Allmänna dejtingtråden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Allmänna dejtingtråden

Jo, men vad jag menar är bland ungdomar, där det är mer använt av tjejer.

Vad jag vill ha fram är att inte ens killarna i samma ålder som tjejerna som använder kramiz använder kramiz :D Och jag tror tjejer som använder kramiz skulle tycke det var weird av en kille som flörtar med dem skulle använda sig av kramiz. Och då utgår jag endast från observationer jag gjort själv, inte någon avhandling :p
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

*Typ knapp

Har aldrig varit med om att någon har skrivit kramiz till mig. För kanske 10 år sen så hade jag en tjejkompis som brukade avsluta med kramiz ibland men aldrig annars.

Däremot så är det många som skriver kram (alltså såna som man inte känner och ofta på en gång vid mailkontakt tex) och det tycker jag är lite obehagligt, jag vill inte skriva kram till nån som jag inte skulle vilja krama på riktigt ännu mindre puss :crazy: så jag brukar bara ignorera det men känner mig lite dryg.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Nu är jag lite deppig. Jag tror kanske att jag har hoppats på för mycket ändå. Vi har hängt nu igen i fredags och lördags med hans kompisar. Det blev mycket prat om vad han skall göra nu med den där tjejen. Han är genuint förälskad i henne. Jag tror att det inte finns på kartan att det skulle bli jag istället. Vet inte varför, men min känsla är så just nu (kanske pg av lite fylleångest som håller i sig, jag är dessutom orolig att jag hasplade ur mig att jag gillar honom i fyllan och villan, i så fall extremt korkat) :banghead: . Jag har lite minnesluckor, men när jag frågade honom igår om jag var störig eller besvärlig eller sa något dumt så sa han att jag inte skulle oroa mig för det, att jag bara var trevlig. Även om jag blev väldigt full på slutet. Och så betedde han sig helt som vanligt.

Han har ångest över vad han skall göra, han måste fatta ett beslut om det är värt att ha distansförhållande med tjejen. Hennes mor är svårt sjuk och kommer att dö, det var därför hon flyttade härifrån. Sedan kommer hon att vilja flytta hit igen verkar det som. Kan gå snabbt, kan ta tid. Han tycker mycket om henne, och är mycket empatisk. Samtidigt är han enormt tveksam till om det är rätt, han har ju för mindre än ett år sedan kommit från ett nioårigt förhållande. Och han har bara känt henne i ett par veckor. Han verkar väldigt kluven till om hon är rätt, men mycket är så bra att han verkar luta åt att hon är det. Men så känns det ju alltid när man är förälskad, sedan lär man känna varandra och känslorna kan förändras när man skall börja leva ihop. De skall som sagt ses om 2v och reda ut hur de skall gå vidare, eller inte.

Jag ÄR SÅ BESVIKEN och bitter på att jag SÅ MÅNGA GÅNGER i mitt liv hamnar i kompisfällan och inte förrän det är för sent inser att jag inte kan vara utan mannen i fråga och vill ha honom som mer än en kompis. Jag vill inte känna så här. Vartefter jag blivit äldre har jag insett att det delvis beror på låg självkänsla hos mig själv. Jag VET att jag är värd kärlek, det är inte problemet. Problemet är att det är något som gör att jag bara stannar vid att vara kompis. För det allra mesta. Jag har slutat att våga öppna mig och visa ordentligt vad jag känner av rädsla för att bli avvisad tror jag. Jag vågar inte tro på att folk gillar mig som mer än bara kompis om de inte säger det rakt ut. Och det kan ju givetvis leda till att jag uppfattas som ointresserad. Man blir lite strange efter att ha varit singel i över tio år på den fronten. Jag vill lära känna, och bli säker på att det känns bra mer än på kort sikt innan jag satsar, men på den tiden hinner man tappa bort sig tydligen.

Jag vet att jag är mycket omtyckt som vän i vart fall. Men jag kan inte sluta fundera på varför det stannar där. Vi klickar fantastiskt bra på både humor, intressen, personlighet och annat och vi har verkligen trevligt ihop både på jobbet och till vardags. Det känns som om vi skulle kunna leva ihop, och han visar verkligen att han uppskattar att vara med mig.

Han hämtade mig med hem till sig med bil igår för att se till att jag fick mat och sällskap i bakfyllan tillexempel. Jag misstänker att han kommer att vilja prata med mig om sina kärleksbekymmer nu snart när hans kompisar har rest hem igen. Gah! :nailbiting:

Det var fina killar som var på besök, med samma humor som jag, vi hade väldigt trevligt. Alla som "hör till" kompisen i fråga som jag träffat hitintills har varit väldigt sympatiska. Feelgoodmänniskor. Jag vill vara en del av det här! Och inte som "femte hjulet" när han skaffar sig en sambo. Och det sista jag vill är att framstå som "jobbiga tjejen" och vara desperat.

I love him to bits som det heter, det är min bästa vän, och jag vill att han skall komma hit, men mitt hjärta har börjat blöda lite.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

En fundering efter gardagens IRL..... varfor ar det bara gifta a upptagna som vill upp pa dansgolvet med mig???:o
Bara en fundering :meh:

S
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Vem vet! :crazy: Bättre lycka nästa gång kanske får man hoppas.

Och apropå Kramizdiskussionen så står jag inte ut med det uttrycket heller. Skulle också bli klart skeptisk om någon avslutade sina meddelanden till mig så.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

En fundering efter gardagens IRL..... varfor ar det bara gifta a upptagna som vill upp pa dansgolvet med mig???:o
Bara en fundering :meh:

S
Troligtvis har du sån utstrålning att singlarna inte vågar tacka ja till en dans, eftersom de inte tror sig klara av att behärska sig... ;) :D
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Jag tycker inte jättemycket om när folk skriver "kram" men jag tycker ännu sämre om det här omotiverade kramandet irl med människor jag inte riktigt känner. :s

F ö skulle jag tro att det var ett skämt om någon skrev kjamizz till mig. :o
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Avhandling :confused:

Vad jag menar är att oavsett om den där killen är den första av mankön i galaxen som använder ordet kramiz - så är det inte mindre okej att han gör det än att en tjej gör det. För min del får gärna ALLA sluta använda det, helst igår - fast killar ska inte begränsas mer än tjejer.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

*KL*

Jag har upptäckt att jag tycker att det är skitjobbigt med dejting överhuvudtaget. Alltså, hur fan lär man känna nån bara sådär? Och så många som man måste "gallra sig igenom". All tid det tar....

Jag börjar undra om jag är fruktansvärt självupptagen, lat och osocial. Det finns kanske en självklar förklaring till varför jag är singel. *host*

Hursomhelst, jag tycker att det är superkul att chatta! Och då märker man snabbt när folk tänker likadant och har samma värderingar. Så jag tänker mig att jag vill leta efter en partner via någon chatt helt enkelt. MEN det finns ju inga chattsidor nuförtiden!? :mad:

Eller är dom vara välgömda? Finns det någon här som känner till några bra chattsidor? Och för vuxna människor då också... :)
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Badoo eller zoosk. Annars brukar ju grabbarna vara snabba med att vilja chatta, så du kan nog bara skriva "chatta?" Till dem du vill chatta med o se om de nappar.
Badoo är en riktig chatsida, zoosk är inte det, men alla där brukar vilja chatta så fort de får ett like.
 
Senast ändrad:
Sv: Allmänna dejtingtråden

Jag knapplånar mig själv för att fortsätta min monolog angående kärleken till min kompis. För jag tror fasen att det är kärlek. :) Sen vad som skall göras av den är en annan fråga.

Jag har kommit till en extremt vuxen insikt. Släpp kärleken fri. Är det på allvar kommer den tillbaka.

Jag har precis kramat hejdå efter en god middag över en flaska vin och fyra timmar enormt givande diskussioner där vi båda pratade igenom hur vi ser på relationer. Djupare än vi brukar, vad vi söker i en relation, mönster i tidigare relationer, och lyckades indirekt ta upp frågan om honom och mig på ett bra sätt. Jag rekommenderade honom dessutom att satsa på tjejen trots avståndet, försöka ses så ofta det går, så borde han lyckas reda ut vad han vill. Antingen är hon rätt eller inte. Han är lite orolig för att hon kanske är lite för lugn och kan bli tråkig i längden. Det lär ju visa sig. Och är det jag som är the one "egentligen" så kommer han tillbaka, och under tiden kan jag göra vad jag vill. Jag skall inte fastna i en "hang up" på honom.

Jag är ju enormt kluven till vad jag vill med honom, han är enormt kluven till vad han vill. Han vill å ena sidan inte vara ensam, han vill å andra sidan inte bara kasta sig in i en ny relation nu med "första bästa som dyker upp", han har ju varit sambo i nio år. Han vill vara själv ett tag till egentligen och bara behöva ta hänsyn till sig själv.

Han sa att han egentligen skulle önska att både han och tjejen kunde ge det lite mer tid att mogna och istället för att kasta sig in i ett förhållande skulle vilja att de båda träffade lite andra människor för att känna om det verkligen är rätt. Samtidigt som han ju förstår att det inte är "politiskt korrekt".

Det är precis huvudet på spiken för min känsla för honom. Jag vill träffa andra och utvärdera om han är the one eller inte.

Jag sa till honom att i den bästa av världar skulle jag ha velat göra samma sak om det var jag som var i samma situation, om det fanns osäkerheter och det var fråga om att inleda ett seriöst distansförhållande eller inte. Är det rätt så är det rätt, och antingen vet man det genom att man inte vill träffa andra, eller genom att det förhoppningsvis iallafall känns fel att träffa andra. Och gör det inte det så är antagligen inte "distanspersonen" den rätta.

Hade det varit så att jag var tvärsäker på personen i fråga att jag ville ha just DEN så skulle jag absolut inte velat att den var ut och träffade andra. Även om jag skulle vilja kunna säga att jag är så open minded.

Han ledde in samtalet på kompisdiskussionen igen, han sa något i stil med att man normalt känner rätt snabbt om det är något eller inte? (med ett frågetecken) Där jag nu tog mig i kragen och sa att jag inte håller med om att det alltid är så att man efter bara ett par ggr "vet" om det bara är en kompisrelation eller inte, jag har varit med om att det växer fram med tiden, vartefter man lär känna varandra ordentligt. Jag drog ett par exempel från min bekantskapskrets, och från en tidigare erfarenhet jag själv haft där jag i början inte var intresserad av kompisen, men efter att ha känt honom ett bra tag faktiskt blev kär i honom.

I believe I made my point.

Dessutom diskuterade vi vad vi söker i en relation, och vi söker samma sak, hans önskemål stämmer in på mig, och mina på honom. Jag tror att vi är båda helt överens om att vi förmodligen skulle passa bra ihop, men i nuläget är vi inte där att vi skall göra något åt det.

Han tycker också att jag måste göra upp med mitt förflutna, jag jobbade utomlands för över tio år sedan och har inte varit tillbaka sedan dess, men nu borde jag. Och så avslutade han det med "bara det inte är det dummaste jag gjort att skicka iväg dig dit, tänk om du blir förälskad och fastnar!" :)
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Tja, det låter ju som om han vill att du skall säga något först. Han ör nog kär i dig, men vågar inte ta upp det tror jag. Han försöker nog få dig sotis genom att prata så mycket om den andra relationen samtidigt som han hintar om er.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Jag tycker också han verkar väldigt osäker. Om inte osäker så låter han korkad. Jag tycker du är väldigt generös som står där och liksom betraktar hans lilla äventyr.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Tja, det låter ju som om han vill att du skall säga något först. Han ör nog kär i dig, men vågar inte ta upp det tror jag. Han försöker nog få dig sotis genom att prata så mycket om den andra relationen samtidigt som han hintar om er.
Ja och jag har ingen lust att vara "desperata tjejen" som plötsligt vill ha honom när han har någon annan på gång. Jag gillar inte "spel".

Jag tycker också han verkar väldigt osäker. Om inte osäker så låter han korkad. Jag tycker du är väldigt generös som står där och liksom betraktar hans lilla äventyr.
Osäker håller jag med om. Korkad nej. Naiv, ja möjligen. Generös, kanske. Jag känner att han måste ta reda på vad han känner egentligen för henne, annars kommer det att ligga och gnaga. Och skulle det bli vi, och "hon" så småningom flyttar hit igen skulle jag vara lite bekymrad för att de inte redde ut saker och ting och känslorna vaknar igen. Och vad är jag för vän om jag inte vill ta diskussioner om sådana ting. Även om det blivit som det blivit så är han i grund och botten en av mina absolut bästa vänner. Min bästa här där jag bor nu, och vi delar varandras problem.

Osäkerheten var främsta anledningen till att vi fastnade i kompisfällan tror jag.

Hans syn på relationer (vet jag nu) är att så länge det inte är något "officiellt" så är man fri att träffa flera, även om man tycker väldigt bra om den man träffar. Min syn är att är det något på gång så slutar man träffa flera= krock. Jag har för klent hjärta (emotionellt) för att vilja ge mig in i någon "strid" om en person. Jag vill ha raka rör om någon gillar mig och inget trams med att träffa flera samtidigt. Då blir jag osäker själv och drar tillbaka min "insats".

Hans (uttalade metod) när han blir avvisad är att han går vidare genom att försöka träffa någon annan. (Ger upp utan strid skulle jag säga)

Som sagt så har jag kommit till insikt de senaste veckorna med flera saker i mitt känsloliv. Och det här kan låta helt underligt för en utomstående:

1) Jag tror att jag blivit kär i kompisen och möjligen han i mig

2) Han är inte redo att gå all in i ett förhållande nu. Han skulle må bra av att vara själv och få ta hand om sig själv ett tag till och fundera på vad han vill få ut av en relation. (Och det tar sig ;))

3) JAG är inte redo att gå all in i ett förhållande med honom så länge han är så spretig med vad han vill. Och jag vill inte vara "första förhållandet efter hans break up". Och jag är inte 100% säker på att jag vill ha barn på köpet. Men det är något man kan få räkna med i min ålder. Han har dem ca var 3:e helg och de är små, söta och snälla.

4) Vi har det bra som det är, och jag är också nyfiken på att träffa andra killar och känna efter om jag verkligen inte bara blivit hypnotiserad av tanken på kärleken för att vi fungerar så bra ihop och ses så ofta. Känslorna har vuxit fram.

5) Både han och jag har unfinished business som vi måste reda ut innan vi slår oss ned. Jag med en gammal kärlek som jag måste komma över, jag måste träffa honom igen för att få ett avslut (han bor i ett annat land och jag var våldsamt kär i honom när jag jobbade där). Och han måste ta reda på vad han egentligen vill och reda ut sitt känsloliv.

6) Jag har hittat en trygghet i den vänskap vi har. Den känns stark och som att det kommer att överleva lite av varje.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Jag gillar inte "spel".

Lite lustigt att du skriver så då just det ordet ploppat upp för mig varje gång jag läst dina inlägg i den här tråden. :p Jag har liksom känt mig helt matt bara av att läsa dina beskrivningar och undrat för mig själv hur du orkar hålla på och spela ditt spel med honom istället för att bara säga vad du tänker och känner.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Precis så tänker jag också. Om man krånglar till det så där, och säger att man inte vill ha ett spel, vad menar man då att spel är för något?
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Så kan man också se det som utomstående förstår jag.

Jag ser det inte som ett spel, (fast det kanske det är) jag har varit i o-ordning känslomässigt en längre tid (även innan jag träffade honom på grund av dödsfall i familjen bland annat) och jag har både haft bekymmer med att reda ut för mig själv vad jag egentligen känner för honom, och vad jag vill, och vad han känner och vill. Särskilt inte som han har varit så splittrad i sitt beteende. Växlat mellan "avståndstagande" med liksom respektfullt avstånd och att vilja vara nära. Till att börja dejta andra och över till att poängtera att vi är bästa vänner och att han tycker om att vara med mig. Jag vågar inte lita på att det är rätt beslut att prata rakt ut om vad jag känner. Rädsla för att bli sårad antar jag. Så länge jag inte frågar är det i vart fall ingen risk att vår vänskapsrelation bryter ihop pg av awkward moment.

Jag tycker att det är ett försvårande läge att vi jobbar ihop på en liten arbetsplats där vi sitter och jobbar i princip sida vid sida fem dagar i veckan. Därav mitt ältande, som till stor del är för min egen skull. Jag resonerar med mig själv genom att få det ur mig.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Jag vågar inte lita på att det är rätt beslut att prata rakt ut om vad jag känner.

Vilket gör det hela till ett spel. Som jag ser det. Orsakerna till att man spelar sådana där spel, verkar alltid vara långa psykologiska förklaringar av samma art som dina.

Jag menar inget illa, dock. En majoritet av befolkningen verkar spela så där i sina relationer, så det är ju att betrakta som normalt.

Jag hade dock inte orkat med det. Och jag ser heller inte ett enda vettigt argument för att spela så där.
 
Sv: Allmänna dejtingtråden

Till saken hör att jag har svårt att öppna mig för folk generellt, och att jag har svårt att ta till mig om någon tycker om mig, säger de inte rakt ut att de gör det (mer än som vän) så har jag svårt att våga tro det. Det tog tid innan jag insåg att jag (nog) blivit kär, och han hann träffa en annan.

Jag vet att jag inte är ful, men känner mig inte direkt "attraktiv" heller. Det är ju fullt möjligt att han bara vill vara kompis och inte är det minsta attraherad av mig. Och om han går och förälskar sig (vilket han ju har gjort) så vet jag ju själv hur icke-mottaglig man blir för andra som säger att de gillar en. Jag har själv varit i motsatt situation, med en killkompis som gav mig en kärleksförklaring när jag var nykär för många år sedan. Det hade kunnat bli något om jag inte var upptagen, men eftersom jag var det så var det inte rätt.

När "spelet" är igång är det svårt att vara den som bryter tystnaden så att säga. Rätt tillfälle dyker liksom inte upp. Och jag har en spärr mot att "stöta på" någon som har ett förhållande. Man känner sig som både femte hjulet och den desperata tjejen.

Skulle du våga konfrontera en kollega/vän som du jobbar med dagligen med att du blivit kär när han är nyförälskad? Modigt och inspirerande i så fall. :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

L
Tjatter Istället för att disskutera om det i Mello tråden så tänkte jag göra en tråd om allmän bildning! Så tillexempel vad det är och vad man...
26 27 28
Svar
542
· Visningar
18 401
Senast: hastflicka
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
24
· Visningar
1 944
Senast: Hazel
·
Fritid Under en sommar spenderar jag många timmar på olika badplatser, mestadels simmandes runt i vattnet då både jag och mitt barn är mer...
Svar
4
· Visningar
823
Senast: Roheryn
·
Skola & Jobb 15 år i vården blev det men nu säger kroppen tvärstopp, ALLT gör ont, hela tiden. 3 omgångar av vad jag förstått i efterhand var...
2 3
Svar
47
· Visningar
6 504
Senast: fejko
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp