Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Vem pratar om att tillåtas, nej jag menar dressyrryttare så du förstår väl kanske hur tokigt det är. Sedan har jag iofs svårt för den typen av referenser som du hänvisar till, att det skulle vara belysande för en disciplin har jag faktiskt svårt att tro på för som sagt rötägg finns det inget tu tal om det.

Genom ditt inlägg kan man lätt få för sig att du menar att alla som rider AR gör på samma sätt och för min del så vet jag att så inte är fallet.

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Det kan man inte, därför åker man till klinik även när man är AR-ryttare. I min omvärld så är det mest vanliga dressyr folk som hävdar att hästen är lite "svag" i ena sidan/benet och bara behöver tränas mer. Om det nu är så att hästen är "svag" så kanske man skall fråga sig varför den är det, att ha ont gör en onekligen betydligt svagare än vad man skulle varit om man inte hade ont exempelvis. Så det beror nog mest på vilka individer som råkar vara involverade i respektive inriktning i ens omedelbara närhet.

Jag tror inte det är någon större skillnad mellan alternativ dressyrare och vanliga dressyrryttare vad det gäller att stoppa huvudet i sanden när det gäller hältor. Däremot så upplever jag alternativarna som sökande och kanske i större utsträckning försöker anpassa sin ridning till det hästmaterial man råkar ha. Har man ett skröppel så försöker man anpassa sin ridning så skröppelhästen håller för det. Möjligen hänger det ihop med det faktum att man inte är intresserad av att tävla. Tävlandet ställer krav på en viss minimihållbarhet hos hästen det betyder att en viss nivå av skröpplighet sorteras bort. Ett exempel är en häst som hade hjärtfel, att rida på den utgjorde en risk för ryttaren vid eventuellt hjärtstopp. Att arbeta den på töm i lugnt tempo och öva diverse cirkuskonster gick dock bra. Därför tror jag att det finns fler hästar med mer eller mindre problematiska krämpor inom alternativ dressyren, det går helt enkelt och finns en öppenhet för att man vill fortsätta att göra roliga saker med sin häst trots eventuell krämpa. Man arbetar helt enkelt runt den och gör det som går och undviker det som verkar menligt för krämpan.

Suck så snurrigt det blev.

 

[Ponnytant]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

..// för jag känner flera AR ryttare som tar väldigt mkt lättare på ofräsh het hos hästen än ngn traditionell dressyr eller hoppryttare jag ngnsin träffat..// De AR ryttare jag känner till, åker inte till klinik ö.h.t för en ofräsh het hos hästen, utan den får gå och slå dank lite någon vecka, sen rider man och konstaterar om än inte en hälta, men en "rörelsestörning" och då resonerar man som så att den behöver värma ur, att det är bra för hästen att gymnasticera sig och så kör man utifrån det. ..//
..//Min reaktion blir då just på detta att HUR kan man resonera så utan att ha fått diagnos, kollat upp hästen, eller vara veterinär med klinik utrustning själv? ..//

Var det någon som sa att man blir bannad om man säger skitsnack i en tråd? Jag tar en risk och gör det i alla fall. Jag har aldrig träffat EN ENDA AR-utövare som är så här korkad. Inte heller nån utövare av något annan diciplin heller ska tilläggas. De enda jag stött på med den inställningen är oseriösa personer som driver ridskolor och utnyttjar kapitalet (hästarna) maximalt.

 

[mackan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

nä precis - det kan man inte (ang bedöma vart gränsen ligger mellan en rörelsestörning och en hälta).

jag känner inte igen mig ett dugg i att dressyrfolk skulle vara benägna att vare sig förebyggande spruta eller skita i att hästen rör sig onormalt. snarare så tycker jag både hopp och dressyrfolk även på hobbynivå är blixtsnabba med att åka till klinik ögona böj. sen finns det en liten klick avarter givetvis som aldrig lämnat gårdsplan men som därmed inte bryr sig huruvida de rider eller hästen går i hagen endera eller.

Boj: nej - mitt inlägg är INTE avsett att ens föreslå att det skulle vara standard för AR. Men faktum kvarstår att de enda om de inte faller inom ovan nämda avartskategori, som jag känner som rider aktivit är AR ryttare som självbehandlar och rehabiliterar per redan nämda innan. så i linje med trådens ämne så ställer jag som sagt frågor huruvida tänket skiljer sig och vad som motiverar att man resonerar så. se biggans inlägg och mina samt monsters frågeställningar utifrån det.

Ponnytant: jag skulle rita ett rött kors i taket om ditt inlägg väckte reaktioner ö.h.t.
jag har 180 grader motsatt erfarenhet mot dig just ang. ridskolor. de är oerhört rädda om sitt kapital och därmed mkt noggranna med hästarnas skötsel. Skillnad var det på 80 talet däremot, där man kunde döma ut hästar bara man hade lust med det, men inte numera.

 

[Ponnytant]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ponnytant: jag skulle rita ett rött kors i taket om ditt inlägg väckte reaktioner ö.h.t.
jag har 180 grader motsatt erfarenhet mot dig just ang. ridskolor. de är oerhört rädda om sitt kapital och därmed mkt noggranna med hästarnas skötsel. Skillnad var det på 80 talet däremot, där man kunde döma ut hästar bara man hade lust med det, men inte numera.

Jag får väl hoppas att jag får NÅGON reaktion då - så att du får rita det där korset..... Om NÅGON kommenterar mitt inlägg kommer jag att vilja se bildbevis: ett rött kors i ett tak.

Ang ridskolor så har jag färska erfarenheter. Och jag säger bara - tyvärr, vissa borde inte få ha tillstånd. Där hålls hästar som borde ha pensionerats eller fått somna in för flera år sedan igång för att de inte är utdömda, kvar i verksamheten med de motiv du nämner.

Får väl lägga till att jag skulle kunna vara ordförande i fan-cluben "ridskolornas bevarande" så det är INGEN kritik mot ridskolor generellt jag framför. Jag har varit elev, verksam och styrelsemedlem på flera ridskolor.

Fast - det är OT.

 

[mackan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

det jag menade var din villfarelse ang. banningsvarning för ett sånt inlägg. skulle aldrig hända - därav rött kors kommentaren .

själv bor jag i sveriges 3:e hästtätaste län hästverksamhetsmässigt sett, och jag har inte den erf. av ridskolor tack och lov, senaste årtiondena. men som sagt - avarter och avvikelser finns alltid, jag är främst intresserad av tråden pga mina egna erfarenheter samt de senaste kommentarerna nu ang. skillnad på hälta och rörelsestörning samt bedömning huruvida hältan eller rörelsestörningen rent faktamässigt mår bäst av att behandlas efter eget tycke och åsikt hemmavid, eller bör utredas på klinik för att verkligen fastställa exakta orsaken innan man skrider vidare, och hur man som lekman kan ta den bedömningen i egna händer.

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Går det ens att spruta förebyggande antingen finns det en inflammation där man kan behandla och då är det ju utmärkt att göra det (dvs spruta) och nypa det hela i sin linda eller så finns det inte en inflammation att behandla och då kastar man pengarna i sjön vilket jag har svårt att tro att man vill göra om man driver hästföretag i sverige. Det är tufft nog ekonomiskt utan att kasta pengar på overksamma behandlingar.

Jag tror att folk helt enkelt inte märker att deras häst är halt. De tror att hästen biter sig fast i vänster/höger sida eller springer/hetsar eller stannar för att den är dum/stel/svag fastän det egentligen är något annat som ligger bakom exempelvis en hälta.

 

[Ponnytant]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

.... och jag bor på landet med by-fånarna

Jag har andra erfarenheter av AR-utövare du. Om jag träffar på någon som påstår sig bota skador via rid-terapi (som alternativ till behandling) så kommer jag vara lika kritisk som du.

Skulle gärna se en replik till mitt inlägg för det vore ju intressant att se ditt tak....

 

[mackan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

min kommentar, kära Ponnytant, var riktad till din farhåga att din kommentar skulle vara bannings nivå, och då skrev jag att isåfall ska jag rita ett kors i taket om det ens väckte en sån reaktion. Känner mig rätt säker i den kommentaren och den gissningen.

Monster: det finns nog tyvärr ett tak-skikt med toppryttare som har vet kontakter nog att spruta för tveksamheter "ifall att" om det finns diffusa problem som inte helt klart går att pinpointa men kan misstänkas vara ngt i en led - då sprutar man förebyggande för att kväva det i sin linda som du är inne på, istället för att fortsätta rida och hoppas på det bästa att det är ngt annat.. där har inte hobbyryttarsvensson access alls på samma sätt, precis som du skriver.

jag tror också att i de flesta fall så handlar det om att folk skyller på annat och förklarar bort det, men en ren RÖRELSESTÖRNING som konstaterats av ryttaren, är en viss skillnad mot ditt exempel bita sig fast i ett bett osv, och är för mig väldigt korkat (nu är det ponnytants varning på språket) att ens tänka tanken att börja bortförklara än mindre självbehandla via egna valda metoder/teorier hemmavid.

 

[Ponnytant]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

min kommentar, kära Ponnytant, var riktad till din farhåga att din kommentar skulle vara bannings nivå, och då skrev jag att isåfall ska jag rita ett kors i taket om det ens väckte en sån reaktion. Känner mig rätt säker i den kommentaren och den gissningen.

Nä - min kommentar var nog rätt mesig egenligen. Men jag tycker fortfarande att det är skitsnack att:

AR ryttare ../tar väldigt mkt lättare på ofräshhet hos hästen än ngn traditionell dressyr eller hoppryttare..// AR ryttare ..//åker inte till klinik ö.h.t för en ofräsh het hos hästen, utan den får gå och slå dank lite någon vecka, sen rider man..// HUR kan man resonera så utan att ha fått diagnos, kollat upp hästen, eller vara veterinär med klinik utrustning själv? ..//

.... skäms lite över att saxa så här dock....

 

[mackan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

japp, du borde skämmas rätt gravt, för att saxa och klippa ur ngns samlade inlägg för att skapa ett citat, är ett rätt grovt drag som drar det hela ur sitt sammanhang precis lika gravt.
du har bland annat sållat ut mitt tydliga intresse och mkt starkt förtydligande att de JAG känner som handlar så har råkat vara AR ryttare - vilket knyter an till trådens kärna i ämnet.

Låt bli att klippa i citat är du snäll framöver. alla läser inte trådar rakt igenom dessvärre, och det är som bäddat för att komma ifrån ursprungs inlägg och frågeställningar att klippa och listra sig till ng sorts egenskapad tolkning utifrån ursprungs inläggen och de öppna frågeställningar som ställts där!

att det skulle var skitsnack är dessutom inte sant - du har ju redan läst kommentarer i denna tråden som föreslår att bara man har rätt förutsättningar går det bra att egenbedöma och konvalecent rehabilitiera utifrån egenkompetens?

skulle det vara skitsnack skulle jag ju kunna kontra med detsamma, att dina ridskole redovisningar är skitsnack? det gör jag inte. din erfarenhet är din erfarenhet - jag känner inte igen mig, och det gör inte du i mina redovisningar. nu har det ju dock dykt upp frågeställningar i tråden i sig, där folk förkunnar saker som väcker debatt utifrån själva ursprungsteorin. Och att då ställa frågor utifrån detta som dyker upp och därför inte är rena personliga redovisningar eller tolkningar av erfarenheter ställa följdfrågor och få svar, torde väl vara rätt intressant?

 

[karamelldrottningen]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Jo den hemsidan har jag studerat ingående och visst står det intressanta saker där och på sätt och vis ger de svar på mina frågor. Men jag har fortfarande svårt att se att det skulle skilja sig från den som följer andra utbildningstrappan. Jag menar målet verkar ju, när man läser det grundligt vara ungefär samma mål (om man inte ser på trapporna rakt av vill säga).

Citat: "övningarna är utvecklade för hästen. Vi vill att hästen ska bli starkare, smidigare, bättre balanserad, mer koordinerad och över allt detta vill vi att hästen ska vara frisk och sund." Låter mkt bra detta! Men vill man inte detta oavsett disciplin? Jag menar är det just detta som är typiskt för den Akademiska Ridkonsten? Vill man påstå att det är mer fokus på detta än i andra discipliner?

Sen är ju som sagt utbildningstrapporna olika ut. Men AR ryttare måste ju nånstans ha med alla steg/moment som TR går efter i alla de steg som AR går efter innan man går vidare till nästa steg på utbildningstrappan. Eller hur, nån som inte håller med?

Och sen detta med skadade hästar igen. Det finns alla möjliga typer inom allt vad har med hästar att göra. Jag har mött AR ryttare som både varit mkt noga med sina hästars hälsa och inte tvekat på att tillkalla veterinären vid minsta tvekan. Nu tänker jag ffa på min fd AR instruktör. Men hon hade oxå den uppfattningen om att AR är bättre för hästarna än någon annan disciplin. Detta för att när hon red på vanligt dressyrvis så var hennes hästar (tror hon hade två lr hade hon bara en då, ja vem bryr sig egentligen om det).

Anledningen till att hon började med just AR var att hennes häst blev skadad och hon behövde ett sätt att rehabilitera honom på och kom på så vis in på AR. Just orden rehabilitera och AR har hon själv använt i samma mening. Och ja det verkar ju ha funkat hyfsat iaf. Hästen har kommit relativt långt inom AR, men han har fortfarande någonting över sig, han är titt som tätt lite knackig. Så han kommer ju inte gå hela vägen, det har även hon insett. Men stundtals ser han riktigt trevlig ut, har själv ridit honom, lite av en läromästare.

Och detta med att börja med AR för att ens häst behöver rehabiliteras verkar hon inte var ensam om. Tkr det verkar som var och varannan har haft sjuka hästar och halkat in i AR svängen och hästen blir bättre och man är helt såld.

Men är inte det lite fel anledning till att börja intressera sig för AR? Klart alla är välkomna, men vad är det som gör att detta är så vanligt?

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Troligen för att man upplever att det utrymmet inte finns inom den vanliga dressyren/hos den vanliga tränaren. Oftast krävs det ju någonting för att man skall bryta normen och söka sig mot ett alternativ. Det kan vara en krämpa, men lika väl att hästen och/eller ryttaren inte trivs med den vanliga dressyren kanske har man bara testat runt lite och upptäckt att alternativ dressyr passar en bättre än den vanliga. Lite som att vissa människor gillar att träna på gym medan andra föredrar löpträning, någon gillar att dansa och en annan trivs bäst med yoga. Men inom häst verkar detta helt tabu, det finns bara ett som är rätt?

 

[karamelldrottningen]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Så du menar att många upplever att de inte får utrymme/tillräckligt med tid och stöd med att rehabilitera och sedan sätta igång hästarna inom vanlig dressyr?

Vad beror isåfall detta på tror du?

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Snarare att tränare inte är villiga att ändra sin träningsstil/takt för att anpassa det till den individuella hästen och dennes eventuella behov. Man har liksom en läroplan och håller sig till den oavsett hur det ser ut för individen. Med min alternativatränare upplevde det som att hon hjälpte oss i processen med rehabillitering utifrån våra behov. Medan inom den vanliga dressyren så passade man antingen in i ramen eller så gjorde man det inte och då var man inte välkommen. Det fanns ingen anpassningsförmåga eller åtminstone så var den inte lika anpasslig.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Fast där håller jag inte riktigt med, trots att jag tyckte resten av ditt inlägg var intressant. Visst är de inne på tävlingsbanan mjuka och fina, men på uppvärmning och träning är det ju fortfarande ryttare som rider tex rollkur med hästar som ser allt annat än nöjda ut.. Så jag tror inte alls att det krävs att man är lyhörd och känslig för att komma upp på den nivån, det finns alltid genvägar.
Som vanligt drar jag inte alla över en kant utan tycker vissa tävlingsryttare är underbara.

Men om jag nu skulle titta på alla som har taskiga metoder så skulle jag inte kunna rida i någon disciplin alls. För de finns faktiskt överallt. Hyperflexion är inte ok och det är nog väldigt många överränns om (klart de finns de som inte tkr det- de som använder sig av detta). Och det är tråkigt att man kan komma långt i tävlingssammanhang trots detta, men det har ju varit mkt diskussioner. Vad folk gör när ingen ser på, det kan man ju inte påverka. Men det är lite läskigt när vissa med alla medel försöker få folk att ändra uppfattning till att det man gör är ok, kanske till och med mer än ok.

Så jo enligt mig behövs det lyhördhet och känslighet om man ska komma nån vart. Inga genvägar, tror de kommer straffa sig på ett lr annat sätt. Även om man är en känd ryttare med många prisrosetter.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Det är ju väldigt tråkigt, men det kanske är relativt vanligt ändå? De vanliga dressyrtränare jag ridit för har varit alltifrån riktigt dåliga till riktigt bra. De dåliga fortsätter man ju inte rida för, så enkelt är det. De som är duktiga däremot är oxå bra på att se vad ryttaren och hästen har för behov. Sen tillkommer ju även kemin mellan tränare och ryttaren. Det kan ju vara så att tränaren är duktig men ryttaren förstår inte vad tränaren vill få fram, lr tvärtom. Och vissa vill ha lite hårdare, strängare lärare, andra vill ha lite mer lugnare lärare som är mer öppen för diskussioner typ.

Har man en lärare som tkr något som man själv inte håller med om. Kanske ser h*n inte vad ekipaget egentligen behöver? Kanske vill ryttaren ta det i lugnare takt och läraren blir för på istället.

Låter som kommunikationsproblem.

 

[Ponnytant]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

japp, du borde skämmas rätt gravt, för att saxa och klippa ur ngns samlade inlägg för att skapa ett citat, är ett rätt grovt drag som drar det hela ur sitt sammanhang precis lika gravt.
du har bland annat sållat ut mitt tydliga intresse och mkt starkt förtydligande att de JAG känner som handlar så har råkat vara AR ryttare - vilket knyter an till trådens kärna i ämnet.

Låt bli att klippa i citat är du snäll framöver. alla läser inte trådar rakt igenom dessvärre, och det är som bäddat för att komma ifrån ursprungs inlägg och frågeställningar att klippa och listra sig till ng sorts egenskapad tolkning utifrån ursprungs inläggen och de öppna frågeställningar som ställts där!

att det skulle var skitsnack är dessutom inte sant - du har ju redan läst kommentarer i denna tråden som föreslår att bara man har rätt förutsättningar går det bra att egenbedöma och konvalecent rehabilitiera utifrån egenkompetens?

skulle det vara skitsnack skulle jag ju kunna kontra med detsamma, att dina ridskole redovisningar är skitsnack? det gör jag inte. din erfarenhet är din erfarenhet - jag känner inte igen mig, och det gör inte du i mina redovisningar. nu har det ju dock dykt upp frågeställningar i tråden i sig, där folk förkunnar saker som väcker debatt utifrån själva ursprungsteorin. Och att då ställa frågor utifrån detta som dyker upp och därför inte är rena personliga redovisningar eller tolkningar av erfarenheter ställa följdfrågor och få svar, torde väl vara rätt intressant?

OK. Jag skäms. Det ÄR lågt och just ett sådant beteende som jag verkligen ogillar *sparkar mig själv på smalbenet*. Jag raljerar nu inte. Vill iaf poängtera att jag markerar var jag klipper och talar om ATT jag gör det.

 

[Ponnytant]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

TS. Jag blir lite nyfiken - vilka erfarenheter har du och vad tycker du?

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Eller så har de bara svårt för att tänka utanför lådan eftersom de befinner sig i den har man redan klivit ut ur lådan kanske det är lättare att vara öppen på alla sätt. Men visst handlar det mycket om tränare, jag har dock haft lättare att hitta sådana som passar mig inom alternativ dressyr jag har ändå hunnit igenom en hel del tränare inom vanlig dressyr, mina första 12 år som ryttare spenderades inom den vanliga ridningen.
Det går ju heller inte att dela upp det i bra och dåliga tränare eftersom det är en subjektiv bedömning. Vad man tycker är bra och dåligt varierar.

En annan del är att man arbetar hästen mycket avsuttet vilket kan vara gynnsamt för att skonsamt stärka hästen efter en skada. Longering eller tömkörning är inte riktigt lika försiktiga avsuttna träningsmetoder, upplever jag (kanske skall tilläggas). Jag ramlade in på AR via TTEAM som är en form av Feldenkrais för häst. Feldenkrais är ju som en sorts sjukgymnastik eller hjälp att ändra rörelsemönster via beröring och rörelser (det är betydligt mindre flummigt än vad det låter). Jag tycker också att AR eller iallfall i den formen mina tränare presenterat det för mig påminner mycket om yoga båda för häst och ryttare. Man tänker mycket på hur man gör saker och varför det känns si eller så. Jag upplever inte detta lika mycket i den vanliga dressyren och tränarna där. Men utifrån det jag skriver nu så skulle jag nu (på min nya bostadsort) lika gärna kunna rida för en CR instruktör eller något åt det hållet.