftning. Och det får fortgå.

Av ett primärt skäl: det finns ingen motvikt. Kommunal suger fetluva och sitter i knäet på sin motpart.

Känner igen och delar uppfattningen!

Sur-kärringen, den anhöriga som jagar hemtjänstare med blåslampa trots att de gör så gott de kan för att allt är så dåligt planerat och för att många av dem kan så dålig svenska + saknar utbildning och inte förstår t.ex demenssjukdomar (Att gnälla på folk som de facto gör sitt bästa och som jobbar och som ofta visat handlingskraft utöver det normala bara för att vara här )

fd arbetssökande, som i panik flydde från en geriatrisk klinik när det visade sig att det var tre vårdare och 24 patienter (vilket chefen som visade mig runt påstod sig inte veta - va fan, det var hens jobb att veta) med en dement tant, hysteriskt citerade Goethe fastklamrad i jackan (Jag hade känt igen ett av hennes Schiller-citat ) Jag har hittat anhöriga döda - men det ögonblicket hör till mina botten tio!

 

[kakan89]

Jag tror att arbetsmiljöproblemet är det som först måste åtgärdas. Det finns många som trivs utan skyhöga (men rimliga) löner, under förutsättning att det går att göra ett vettigt jobb som man själv är nöjd med. Och att man kan gå hem och vara utan jobbet.

Det är en ond cirkel som aldrig tar slut. Bra personal flyr, de har lätt att få annat jobb. De som är bra som är kvar, får jobba med människor som egentligen inte borde jobba med vård. De kunniga får slita, medan utfyllnaden åker räkmacka. Det innebär också att löneutvecklingen kan tillåtas stagnera, eftersom det inte blir så mycket jobb gjort som det borde. Trots att vissa går på knäna. Sedan flyttar även de sista duktiga, som kunde jobbet eftersom de inte orkar. Och stället styrs då av okvalificerade som erbjuder en erbarmligt dålig vård. De vettiga som rekryteras mäktar inte med att jobba under dylika förhållanden, och flyr. Inte ens inhyrda orkar med när det gått så långt.

Tillräckligt med BRA personal, rimliga arbetstider (bra schema alltså), en klar målbild som alla strävar efter (vad ska vi utföra på den här arbetsplatsen och hur ska vi göra det?).

Tyvärr har jag fått djup insyn i flera riktigt dysfunktionella arbetsplatser inom vård (från sjukhus till kommun) och det är några gemensamma nämnare som hade behövt omgående åtgärd. Ledningsfrågan är central, dålig ledning - skitdålig arbetsmiljö. Ofta har man helt glömt bort att diskutera schemalösningar etc med personalen, de hade själv löst det SÅÅÅ mycket bättre än okvalificerad administrativ personal som formligen leker med folks fritid genom en galen schemaläggning om i flera fall per vecka strider mot arbetstidslagstiftning. Och det får fortgå.

Av ett primärt skäl: det finns ingen motvikt. Kommunal suger fetluva och sitter i knäet på sin motpart.

Plus att kommunerna ser till att förstöra fungerande verksamheter som går med vinst. Har sett det på flertalet ställen. Hade världens bästa jobb inom äldreomsorgen med vettigt schema och bra arbetsbelastning, enda äldreboendet i kommunen som gick med vinst och som dessutom hade riktigt bra vård. Men det var minsann orättvist mot de andra i kommunen så vi blev tvingade att ändra scheman och personaltäthet.

Sjukskrivningarna ökade och personal slutade.

 

[Lovisaleonora]

Känner igen och delar uppfattningen!

Sur-kärringen, den anhöriga som jagar hemtjänstare med blåslampa trots att de gör så gott de kan för att allt är så dåligt planerat och för att många av dem kan så dålig svenska + saknar utbildning och inte förstår t.ex demenssjukdomar (Att gnälla på folk som de facto gör sitt bästa och som jobbar och som ofta visat handlingskraft utöver det normala bara för att vara här )

fd arbetssökande, som i panik flydde från en geriatrisk klinik när det visade sig att det var tre vårdare och 24 patienter (vilket chefen som visade mig runt påstod sig inte veta - va fan, det var hens jobb att veta) med en dement tant, hysteriskt citerade Goethe fastklamrad i jackan (Jag hade känt igen ett av hennes Schiller-citat ) Jag har hittat anhöriga döda - men det ögonblicket hör till mina botten tio!

Jag är ledsen, men jag förstår inte något av det du skriver.

 

[BornAgain]

Jag är ledsen, men jag förstår inte något av det du skriver.

Jag ville bara berätta att jag sett samma sak - både som anhörig och som potentiell arbetstagare

 

[Raderad medlem 68338]

Visst finns det säkert många problem på arbetsplatserna, men jag tror också att vi måste förstå att det är kommunen som fördelar tiden (läs pengarna). Dvs om biståndshandläggaren anser att dementa tant Agda ska duscha på 20 minuter så är det den tiden hemtjänstutföraren får för att utföra uppgiften. Dvs. personalen ska från de att de kliver in hos Agda, få av henne kläderna, lirka in henne i duschen, duscha henne och försöka få på henne kläder igen på 20 minuter.
Klart personalen blir missnöjd och klagar till personen som lägger schemat. Det är ju orimligt att klara uppgiften på 20 minuter. MEN hen som lägger schemat kan inte bara plussa på 20 minuter extra till personalen som ska duscha tant Agda, även om hen också ser det orimliga i detta. Det hen kan göra är att återkoppla till kommunens biståndshandläggare och hoppas att de har möjlighet att se att detta är olösbart tidsmässigt. Biståndshandläggaren å andra sidan, kanske inser detta men måste "hålla sig till sina schablontider" och sitter låst pga det.

Jag tror många som jobbar i hemtjänsten inte orkar slåss hela tiden för att få tid beviljat för att utföra arbetet. Jag har också hört om 90 + åringar som fått NEDDRAGEN tid. Personalen förstår ingenting eftersom personen knappast blir bättre och piggare...

 

[fio]

I vår kommun är det tvärtom, här beviljar bistånd precis allt.. Social tid, vak om du har lust för det... Du kan få precis vad du vill, finns inga begränsningar här. Det enda problemet är att personalstyrkan inte utökas med allt vad det innebär .

Det är i vår kommun man ska bo om man ska bli gammal.. om det finns personal alltså.

 

[MJLee]

Tja, iom att politikerna har kommit överens om lägre ingångslöner för nysvenskar så tror jag att just äldre/hemvården är en av de branscher som kommer att drabbas. Vem vill anställa en 'svensk' när man kan få någon med lägre lön och som inte kan/vågar ställa krav i lönekuvertet eller anställningsvilkor.

Visst tanken är god att få ut fler personer med begränsad utbildning i jobb snabbare men jag ställer mig tveksam till hur det kommer att påverka löner och anställningsvillkor för branscher som hem/äldrevården.

 

[Hoarfrost]

Jag har jobbat inom hemtjänsten. Började där eftersom jag precis hade avslutat studier och behövde pengar, jag var inte utbildad och det var definitivt ett jobb jag skulle ha sålänge tills jag hittat ett nytt.
Tänkte att det ändå inte var ett jobb för mig, att jag skulle avsky det, och att det skulle vara hemskt. Men jag behövde ju pengar, så jag bestämde mig för att testa.
Trots noll erfarenhet eller utbildning fick jag jobbet efter 10 min jobbintervju.
Fick jobba brevid en annan i två dagar innan jag fick börja själv. Jag var definitivt inte redo, jag hade på tok för svåra brukare (svår demens, brukare som inte kunde stå själva och ramlade ofta, sängliggande brukare man inte kunde få kontakt med, matvägrande...) med noll och inga hjälpmedel för lyft eller dylikt.
Första dagen var katastrof, eftersom jag skulle försöka hjälpa en brukare in på toaletten som hade hög tröskel, brukaren var i rullstol, och hall och toalett var pyttesmå. Vi hamnade i en konstig vinkel och jag fick nödringa en annan hemtjänstare så hon kunde komma och rädda oss (hade jag släppt brukaren hade denne ramlat med huvudet rätt in i handfatet, och jag kunde inte manövrera runt överhuvudtaget, eftersom det var så litet och brukaren så tung) och efter det mådde jag dåligt och hade smått panik varje gång jag visste att det var en sådan brukare jag hade att göra med.
Senare visade det sig att jag var rätt bra på jobbet, att det visst passade mig och att jag älskade att hänga med gamlingarna och få dem att må bra
Men dåligt betalt, tunga lyft, att jag hamnade i situationer som första dagen rätt ofta, luncher på 0-15 min, bittra kollegor, tidsbrist, misär hos gamlingarna som fick mig att känna mig olustig gjorde att jag även om jag gillade jobbet slutade.

Tror man måste få mer tid. Med mer tid menar jag att det inte är hållbart att schemaplanerarna (som jag för övrigt såg verkligen försökte göra det bästa av situationen) måste stationera ut en i ena änden av stan innan lunch och i andra änden av stan efter - Då måste jag ju använda nästan hela lunchen till att åka genom stan istället för att äta. Samt att det kanske kan få finnas några extra minuter hos varje brukare, så att det inte gör så mycket om något går fel. Annars hamnar man lätt i att Agda tog 40 min istället för 25, då får Hubert bara 15 minuter istället för 30, för sen måste jag iväg till...
Sedan mer utbildning. Två dagar gå brevid är inte tillräckligt, och att få de svåra brukarna redan från dag 1 är helknasigt och rent av farligt. De svåra brukarna tycker jag att de som är utbildade kan få.
Sist högre lön. Definitivt.

 

[trazel]

Visst finns det säkert många problem på arbetsplatserna, men jag tror också att vi måste förstå att det är kommunen som fördelar tiden (läs pengarna). Dvs om biståndshandläggaren anser att dementa tant Agda ska duscha på 20 minuter så är det den tiden hemtjänstutföraren får för att utföra uppgiften. Dvs. personalen ska från de att de kliver in hos Agda, få av henne kläderna, lirka in henne i duschen, duscha henne och försöka få på henne kläder igen på 20 minuter.
Klart personalen blir missnöjd och klagar till personen som lägger schemat. Det är ju orimligt att klara uppgiften på 20 minuter. MEN hen som lägger schemat kan inte bara plussa på 20 minuter extra till personalen som ska duscha tant Agda, även om hen också ser det orimliga i detta. Det hen kan göra är att återkoppla till kommunens biståndshandläggare och hoppas att de har möjlighet att se att detta är olösbart tidsmässigt. Biståndshandläggaren å andra sidan, kanske inser detta men måste "hålla sig till sina schablontider" och sitter låst pga det.

Jag tror många som jobbar i hemtjänsten inte orkar slåss hela tiden för att få tid beviljat för att utföra arbetet. Jag har också hört om 90 + åringar som fått NEDDRAGEN tid. Personalen förstår ingenting eftersom personen knappast blir bättre och piggare...

Det ser olika ut i olika kommuner, men i vissa kommuner har biståndshandläggaren bara delegation på att bevilja det du kallar "schablontid". Det kan vara så att beslut över den tiden ska fattas av nämnden, vilken har sammanträde typ en gång i månaden. Har de precis haft sammanträde förstår du hur det går med handläggningstiderna då...

Fortsätter på samma inlägg, men det är inte specifikt till dig @tornblomma .

Jag jobbar själv som biståndshandläggare inom äldreomsorgen. I min kommun har vi delegation på det mesta själva och inga beslut fattas i nämnden, vilket gör att vi kan utreda och fatta beslut snabbt. Vi har i min kommun snabba beslutsvägar och kontakt med hemtjänsten när det är något som inte fungerar. De får alltid tag på någon av oss (dagtid) och har själva mandat att tillfälligt lägga in extra resurser under kvällar och helger.

Vi har ett koncept om att vår personal ska hinna göra vad de behöver utan att stressa, vilket faktiskt fungerar bra i min kommun. Däremot personalen på boendena har det tuffare, men där kan vi inte styra så mycket...

 

[*Gotlandsrusset*]

Jag j


Jag jobbar extra som skötare nu när jag pluggar och älskar jobbet, sluten psykiatrisk vård så det är både utvecklande och utmanande och en bra arbetsmiljö med strikta regler och tydliga ramar, får ut en bit över 20 på mina 14-15 pass/mån och det känns helt okej måste jag säga!

Förstår inte hur man kan jobba på äldreboende, möjligtvis om jag fick ut 40-50 i månaden men aldrig annars, alldeles för slitigt och äcklig miljö om jag förstått mina vänner rätt.

Tråkig syn dina vänner har på äldreboende. Jag trivs bra på mitt jobb, visst vi är underbemannade och sliter arslet av oss rent ut sagt men jag tycker ändå jag gör ett värdefullt jobb. 40-50 000 är väl att ta i enligt min mening men en ingångslön på iaf 25 hade inte varit fel. Vi tar ju ändå hand om och vårdar en generation som har hjälpt oss dit vi är nu.

 

[Stoplookingatmyass]

Jag är också undersköterska och jobbar inom hemvården. Just nu i ett specialteam som jobbar förebyggande.
Är trött på allt sparande, individen skall vara i fokus men hamnar hela tiden i skuggan på grund av allt sparande och dålig ekonomi.
Vi på golvet skall springa fortare, använda mindre handskar, tossor, får fler administrativa uppgifter och ansvar men får inte högre lön eller mer tid att utföra allt som hela Tiden läggs till i listan över vad som ingår i yrkesrollen.
Är trött på att vrida mig själv baklänges för att vara till lags utan att få något för det. Att man gör ett fantastiskt jobb ute hos kunderna, att man är mån om sina kollegor etc är inget som uppmärksammas.

Vi får in vikarier ifrån bemanningen som knappt pratar ett ord svenska eller förstår vad man säger till dem, de kan heller inte dokumentera på ett korrekt sätt och är outbildade. Sånt här gör både personal och kunder otrygga. Ständig brist på personal verkar göra att man anställer vem som helst och betalar kass lön vilket gör att lönen aldrig går upp för oss andra heller då människor accepterar så låga löner.

Ett jobb som kan ge så mycket har förvandlats på bara några år till rena skämtet.

 

[hoppeloppe]

Är också uska. Trivdes bra i hemtjänsten, men det var dålig struktur/planering och ofta riskabelt.
Har testat några olika äldreboenden och jag har aldrig sett något värre, fruktansvärt på många sätt. Där passar jag inte alls, vill göra kunna göra ett bättre jobb än så när jag är på jobbet. Är riktigt rädd för att någon jag känner ska behöva bo på äldreboende. Men jag hoppas att det kan finnas bättre boenden också.

Jobbar på en specialistavd på sjukhus nu och trivs bra, mer struktur och tydliga regler. Dock måste jag plugga vidare så småningom, för jag trivs egentligen inte så bra som uska med oregelbundna tider och helger, vill gärna ha ett roligare arbete och högre lön i framtiden.

 

[åke]

Visst finns det säkert många problem på arbetsplatserna, men jag tror också att vi måste förstå att det är kommunen som fördelar tiden (läs pengarna). Dvs om biståndshandläggaren anser att dementa tant Agda ska duscha på 20 minuter så är det den tiden hemtjänstutföraren får för att utföra uppgiften. Dvs. personalen ska från de att de kliver in hos Agda, få av henne kläderna, lirka in henne i duschen, duscha henne och försöka få på henne kläder igen på 20 minuter.
Klart personalen blir missnöjd och klagar till personen som lägger schemat. Det är ju orimligt att klara uppgiften på 20 minuter. MEN hen som lägger schemat kan inte bara plussa på 20 minuter extra till personalen som ska duscha tant Agda, även om hen också ser det orimliga i detta. Det hen kan göra är att återkoppla till kommunens biståndshandläggare och hoppas att de har möjlighet att se att detta är olösbart tidsmässigt. Biståndshandläggaren å andra sidan, kanske inser detta men måste "hålla sig till sina schablontider" och sitter låst pga det.

Jag tror många som jobbar i hemtjänsten inte orkar slåss hela tiden för att få tid beviljat för att utföra arbetet. Jag har också hört om 90 + åringar som fått NEDDRAGEN tid. Personalen förstår ingenting eftersom personen knappast blir bättre och piggare...

Och sen svarar Agda, ''jo men det är toppen, jag får duscha två gånger i veckan '' dom vill ju inte vara till besvär.

 

[Raderad medlem 68338]

Och sen svarar Agda, ''jo men det är toppen, jag får duscha två gånger i veckan '' dom vill ju inte vara till besvär.

Eller i värsta fall är hon så dement att hon säger: "nä men det klarar jag själv" och blir av med insatsen helt och hållet.

 

[åke]

Eller i värsta fall är hon så dement att hon säger: "nä men det klarar jag själv" och blir av med insatsen helt och hållet.

Men hur ska man få politikerna att fatta?? Strejk??

 

[kakan89]

Men hur ska man få politikerna att fatta?? Strejk??

Det skulle vara kanon men det är ingen som vågar ta steget fullt ut. Vi har ingen fackförening bakom oss. De skulle antagligen lämna oss i sticket...

 

[MJLee]

Rent krasst kan man inte skylla allt på politikerna eftersom det är vi (väljare) som röstat fram dem demokratiskt. Vill man ändra då måste man rösta på det partiet som driver den politiken man vill ha. Visst alla prioriterar vård, skola omsorg i enkät efter enkät men ändå gör man val som påverkar hemtjänst och äldrevården negativt iom att det är våra folkvalda politiker som beslutar och att gå till val på att sänka skatterna, vilket båda blocken gör , då får man acceptera konsekvenserna. Vad skulle jag göra rent konkret?

1. Ge IVO och Arbetsmiljöverket betydligt större befogenheter att snabbare stänga ner verksamheten om den inte utförs korrekt. Ingen tandlös erinran. Regelbundna oannonserade inspektioner, rejäla böter och viten om inte kvaliteten för brukare och anställda bibehålls. Det ska kännas att inte ha grundläggande kvalitet och arbetsmiljö inom vården och hemtjänsten.

2. Lagstifta om att en större del av vinsten måste återinvesteras i verksamheten och inte försvinna ur Sverige i form av vinster (det finns ett skäl varför riskkapitalister investerat i privata verksamheter och inte är det för att man fokuserar på att brukare och anställda ska ha så bra villkor som möjligt). Vare sig det rör sig om kommunal eller privat verksamhet ska kvalitet gå före vinst. Särskilt inte på brukare och anställdas bekostnad. Kräv att anställda både inom kommunal och privat hemtjänst och äldrevårdpersonal ska ges möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjande.

3. Höj kommunal/landstingsskatten solidariskt och ja, jag tycker 'robin hood' fördelningen där tex Stockholm fick/får betala en del till fattigare kommuner är rätt) vill man ha kvalitetsvård då måste man betala för den. Alternativt dra in på andra utgifter i kommunbudgeten. Idag är ju tyvärr så att fattiga kommuner har mindre resurser att lägga på vård och omsorg. Så en rättvisare fördelning anser jag är rimligt.

4. Slopa jobbskatteavdraget för höginkomsttagare över en viss lönenivå och höj det för låginkomsttagare som uska. Idag är det så löjligt att ju mer du tjänar desto mindre, procentuellt, betalar du i skatt pga att jobbskatteavdraget höjs.

5. Förstatliga skolan, slipper kommunen den utgiften och delen av budgeten kan man lägga mer resurser på hemtjänst- och äldrevården.

6. Vid upphandling av tjänster ska man kräva att kommunen inte bara stirrar sig blind på den ansökan som ger lägsta bud utan prioriterar kvalitet, omsorg och en vettig budget.

Tja, det här är bara några av de konkreta åtgärder jag tror kan förbättra arbetsmiljö och kvalitet för medarbetare och brukare och göra jobbet mer attraktivt.