Aktivering

Utöver det som redan sagts om drag och att klövja. Rätt många huskies tycker spår är roligt, så kanske viltspår om det finns möjlighet till det?

Något off topic men vet du vilken typ av linjer han kommer ifrån, tycker nämligen han ser lite grov ut men det kanske också delvis är poserna? Jag tänker att du mycket väl kan göra rätt i att behålla honom och få in mer aktivering, mer hundsällskap är också en jättebra idé. Vad kul att han hittat en ny kompis och vad skönt att det känns som att det går åt rätt håll. Det finns ju så otroligt många huskies ute för omplacering redan att den marknaden nog är ganska mättad. Och skulle han vara av en tyngre typ så är han kanske inte heller jätteintressant för de som jobbar med drag och som ofta föredrar den klassiska slädhundstypen.
Han gillar spår men han är så stressad i närheten av andra hundar, grupper eller nya situationer, vänta längre stunder osv så det är därför jag inte tagit tag i den biten. Folk avskyr stresskäll och tjut. Och det som biter bäst på det är att ignorera och ta sig igenom situationen så snabbt det går och så göra om och göra om. Så det blir vardag helt enkelt. Men när det innebär andra människor utsätts är förståelsen och toleransen för honom lika med mycket låg.

Jag vet tyvärr inte mycket om honom egentligen. Han är uppfödd i Ryssland, om ryktet stämmer så ganska långt in i Ryssland (Sibirien?) och har en tatuering som tros vara från uppfödaren, insidan av ljumsken. Importerades med alla papper, på föräldrar, hälsoblanketter osv när han var 4 månader, ägaren hamnade dock rätt snart i fängelse, hans syster ska ha tagit över honom och haft honom instängd i ett rum och gapat och skrikit och slagit honom när han skällde, ylade och gjorde sina behov inne. Hon hade en hel drös barn så hade inte tid med honom. Sedan såldes han till en kvinna som skulle ha honom till drag eller något, men skadade sin höft och kunde inte ha kvar honom till det och så köpte jag honom när han var 9,5 månader gammal. Hon tyckte inte att hans ryska namn Vavilon var fint utan hade ändrat det till Lucky, jag ändrade tillbaka det till Vavilon direkt och han lyssnade på det med detsamma. Det är ju den han är, hans arv och historia, och det är vackert!

Han är rätt grov tycker jag, inte alls som en del andra huskysar jag sett som är snärtare i kroppen.
 
Gillar han att leta efter saker?
Tänker om en har långlina och gömmer grejjer? Kanske han kan leta efter dem först på en gräsmatta och sen skogen?
Kanske blir rörigt med linan. Flexi? Men de är svårt att hålla i om han blir stark..
 
Med schäferhunden brukade vi "tappa" saker på promenaden. En vante eller en leksak. Sedan fick hon spåra tillbaka och leta rätt på föremålet. I början bara några meter men sedan längre och längre. Sedan kunde föremålen "blåsa iväg" (läs: kastas) och hamna i ett träd eller så.

Det blev en lek där hon passade på om jag tappade något. Och jag försökte tappa utan att hon skulle se.

Det fungerar i koppel.
 
Gillar han att leta efter saker?
Tänker om en har långlina och gömmer grejjer? Kanske han kan leta efter dem först på en gräsmatta och sen skogen?
Kanske blir rörigt med linan. Flexi? Men de är svårt att hålla i om han blir stark..
Jag brukar slänga ut lite godis på promenaderna i skogen osv. Inte nu när det är snö för då är han inte så intresserad, men när det är barmark letar han gärna efter godis. Går med honom i flexi alltid eftersom jag tycker han behöver röra mycket på sig rätt fritt, och det känns bättre för mig att ha honom framför mig, så flexi är bra. Har nosgrimma pga att han är stark. i skogen brukar jag koppla om honom så att han kopplas i sele istället. Men till och från eller när vi rör oss mestadels utanför skog så är det nosgrimma utan sele.
 
Med schäferhunden brukade vi "tappa" saker på promenaden. En vante eller en leksak. Sedan fick hon spåra tillbaka och leta rätt på föremålet. I början bara några meter men sedan längre och längre. Sedan kunde föremålen "blåsa iväg" (läs: kastas) och hamna i ett träd eller så.

Det blev en lek där hon passade på om jag tappade något. Och jag försökte tappa utan att hon skulle se.

Det fungerar i koppel.
Han kan ju kommandot "hämta" så det borde ju faktiskt gå att införa så också! Men där vet han ju vad han ska hämta. Ska testa och se om han kan förstå det, men det borde han göra, borde vara kul för honom! :)
 
Med schäferhunden brukade vi "tappa" saker på promenaden. En vante eller en leksak. Sedan fick hon spåra tillbaka och leta rätt på föremålet. I början bara några meter men sedan längre och längre. Sedan kunde föremålen "blåsa iväg" (läs: kastas) och hamna i ett träd eller så.

Det blev en lek där hon passade på om jag tappade något. Och jag försökte tappa utan att hon skulle se.

Det fungerar i koppel.

Men Miss Mandy, min forsta rottis som var den forsta hund jag tranat, brukade jag ta upp kottar eller pinnar efter stigen (sadana dar Amerikanska mastodont kottar alltsa) bryta av nagra av "kott fjall" sa jag kunde kanna igen den och bar den i handen i 3-4 minuter innan jag kastade in den i skogen dar det var jatte manga kottar.

Sedan satte jag upp henne som med lydnaden i AKC och skickade henne att hamta "min". Hon kom tillbaka med ratt kotte, utan nagra som helst problem, mycket fort varje gang. Jag forsokte verkligen fa henne att behova anstranga sig, holl kotten mycket forsiktigt, kastade den medetsamma, satte henne bakom en sten eller stort trad vand at fel hall. Hon kom alltid direkt tillbaka med ratt kotte. Hon sag sa stolt ut och ville garna fa den kastad igen.

Ibland gick jag runt en hog med kottar, medan hon satt utom synhall, och droppade den fosiktigt i mitten av hogen. Jag forsokte till och med peta undan kottar med en pinna och fa "min" kotte att hamna under ... hon hittade alltid ratt kotte.
Jag alskar hur traffsakra hund nasor ar nar de vill.
 
Oh, och @Enya varje dag ser jag en man efter min buss rutt och pa eftermiddagen en kvinna i en annan del av sta'n som ar ute och gar med en husky. Varje gang jag ser nagon av dem tanker jag pa dig. Det ar verkligen fina hundar!
 
Oh, och @Enya varje dag ser jag en man efter min buss rutt och pa eftermiddagen en kvinna i en annan del av sta'n som ar ute och gar med en husky. Varje gang jag ser nagon av dem tanker jag pa dig. Det ar verkligen fina hundar!
Tack! Ja Visst är de fina! Och fasiken så envisa som synden! :D Chefen och kollegorna säger dock att han ser lite elak ut, hans ögon och drag får honom att se ut så. Någon sa att om hon hade mött honom med barnen hade hon blivit rädd. Själv kan jag inte riktigt se det elaka. :) Tycker han påminner om en panda istället! :D

329141015_578633207176102_3187816867925487556_n.jpg
 
Tack! Ja Visst är de fina! Och fasiken så envisa som synden! :D Chefen och kollegorna säger dock att han ser lite elak ut, hans ögon och drag får honom att se ut så. Någon sa att om hon hade mött honom med barnen hade hon blivit rädd. Själv kan jag inte riktigt se det elaka. :) Tycker han påminner om en panda istället! :D

Visa bifogad fil 139549
Han ser ut som typ Janne Josefsson: "Ska det verkligen vara på det här sättet?!" Jättesöt :)
 
Tack! Ja Visst är de fina! Och fasiken så envisa som synden! :D Chefen och kollegorna säger dock att han ser lite elak ut, hans ögon och drag får honom att se ut så. Någon sa att om hon hade mött honom med barnen hade hon blivit rädd. Själv kan jag inte riktigt se det elaka. :) Tycker han påminner om en panda istället! :D

Visa bifogad fil 139549
Jag tycker han är supersöt, jag har verkligen en förkärlek till när hundar har "inramade" öron på det där viset. :love:
 
Tack! Ja Visst är de fina! Och fasiken så envisa som synden! :D Chefen och kollegorna säger dock att han ser lite elak ut, hans ögon och drag får honom att se ut så. Någon sa att om hon hade mött honom med barnen hade hon blivit rädd. Själv kan jag inte riktigt se det elaka. :) Tycker han påminner om en panda istället! :D

Visa bifogad fil 139549

Hundar med stående öron uppfattas farligare än hundar med hängande öron. Jag vet en som har två hundar av samma ras. Lika stora, samma färg osv. Den ena har stående öron (som rasen ska ha) och den andres öron hänger. Den med hängande öron ser mer oskyldig och snäll ut medan den med stående öron ser mer vaken och alert ut och lite farligare.

Lägg till din hunds blå ögon så har du nog förklaringen där.
 
Han gillar spår men han är så stressad i närheten av andra hundar, grupper eller nya situationer, vänta längre stunder osv så det är därför jag inte tagit tag i den biten. Folk avskyr stresskäll och tjut. Och det som biter bäst på det är att ignorera och ta sig igenom situationen så snabbt det går och så göra om och göra om. Så det blir vardag helt enkelt. Men när det innebär andra människor utsätts är förståelsen och toleransen för honom lika med mycket låg.

Jag vet tyvärr inte mycket om honom egentligen. Han är uppfödd i Ryssland, om ryktet stämmer så ganska långt in i Ryssland (Sibirien?) och har en tatuering som tros vara från uppfödaren, insidan av ljumsken. Importerades med alla papper, på föräldrar, hälsoblanketter osv när han var 4 månader, ägaren hamnade dock rätt snart i fängelse, hans syster ska ha tagit över honom och haft honom instängd i ett rum och gapat och skrikit och slagit honom när han skällde, ylade och gjorde sina behov inne. Hon hade en hel drös barn så hade inte tid med honom. Sedan såldes han till en kvinna som skulle ha honom till drag eller något, men skadade sin höft och kunde inte ha kvar honom till det och så köpte jag honom när han var 9,5 månader gammal. Hon tyckte inte att hans ryska namn Vavilon var fint utan hade ändrat det till Lucky, jag ändrade tillbaka det till Vavilon direkt och han lyssnade på det med detsamma. Det är ju den han är, hans arv och historia, och det är vackert!

Han är rätt grov tycker jag, inte alls som en del andra huskysar jag sett som är snärtare i kroppen.
Det hade kanske gått att lägga ut spår och prova själv men det kräver förstås tillstånd, jag vet inte hur lätt eller svårt det hade varit för dig att lägga spåret heller, kanske är mer krångel än det är värt i nuläget. Det är ju ändå fysisk aktivering som han med största sannolikhet har större behov av, kanske lika bra att fokusera på det samt hundkompisar och eventuellt andra mer lättillgängliga former av spår eller träning i allmänhet som ni kan göra på egen hand.

Att han blivit vanvårdad och slagen tidigare kan ju förstås vara en bidragande orsak till att han reagerar så starkt när ni blivit trakasserade, särskilt inomhus, och på snöskottningen. Det måste vara en stor lättnad att han inte är lika stressad som tidigare.

Ja precis, dels grov i kroppen men också proportionerna, formen på huvudet med den lite kraftigare vinkeln mot nosen och de relativt runda ögonen.
 
Kanske finns det nagon klubb eller sadana som haller pa med att hundar drar vagnar?

Nar Miss Mandy och jag var i Californien hade jag samre mojligheter att ha henne los an hemma da jag vanligtvis bodde (Det vill saga parkerade husbussen:p) sa att hon inte kunde vara ute utan mig och nar hon var los var jag tvungen att ha 100% koll pa var hon var.

Eftersom hon kunde dra en vagn hade jag alltid den med mig och vi gick ofta en runda till en skog dar vi gick forbi flera hus med hundar dar de blev vansinniga varje gang vi gick forbi. Nar hon bara var kopplad utan vagn aldrig nagot, men hon var mycket tydligt mycket medveten om de skallande hundarna pa andra sidan staketet.

Med vagnen brydde hon sig inte alls, inte ens ett litet flicker med ett ora. Hon hade ett job och var koncentrerad pa det. Jag kunde ocksa ga och handla och hon drog hem maten! (en Mexican affar dar det fanns en man som mer an garna stod ute och pratade med henne och sag till att ingen gick fram till henne. Vilka minnen det vacker:love: )
 
Med schäferhunden brukade vi "tappa" saker på promenaden. En vante eller en leksak. Sedan fick hon spåra tillbaka och leta rätt på föremålet. I början bara några meter men sedan längre och längre. Sedan kunde föremålen "blåsa iväg" (läs: kastas) och hamna i ett träd eller så.

Det blev en lek där hon passade på om jag tappade något. Och jag försökte tappa utan att hon skulle se.

Det fungerar i koppel.
Det gjorde jag med min hund och han älskade det!! Till slut såg han direkt om jag saknade en vante på ena handen, och så drog han iväg för att leta efter den :-) Det var nästan omöjligt att tappa nåt utan att han la märke till det. Men så hade han också ett helt otroligt föremålsintresse.
 
Det gjorde jag med min hund och han älskade det!! Till slut såg han direkt om jag saknade en vante på ena handen, och så drog han iväg för att leta efter den :-) Det var nästan omöjligt att tappa nåt utan att han la märke till det. Men så hade han också ett helt otroligt föremålsintresse.
Herregud vilken praktisk aktivering! Det behöver jag lära in😍
 

Liknande trådar

Hundträning Hej! Jag är ny här och hoppas inte någon anser att jag har en "dum fråga"! Det här verkar vara ett nyttigt forum. Har en vit herde som...
Svar
10
· Visningar
1 250
Senast: Lisalei
·
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
2 198
Senast: Acto
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
1 640
Senast: Hellhound
·
Övr. Hund Hejsan! Jag och min kille är otroligt sugna på en hund. Han vill ha nu-nu-nu medan det är jag som bromsar eftersom jag såklart vill att...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 700
Senast: hollypolly
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Airtags, selar etc
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Hundrädda

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp