Bukefalos 28 år!

Avlivning pga. åldersskäl.

Riley

Trådstartare
Hur resonerar ni kring avlivning av djur som närmar sig slutet på sina liv? Väntar ni tills dess att ni ser uppenbara tecken på att djuret börjar må dåligt, och var drar ni i sådana fall gränsen? Stelhet, mindre energi, dålig aptit, senare och "värre" symptom? Eller har ni för vana att ta bort djur innan de börjat visa några som helst ålderssymptom?
 
Senast ändrad:
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Alla djur jag haft har blivit dåliga och dött/avlivats av sjukdom. Mitt gamla marsvin fyller 6 år efter sommaren och jag funderar hur jag ska göra med honom faktiskt. Han är stenblind (vilket jag dock tror att han varit länge och det stör honom inte alls). Jag tycker mig märka på honom ibland att han blivit äldre, men jag kan inte alls säga varför eller hur det märks. Han är pigg o glad och mår som han ska.

Jag funderar dock på att ta bort honom efter sommaren, för att han ska slippa bli dålig. Grisen jag köpte honom med hann bli dålig och med djur som marsvin kan det ju gå så himla långt innan man faktiskt märker att de är sjuka. Jag har inte bestämt mig än, men jag funderar på om inte det egentligen är bästa lösningen. Han lider inte av att dö och att ta bort honom innan han lider är enda sättet att säkert veta att han inte kommer göra det heller. Sen är han ändå såpass gammal att det kan bli när som helst. Jag är iväg en del också och jag vill inte att det ska hamna på någon annans ansvar att se de små skillnaderna som visar på att han inte mår bra heller, eller behöva ta honom till veterinär och kanske behöva ta beslutet om avlivning.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Jag tycker, generellt sagt, att man tar bort ett äldre djur när ålderskrämporna drar ner livskvaliteten, och det beror ju helt på djuret och dess personlighet. Det är jättesvårt att säga för det beror helt på omständigheterna.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

*KL*

svart det dar. Vi har en katt som ar 22ar, han ar dov, lite stel och ibland lite vinglig. Men han verkar inte ma daligt (vi var ner till veterinar och tog prover pa han for att kolla att han inte hade njursvikt eller lever problem osv, eftersom han kansa da mar valdigt daligt men det inte syns. Dem sag oforskamt bra ut for att vara en san gammal katt enligt veterinaren.). Han ligger mest inne och myser och tvingar alla att gosa med han hela tiden :D

Daremot sa ar beslutet redan taget av hela familjen att han blir avlivad sa fort hans livskvalitet dalar. Vad det betyder vet jag inte riktigt (:o valdigt svart att avgora innan man sett hur det ter sig med det har specifika djuret), men skulle han helt plotsligt magra av tex sa kommer han bli borttagen ratt snabbt.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Jag tycker, generellt sagt, att man tar bort ett äldre djur när ålderskrämporna drar ner livskvaliteten, och det beror ju helt på djuret och dess personlighet. Det är jättesvårt att säga för det beror helt på omständigheterna.
:bow::bow::bow:
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Bägge hundarna blev "akut" lungsjuka som 11 resp 12 år gamla och då tog vi bort dem. (inte födda samtidigt eller så)

Märren som vi tog bort, fölade som 26 åring, va lite stel i ena bakbenet (inget som blev sämre under dräktigheten), men under sommaren så skulle de som hon stod hos verka henne och tog in henne på stall, där la hon sej ner i boxen och när hon skulle upp sen tog det timmar innan hon lyckades komma upp igen i boxen. Efter det såg de henne aldrig lägga sej igen. Så hon togs bort dec samma år direkt efter avvänjningen. Även om hon inte var stel i "rörelse", hon kunde va stel de första metrarna i det bakbenet om hon legat ner, men som sagt när hon själv inte ville lägga sej ner så inverkade ju uppenbarligen "felet" på henne och då tog vi det beslutet.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Självklart är omständigheter och symptom individuella, men jag tänkte ändå om vissa kanske har vissa "fasta" gränser.

Jag har alltid haft "tur" tidigare och haft gamlingar som antingen självdött knall och fall, eller blivit så jättedåliga på en sekund att det inte funnits något att göra. Nu har jag dock en degu som börjar bli till åren: Han är fortfarande pigg och social, äter och dricker och pysslar om sina honor, men han börjar bli lite tufsig och är framför allt stel, jag har fått bygga om rejält i buren för att han ska kunna ta sig runt utan att slå ihjäl sig, typ. Jag ser honom definitivt inte som illamående/lidande i dagsläget, men jag vill ju inte att det ska gå så långt att han blir det heller. Och samtidigt vill jag ju inte ta bort honom för tidigt. Det är ju så jäkla svårt, det här... :crazy:
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Började spana efter ålderstecken på dvärgkaninen när han var 6 år, hade läst någonstans att det betecknades som gammalt. Han var dock hur piggelin som helst i 2,5 år till, när plötsligt vi insåg att han hade en testikeltumör. En stor. Tog bort honom så snart vetten hade möjlighet att kom hem och göra det. Vägrade stressa honom med en sista resa utan föredrog att betala för att göra det hemma, och det var värt det.
Han spökar fortfarande hemma under köksbordet.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Jag har aldrig tagit bort ett djur pga ålder, men jag har lite som en regel att när livskvaliteen inte blir vad den har varit så är det bättre för dom att flyga vidare.

Jag är inte en person som ger gamla djur "en andra chans".

Senaste djuret jag tog bort var två av mina "äldre" kaniner, den ena var 7 år och hade livmodercancer, dock led hon inte av det och det var sagt att sålänge hon mår bra får hon finnas kvar, men så lyckades hon pajja ett bakben och då tog jag bort henne. Den andra var 5 år och väldigt "krumt" byggd, stel och butter gammal gubbe som gärna helst satt på sitt hus dagarna i ända, då fick han också flyga vidare i samma veva som jag tog bort den andra.

Jag har en kompis som hade en ruskigt pigg gammal gubbe på 11 år, sålänge han var pigg och fortfarande gjorde glädjeskutt fanns det ingen anledning att ta bort honom, men när han för första gången visade att han inte längre var ett krutpaket fick han flyga vidare, och det är så det ska vara liksom.

Det är ju trots allt en tjänst vi gör dom, och det gör mer ont för oss än dem.
Får dom flyga vidare dagen innan dom blir dåliga tror jag att dom skulle vara väldigt tacksamma. Ett långt och bra liv och sen bara poff så flyger man iväg, det är ju helt klart det jag skulle föredra.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Min hästs leder började lägga av för 4 år sen ungefär, han fick då glucosamin som stannade upp och även gjorde det lite bättre. Men jag bestämde mig för då att jag ska ta bort honom INNAN han blir dålig, jag ville att han skulle vara pigg och glad när han fick galoppera vidare. Så vintern 2011 när han var sämre och hovslagaren sa att han inte ville sko honom längre för att han var så stel i benen så bestämde jag mig för att sommaren 2011 skulle bli hans sista.

Så för ungefär 6 månader sen fick han galoppera vidare till dom gröna ängarna. Dagen innan så tog jag en sista ridtur på honom och han var lyckligare än på länge, han bockade och brallade som en liten unghäst :) Det var det värsta beslutet jag tagit och den värsta dagen i mitt liv och jag saknar honom fortfarande som fan! Men ändå så känns det helt rätt, hans tid var kommen och det var mitt ansvar som hans ägare att låta honom somna in.

Jag ser så många hundar/hästar/katter som knappt kan röra sig och ändå ska dom leva. Finns alldeles för många som behåller sina djur för länge, för sin egen skull.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Min hund är 10 och börjar bli lite äldre, ser och hör sämre. Jag tycker det är helt ok att djur åldras, hon uppskattar ju livet även om hon tycker att det är jobbigare om det är riktigt varmt, och hon behöver gå ut lite oftare. Jag tycker ålder är oväsentligt, däremot skulle jag aldrig utsätta henne för onödigt lidande, oavsett ålder. Är hon en nöjd pensionär om 4-5 år är ingen lyckligare än jag.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Hur resonerar ni kring avlivning av djur som närmar sig slutet på sina liv? Väntar ni tills dess att ni ser uppenbara tecken på att djuret börjar må dåligt, och var drar ni i sådana fall gränsen? Stelhet, mindre energi, dålig aptit, senare och "värre" symptom? Eller har ni för vana att ta bort djur innan de börjat visa några som helst ålderssymptom?

Tappad livslust och matlust, är min måttstock, om hunden för övrigt är i bra kondition. Mindre energi, nä. Det är naturligt att ett äldre djur inte har energi som ett yngre. Det behöver inte innebära att dte är ett sämre liv.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Svårt att säga, det beror mycket på individ. En del kan ju inte få minsta lilla ålderskrämpa utan att må dåligt av det tex, såna djur avlivar jag rätt kvickt. Och så finns raka motsatsen som blir rent av handikappade men knallar på ändå som ingenting... Och de kan gott få leva ett tag till, sålänge de mår bra.

Hade exempelvis en råtthona som förlorade musklerna i bakbenen på äldre dar, med resultat att hon släpade sig fram på frambenen. Fick handikappanpassa buren med låga hängmattor, mat och vatten på botten osv och så hålla henne ren. No prob och det var full fräs på henne precis som vanligt trots sin krämpa. Sov mer visserligen men det är ju fullt normalt som gamling. När hon väl var vaken klättrade hon, sprang på frambenen, var först fram till luckan, som hon alltid varit.
Tror det höll i sig på ett ungefär i ett halvår innan hon fick grå starr. Det däremot blev droppen och dagen efter att hon visat tecken på att inte vilja vara med mer avlivades hon.

En annan råtta fick samma problem med förtvinade muskler, om än mycket lindrigare. Den råttan mådde bra en kort period, men det tog inte lång tid innan hon började må dåligt och således avlivades bra mycket snabbare.

En annan hona hade en tumör på ett bakben. Inga problem, hon blev som mest lite småklumpig mot slutet när den blev rätt stor. Hon avlivades medan hon fortfarande mådde bra, droppen i det fallet blev skavsår på tumören. Jag vet ju själv att skavsår gör ont liksom, men på en råtta kan man inte sätta på ett plåster för att lindra...

Kort och gott kan man väl egentligen säga att jag drar min gräns vid livskvalité, glada djur får leva och icke glada avlivas. Men ibland finns undantag också, ibland avlivar jag innan de mår dåligt, mycket beroende på hur anpassningsbar individen ifråga varit under livet - ju mer anpassningsbar desto större förmåga att kunna må bra trots krämpor. Och som i fallet med tumören, beroende på krämpan i sig - men det är väldigt sällan krämpan avgör, det är hittills bara när det finns smärta med i bilden och det har jag som tur är inte behövt ta ställning till annat än i fallet med tumören.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Förlåt, men jag måste vara ärlig och jag tycker att det ditt exempel låter mer som djurplågeri faktiskt.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Det tyckte jag också när jag läste om såna fall, tills jag fick såna råttor själv. Djurplågeri är det när djuret inte mår bra och ändå hålls vid liv och så var inte fallet här, men jag antar att det är ett sånt fall där man måste se det själv.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Nej, jag tror faktiskt inte att det är ett fall man måste se själv.

Att djuret ska må bra gäller även fysiskt. Om ett djur inte kan använda två av sina fyra ben råder det inga tvivel om att något inte står rätt till, att det inte är friskt eller att det skulle vara normalt. Jag kan inte se att det skulle kunna vara förenligt med god djurvälfärd. Var du till veterinär med råttan och vad sa i så fall veterinären?

Brott mot djurskyddslagen kallar jag det. Frågade ett par vänner som är än mer bevandrade inom djurskydd än mig, och de höll med kan jag tillägga.

Hemskt tråkigt att läsa om och gör i alla fall mig rätt så arg.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Och jag som såg varje dag hur pigg och glad råttan var håller inte med dig.

Jag var till veterinären för avlivning när det blev dags. Tyvärr finns det ingenting en veterinär kan göra åt det. Förtvinade bakbensmuskler dyker upp på en del gamlingar, det går inte att bota utan allt man kan göra är att handikappanpassa och träna råttans muskler för att bromsa förloppet. Själv fick jag tex hänga upp en jäkla massa hängmattor som fallskydd iom att råttan ifråga inte ens hindrades vid klättring på gallret. Selenrik mat som exempelvis räkor med skal kan förebygga det men inte alltid hindra att bakbensmusklerna förtvinar på äldre dagar.

Att påstå att en råtta garanterat lider av det låter för mig som om en förlamad person garanterat lider av det. Jag håller inte med - det finns de som lider och det finns de som inte gör det. Lider en råtta så ska den självklart avlivas men det här var inte ett sånt fall förrän råttan slutligen avlivades när hon fick grå starr också.
 
Senast ändrad:
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

En människa kan resonera kring sin förlamning, det kan inte en råtta.

Förtvinade muskler, som gått så långt att djuret inte kan använda sina ben och det inte finns några chanser på förbättring är INTE ok.
Det är ju tyvärr för sent för råttan men du bör veta att det du gjorde var fel, inte bara etiskt utan även enligt djurskyddslagstiftningen vi har i Sverige.

Anledningen till att jag frågade om du var till veterinär med djuret var inte för att jag trodde att veterinär kunde göra något åt de förtvinade musklerna, utan dels för att det i djurskyddslagen står att om ett djur är sjukt, skadat eller visar tecken på ohälsa ska ges nödvändig vård. Och dels för att om du faktiskt gått till veterinär med råttan och den sagt att det var OK att hålla liv i råttan så hade jag velat anmäla den veterinären.
 
Sv: Avlivning pga. åldersskäl.

Måste man kunna resonera för att må bra alltså? Jag håller inte med.

Använda och använda, det beror på hur du menar med använda. Dels kommer det ju inte över en natt utan förloppet sker gradvis. Exakt var ska man dra gränsen? Råttan ifråga använde sina bakben, bara inte på normalt sätt. Hon använde de exempelvis vid klättring genom att helt enkelt ta stöd på de. Nej, jag gjorde inte fel. Fel hade jag gjort om jag låtit henne leva så utan att anpassa buren exempelvis, eller låtit bli att avliva när hon väl mådde dåligt.

Ja, jag vet vad det står. Det finns ingen vård en veterinär kan ge en sån råtta. Att åka in med henne vore lika fruktlöst som att åka in med en råtta som stukat tassen, brutit av en klo eller fått en tumör. Den vård man kan ge är just den hon fick - handikappanpassad bur, träning för att sakta ner förloppet, selenrik mat och i vissa fall hjälp att tvätta bakdelen.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Detta är nåt som tyngt mig länge så därför har jag valt ett anonymt nick. Jag har en sjuårig hund som jag haft sen han va valp. Vi...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 312
Senast: lilstar
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
5 130
Senast: Grazing
·
  • Artikel
Dagbok Först tänkte jag skriva i en kropp som inte orkar, men grejen är att ju längre tid jag varit sjuk desto mer en del av mig känns kroppen...
2 3
Svar
47
· Visningar
6 639
Senast: manda
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 735
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp