Bukefalos 28 år!

Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Varför är det så viktigt att slå vakt om denna önskan att sätta barn till världen?
Det handlar om rätten att få göra det som man vill även om man inte är helt perfekt.

Omvänt kan jag säga att jag inte vill ha ett samhälle med fler dysfunktionella barn som går på sobril och tunga vanebildande mediciner (förskrivningen av psykofarmaka har ökat radikalt de senaste åren, med 70 procent). Den risken ökar givetvis markant när föräldrarna inte mår bra.
Det är ett problem som behöver lösas på en annan nivå.
Vuxna måste bry sig om barnen och inte skuffa runt dem som paket som är i vägen för karriär och fritidsintressen.
Eller som slagträn i separationer.
Men det är en annan diskussion.

Bara mammorna lyckas ta sig upp ur sängen och mata djuren, är kriterierna för ett gott föräldraskap tillfredsställda. Som om djur hade behov av anknytning, till exempel! Jag lovar att de anställda på barnenheterna inom soc och bup inte håller med dig.
Djur behöver också någon typ av anknytning för att må bra.
Det kan man se på t.ex. stressade hundar.
Men en sådan mamma tar i alla fall hand om sitt barn och skadar det inte.
Och så kan den backup som man har skaffat sig stötta och ta över för det som behövs.
Barn har dessutom två föräldrar.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Men det kan man göra med någon annan än föräldrarna.
Det gäller bara att se till att där finns ordentlig backup.
Som finns där och stannar kvar.
En morbror, en faster, en äldre kusin eller ett mycket äldre syskon.
Eller mor och farföräldrar.

Hur tror du att jag klarade mig?

Jag känner inte dig så jag har ingen aning om hur din barndom var eller hur du ens mår idag. Det är väl inte ens väsentligt i den här diskussionen?

Om man ska göra det med någon annan än föräldrarna bygger det på att man umgås mer med denna "någon annan" än föräldrarna.
För även om det finns andra viktiga personer så kommer den huvudsakliga omvårdnadspersonen vara viktigast.
Och jag tror inte att någon skaffar barn för att lämna bort barnet till någon annan?
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Det är ett problem som behöver lösas på en annan nivå.
Vuxna måste bry sig om barnen och inte skuffa runt dem som paket som är i vägen för karriär och fritidsintressen.
Eller som slagträn i separationer.
Men det är en annan diskussion.

Men nu blandar du äpplen och päron. Två fel gör inte ett rätt.

Du verkar ta den här diskussionen väldigt personligt. Som om det vore att nedvärdera dig själv genom att erkänna att det faktiskt finns väldigt stora risker?

Jag har förstått att du haft det svårt, att du mådde dåligt när du fick barn och att ni redde ut det bra. Skönt för dig!
Men du måste väl kunna bortse från det personliga och titta på diskussionen mer objektivt?
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Om man ska göra det med någon annan än föräldrarna bygger det på att man umgås mer med denna "någon annan" än föräldrarna.

Eller i alla fall lika mycket.
Dels så måste det ju vara uppgjort i förväg.
Och dels så behöver man ju inte lämna bort barnet för att andra skall kunna umgås med det.
Man kan ju umgås tillsammans allihopa.

Att flytta hem till mor och farföräldrar kan vara ett bra alternativ i början tills att allt har kommit i ordning.
Eller ha ett äldre syskon boende hos sig.
Det finns många bra lösningar om man lyfter blicken utanför Mamma-Pappa-Barn.
I bland så verkar det även behövas att titta utanför Mamma-Barn och hitta att där finns en Pappa också.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Du verkar ta den här diskussionen väldigt personligt. Som om det vore att nedvärdera dig själv genom att erkänna att det faktiskt finns väldigt stora risker?
Personligt - ja.
Men det handlar inte om mig utan om vänner som jag har.
Som i denna diskussion totalt underkänns som föräldramaterial.
Det smärtar att dessa föräldrar som jag ser som utmärkta kan anses icke värdiga att skaffa barn alls.

Jag har förstått att du haft det svårt, att du mådde dåligt när du fick barn och att ni redde ut det bra.
Fel.
Mina föräldrar klarade inte av sitt föräldraskap.
Jag är det där barnet som du försöker att skydda och jag vill inte bli skyddad på det viset.
Du skriver i princip att jag borde vara skadad.
Och det är inte en sanning för mig.

Däremot så fick jag en utmattningsdepression orsakad av min arbetsplats när minsta barnet var 4 år.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Eller i alla fall lika mycket.
Dels så måste det ju vara uppgjort i förväg.
Och dels så behöver man ju inte lämna bort barnet för att andra skall kunna umgås med det.
Man kan ju umgås tillsammans allihopa.

Att flytta hem till mor och farföräldrar kan vara ett bra alternativ i början tills att allt har kommit i ordning.
Eller ha ett äldre syskon boende hos sig.
Det finns många bra lösningar om man lyfter blicken utanför Mamma-Pappa-Barn.
I bland så verkar det även behövas att titta utanför Mamma-Barn och hitta att där finns en Pappa också.

Personligt - ja.
Men det handlar inte om mig utan om vänner som jag har.
Som i denna diskussion totalt underkänns som föräldramaterial.
Det smärtar att dessa föräldrar som jag ser som utmärkta kan anses icke värdiga att skaffa barn alls.


Fel.
Mina föräldrar klarade inte av sitt föräldraskap.
Jag är det där barnet som du försöker att skydda och jag vill inte bli skyddad på det viset.
Du skriver i princip att jag borde vara skadad.
Och det är inte en sanning för mig.

Däremot så fick jag en utmattningsdepression orsakad av min arbetsplats när minsta barnet var 4 år.

Åter igen - jag dömer ingen och jag tänker inte säga varken bu eller bä om huruvida folk är lämpliga som föräldrar.
Men jag vidhåller att vissa människor bär med sig bagage som kommer göra deras föräldraskap väldigt mycket svårare och då är det, för barnens skull, vår skyldighet att tänka efter före gällande potentiella konsekvenser.

Jag är övertygad om att många kan klara det jättebra, men bara för det så kan vi inte anta att alla kommer lösa det på bästa sätt.

Du lägger in en massa värderingar och åsikter i mina inlägg som jag aldrig har skrivit om och som jag definitivt inte har.
Jag är mycket väl medveten om att det finns många sätt att stötta föräldrar i risk.
Men jag vägrar säga "oroa dig inte, det kommer gå såååå bra bara du gör ditt bästa".

Du får det att låta så enkelt. Som om SSRI inte aaaalls har otäcka bieffekter som kan påverka, som om det är luuuugnt bara man tar sig upp på morgonen och ger barnet mat. Som om det självklart kommer ordna sig bara för att pappa är tillgänglig och som om alla människor självklart har ett stort skyddsnät omkring sig som kan hjälpa dem vid behov.
Depressioner är inte likadana. Bara för att du har varit deprimerad betyder inte det att du vet hur TS mår när hon är deprimerad. Bara för att du känner människor som mår dåligt men som ändå är bra föräldrar betyder inte det att alla som mår dåligt är bra föräldrar.
Och bara för att du tycker att det är värre med något annat som föräldrar gör fel så betyder det inte att det är rätt att riskera barnets trygghet.

Och påstår du nu att det går att jämföra din utmattningsdepression med TS situation?
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Men det handlar inte om mig utan om vänner som jag har.
Som i denna diskussion totalt underkänns som föräldramaterial.
Det smärtar att dessa föräldrar som jag ser som utmärkta kan anses icke värdiga att skaffa barn alls.

Men jag måste ju säga att dina kriterier för utmärkta föräldrar (som du har beskrivit dem här) motsvarar vad jag skulle säga ett absolut minimum. En bit under minimum, till och med. Du verkar inte riktigt tro på att sjuka personer utsätter sina barn för potentiellt lidande. En depression eller psykisk sjukdom drabbar omgivningen negativt - jag trodde alla höll med om det. TS är ju fullt medveten om det. Varför man då väljer att drabba fler personer än man nödvändigtvis måste är konstigt för mig. Blir man gravid av en slump kan jag förstå det, men det är svårare att förstå din envisa argumentation som går ut på att det skulle vara lika bra som att få barn när man är sjuk som när man är frisk. Och att det valet inte skulle följa barnen senare i livet.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Det handlar om rätten att få göra det som man vill även om man inte är helt perfekt.

Ordet perfekt har jag aldrig ens nämnt. Korrekt ska vara rätten att få göra som man vill, även om man inte har förutsättningar. Alternativt: Rätt att få göra som man vill, även om man inte är frisk.

Men förutsättningar och sjukdomar kan ju ändra sig, så jag ser det inte som ett underkännande av föräldramaterial alls. För övrigt kan jag inte se att denna rätten är särskilt hotad heller, så att du involverar dig så starkt är lite kamp mot väderkvarnar, i min värld.
 
Senast ändrad:
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Djur behöver också någon typ av anknytning för att må bra.
Det kan man se på t.ex. stressade hundar.
.

Djur är inte människor, och har helt skilda behov, så blanda helst inte in skötsel av djur som någon mätare på föräldraskap. Det är ju helt galet.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Djur är inte människor, och har helt skilda behov, så blanda helst inte in skötsel av djur som någon mätare på föräldraskap. Det är ju helt galet.

Djur påverkas inte heller om deras omvårdnadsperson inte klarar av att ge dem kongruent och markerad spegling eller validering. Djur reagerar inte heller på samma sätt subtila icke-verbala signaler som svar på deras anknytningsbeteende och de riskerar inte att traumatiseras om deras anknytningsperson plötsligt inte orkar mer och bestämmer sig för självmord.

Samspelet mellan omvårdnadspersoner och små barn är så mycket mer komplext.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Åter igen - jag dömer ingen
Bra.
Det var dit jag ville komma.

Men jag vidhåller att vissa människor bär med sig bagage som kommer göra deras föräldraskap väldigt mycket svårare och då är det, för barnens skull, vår skyldighet att tänka efter före gällande potentiella konsekvenser.
Ja och däri ligger att förbereda, att se till att ha backup och att planera så att man har ett kontaktnät som ställer upp.
Med två föräldrar som mår dåligt och ett obefintligt kontaktnät så skulle jag inte rekommendera någon att skaffa barn.
Någon stabil person som garanterat finns där för barnet måste det ju finnas, men det behöver inte vara just mamman.

Du får det att låta så enkelt.
Ibland så är det så enkelt också och inte bara komplicerat.

Och påstår du nu att det går att jämföra din utmattningsdepression med TS situation?
Nej.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Men varför räkna med att det kan bli enkelt när det är minst lika stor risk för att det blir komplicerat?

Och varför inte svara till TS mer utifrån de riskerna som faktiskt finns och det stöd som de behöver fundera över?
Istället för att lugna och peppa?
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Djur är inte människor, och har helt skilda behov, så blanda helst inte in skötsel av djur som någon mätare på föräldraskap. Det är ju helt galet.

Det var en mätare på hur väl man fungerar även under en depression.
Om man kan klara av att göra saker som måste göras bara just för att man måste.

F.ö. så håller jag inte med dig helt.
Jag har både djur och barn.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Och varför inte svara till TS mer utifrån de riskerna som faktiskt finns och det stöd som de behöver fundera över?
Istället för att lugna och peppa?

För att man måste vara lugn för att kunna planera så att det blir rätt.
Lugn först och sedan lösa ett problem i taget.

Att stressa upp TS skulle vara kontraproduktivt.
Som att driva det hela till att bli en självuppfyllande profetia.
Det är ju så att det oftast blir om man tror.
Tror man att det skall gå bra så gör det det och om man är säker på att det går åt skogen så gör det ju det.
Oavsett vad saken gäller.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Det var en mätare på hur väl man fungerar även under en depression.
Om man kan klara av att göra saker som måste göras bara just för att man måste.

Men så är det ju inte alls. Eller, det finns säkert deprimerade som med ett nödrop klarar av att göra exakt det som de tillräckligt starkt känner att de måste.

Den insatsen kan dock mycket väl vara betydligt mindre, än om en frisk person hade bedömt vad som måste göras.

Det finns också deprimerade som inte klarar av att göra det man måste. Människor har försummat att ge sina barn mat, att ta hand om sina djur och att betala sina bostadslån i tid på grund av depression. Jag har träffat på en som inte orkade resa sig ur sängen för att gå på toaletten, pga depression.

Du har en förskönad bild av depressioner som åkommor som drar förbi och som enkelt medicineras bort. Så ser det långt ifrån alltid ut.

TS beskriver ju en långvarig sjukdomshistoria, inte en depressiv episod som drog förbi och försvann.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

..... men det är svårare att förstå din envisa argumentation som går ut på att det skulle vara lika bra som att få barn när man är sjuk som när man är frisk. Och att det valet inte skulle följa barnen senare i livet.

Jag har aldrig påstått att det är "lika bra" utan bara att det är "tillräckligt bra".

Som en betygsskala.
Man måste inte ha MVG i allt utan ibland så duger det med ett G.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Ja skall man inte ha det då?
Och nu så menar jag verkligen ett vidare perspektiv.

Jo, som jag skrev kan jag inte se att den rätten hotad. Men om man gör val som får dåliga konsekvenser för andra (som de egna barnen) får man ju också räkna med att bli kritiserad av omgivningen och leva med de besluten.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Det finns också deprimerade som inte klarar av att göra det man måste. Människor har försummat att ge sina barn mat, att ta hand om sina djur och att betala sina bostadslån i tid på grund av depression.
Och där så är det ju så viktigt med det där kontaktnätet.
Några timmar brukar det faktiskt hålla tills att någon annan kan ta över.
Om man fortfarande kan ta sig opp och göra det nödvändigaste.

TS beskriver ju en långvarig sjukdomshistoria, inte en depressiv episod som drog förbi och försvann.

Och att medicineringen till vardags stabiliserar henne så att hon blir som "alla andra".
Jag läser här in att TS har en medicinering som fungerar för henne.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Jag har aldrig påstått att det är "lika bra" utan bara att det är "tillräckligt bra".

Tillräckligt bra för vem? Jag antar att det är barnen som ska vara nöjda med tillräckligt bra, eller en bra bit under tillräckligt bra som jag misstänker att jag skulle tycka, för att föräldrarna så gärna vill ha barn?
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Är det möjligt att ta sig ur en depression? Klart det är ... Men det känns rätt tröstlöst. Jag har varit inne i en rätt djup depression...
Svar
18
· Visningar
1 633
Senast: Blyger
·
  • Artikel
Dagbok Så känns det... Startar en ny depptråd på dagboksforumet. Behöver ventilera mig. Jag blev sjukskriven. Men jag är dålig på det. Blev...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 416
Senast: Blyger
·
  • Artikel
Dagbok För drygt 10 år sedan plöjde jag böcker om hälsa och framförallt hormonell hälsa, och läste boken “Kaos i kvinnohjärnan” för första...
Svar
8
· Visningar
615
Senast: cassiopeja
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
2 593
Senast: Hazel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp