Bukefalos 28 år!

Barnafödande

Sv: Barnafödande

Ang kejsarsnitt så skulle jag personligen aldrig( om inte nöden krävde det) göra det, bara att man inte får lyfta nånting de första tre månaderna, tänka bara tex barnvagnen in i bilen..
det där stämmer inte alls...
första veckorna behöver man vara försiktig med det, men sen är det bara att lyfta på - när det känna bra att göra det.
Barnvagnen väntade jag nog nästan två veckor med att lyfta, men några veckor efter det bar jag fodersäckar som vanligt.
 
Sv: Barnafödande

1/Om man har ridit MKT och hela sitt liv, jag menar bäckenbottenmuskler av stål. Blir det svårt att föda naturligt då?
Jag red tills 10 dagar före förlossningen. Hade jag hållt emot istället för att krysta hade de nog blivit ett h*vete men min son åkte ruchkana ut ;) Och alla som säger att det tar lång tid 1a gången, skitsnack!
Jobbar man med sin kropp tror jag snarare man har stora fördelar, man bär upp barnet bättre under graviditeten för musklerna är vältränade och man återhämtar sig snabbare efter förlossningen.

Jag tror inte riktigt heller på den här generaliseringen... jag hade jätteproblem under graviditeten, hade svårt att gå från v 8, kryckor från v 16 och sista veckorna behövdes det rullstol... kom inte till övervåningen de sista 2 månaderna!! Detta gjorde att jag var tvärstill i 9 månader, rörde mig inte alls, gick upp 28 kilo i vikt ... när det var dags för förlossning hann vi vara på förlossningen i 20 minuter, hon flög bara ut som skjuten ur en kanon och jag hann liksom inte ens 'ta i'. Och jag kan inte haft en endaste muskel kvar!

Det sägs väl att det egentligen inte spelar roll hur mycket/lite bäsckenbottsmuskler man har inför förlossningen, däremot kan jag tänka mig att det underlättar när man skall ha tillbaka musklerna. Mina kom iofs snabbt tillbaka, men det var nog mest tur.


Hmm, nu insåg jag, pmm, att det var återhämtningen du skrev underlättades av bra träning- det håller jag ju med om :D Jag tänkte mest att det inte underlättade förlossningen, men det har du ju egentligen inte skrivit heller :D
 
Sv: Barnafödande

det där stämmer inte alls...
första veckorna behöver man vara försiktig med det, men sen är det bara att lyfta på - när det känna bra att göra det.
Barnvagnen väntade jag nog nästan två veckor med att lyfta, men några veckor efter det bar jag fodersäckar som vanligt.

Ok jag har som sagt inte gjort snitt själv, men har två vänner båda sa att dom inte fick lyfta dom första tre månaderna. och den ena kunde inte gå upprätt de första två..:crazy:

om det är som du säger så verkar det ju inte så farligt :D
 
Sv: Barnafödande

knapplån

Jag var också väldigt tveksam till barn länge, tyckte att vänner och bekantas barn mest var jobbiga och förstod inte hur de orkade med att vara föräldrar.
Av någon anledning bestämde jag och min sambo oss för att skaffa barn, mest därför att han ville. Jag var illa mående och ledsen hela graviditeten, men nu är min son 6-månader och jag ångrar mig inte en sekund, han var värd nio månaders illa mående. För mig är det som min mamma sa det blir skillnad med sina egna barn. Jag är fortfarande inte helt frälst på små barn och kan tycka att andras barn fortfarande är jobbiga.

Sexet har jag inte märkt någon skillnad på, förutom minskad lust jmf med före graviditeten.
 
Sv: Barnafödande

Men usch vad läskigt!

Jag har sj skräck för att föda vaginalt, nu planerar jag inte barn just nu och är dessutom singel :angel:
Men när jag tänker på det så blir jag läskigt rädd...
Jag är själv född med snitt och enligt mina föräldrar så gick allt superbra, hon hade inte ont alls och inte efteråt heller. Och ärret ser helt ok ut.
Därför så tror ju jag att snitt är mycket bättre iom att de var så positiva sen känns det skönt på ngt sätt att det är planerat.
Då vet man att det finns plats och läkare när man kommer...
Är ju också en sak jag tänkt på, när man läser om folk som åker till sjukhuset och så finns det varken läkare eller rum ledigt så de får föda i ngn städskrubb :eek:

Jag är väl helt enkelt inte redo än...
Men jag älskar barn och vill ha minst ett, sen.
 
Sv: Barnafödande

Man ringer in till förlossningen innan man åker hemifrån! Och ett planerat kejsarsnitt kan bli flyttat pga de behöver göra akuta snitt före det planerade.
Så fort man skriver in sig hos barnmorskan så registrerar hon så förlossningen vet på ett ungefär hur många bebisar som ska födas. I sthlm får du välja sjukhus och kan även förboka platser via vissa kliniker.

Hade de vart så hemskt att föda barn hade inte så många valt att skaffa syskon ;)

Hormonerna styr upp mkt oxå, jag var oxå livrädd för att föda i början men på slutet som sagt mer rädd för snitt och alla komplikationer, nu senast det där med barnets dna. Jag som snitträd dlyckas ju även såklart läsa om alla där de sytt ihop livmodern fel, eller där de uppstått blödningar som varit näst intill omöjliga att få stopp på och även där livmodern gått upp i ärret vid nästa graviditet :crazy: Sen komplikationer, infektioner, svårläkta snitt och hänghud.
 
Sv: Barnafödande

Om du redan vet om att du är rädd för vaginal förlossning så kanske du redan nu kan ta kontakt och prata kring rädslan? ( jag vet inte om man kan det ).

Det kommer du ändå att få göra den dagen du blir gravid, kan kanske vara skönt att etablerat en bra kontakt redan ?
 
Sv: Barnafödande

Bha alla dessa skrämselhistorier ( både gällande snitt/vaginalt ) vad gör dom för gott egentligen ?
 
Sv: Barnafödande

Bha alla dessa skrämselhistorier ( både gällande snitt/vaginalt ) vad gör dom för gott egentligen ?

Verkligen!
Jag har försökt sålla, vill bara läsa om de förlossningar som gått bra. Inte för att jag vill leva i nån sorts villfarelse om att allt kommer gå som på räls, utan för att det absolut inte hjälper mig att tänka positivt inför förlossningen om jag läser alla skrämselhistorier!
 
Sv: Barnafödande

Ja som gravid vet man väl att det kan om det vill sig illa gå åt fanders.

Dessa diskussioner snittare vs vaginalare ( det blev roligt böjning ) är rätt tröttsamt och inte ett dugg hjälpande tycker jag iaf..

Såklart du ska tänka positivt, det handlar inte om att man ska vaggas in i en falsk trygghet utan att de flesta förlossningar förlöper rätt okej.
 
Sv: Barnafödande

Kanterna nöts av med tiden, jämför gärna med rullstensåsar ;)
Jag tyckte också det var jobbigt att bli vuxen (vuxnare) och åldras men nu är jag så gammal så jag insett att det lönar inte att inte bara flyta med och må gott :)

Det har jag oxå lite panik över, att de kommer nötas av. Jag trivs så som jag är (i så gott som alla situationer):grin:
Men jag tycker inte det är jobbigt att bli vuxen, jag har ju massa saker jag vill göra!
Det är bara denna grej, hur ska jag göra för att låta bli att skaffa barn och samtidigt behålla min sambo som svävar som en stor skugga över mig hela tiden varje dag:confused: :cry:
 
Sv: Barnafödande

Skrämselhistorier är det inte, finns säkert typ miljoner förlossningsberättelser på familjeliv ;) Och alla kvinnor jag känner som har barn har även fött dem antingen vaginalt eller snitt.
Jag läste nog bara skrämselhistorier när jag var gravid, men som sagt, hormonerna styrde upp mycket och sen väl efter förlossningen läste jag bara positiva berättelser.
 
Sv: Barnafödande

Jag kallar det skrämselhistorier..

Alla vet vi att det kan gå åt fanders både med snitt och att föda vaginalt, förstår bara inte vad det ska vara bra för att skrika ut i tråd på tråd allt detta hemska ( syftar inte enbart på dig nu utan rent allmänt ).

Familjeliv ger jag inte mycket för oavett ..

Ja det är ju tur att alla du känner har fött fram sina barn, såvitt jag vet finns det bara dom alternativen du skrev ;) :D
 
Sv: Barnafödande

Men de är sanna och jag är säker på att de kvinnor som berättar verkligen så ingående om vad som händer, gör det i kanske lite då ovetande syfte att bearbeta det som hänt. Sen tycker inte jag man ska cencurera sin berättelse bara för det inte går som en drömförlossning som inte gör ont eller är jobbig.

Ja visst är det bra att barnen kommit ut :D
 
Sv: Barnafödande

Det är bara denna grej, hur ska jag göra för att låta bli att skaffa barn och samtidigt behålla min sambo som svävar som en stor skugga över mig hela tiden varje dag
Man måste inte skaffa barn och är man hemskt osäker och tvivlar ska man nog fundera ett tag men samtidigt måste du ju kommunicera med din sambo att han antingen får vänta på dig tills du eventuellt vill eller så får han skaffa barn med någon annan. Man kan alldeles säkert ha ett bra liv utan barn också.
 
Sv: Barnafödande

Men de är sanna och jag är säker på att de kvinnor som berättar verkligen så ingående om vad som händer, gör det i kanske lite då ovetande syfte att bearbeta det som hänt. Sen tycker inte jag man ska cencurera sin berättelse bara för det inte går som en drömförlossning som inte gör ont eller är jobbig.
Jag håller med. Det är nog ingen som berättar sin förlossningshistoria i syfte att skrämmas (á la spökhistoria vid en brasa) utan kanske mer för att bearbeta och/eller varna andra.

Personligen så har jag blivit superförvånad då jag träffat på ett par kvinnor som blev akutsnittade och att det kom som en total överraskning för dem. Att man som kvinna i dagens Sverige med en planerad graviditet och en ålder på ca 30 år inte ens tänker tanken att det kan bli snitt är för mig helt obegripligt.
 
Sv: Barnafödande

Nu missförstod du ( och Björk ?) mig.

Jag menar absolut inte att man inte ska få berätta om sin förlossning, jag menar heller inte att dom som berättar om sin förlossning ( som gick åt fanders ) gör det för att skrämmas.

Jag har väl heller aldrig påstått att man ska cencurera sin förlossningsberättelse bara för att det blev svår?
Jag har öht inte diskuterar kring förlossningberättelser som så.

Men att dra upp sådant i tråd efter tråd ( om man läst sådana berättelser) finner jag inte syftet med ?

Om man vill läsa om sådant står det väl en fritt att göra det, men varför måste det alltid i var diskussion kring barnafödandet dra upp en jäkla massa hemska förlossningar och komplikationer ( enbart ).
 
Senast ändrad:
Sv: Barnafödande

1½ år :)

Blir lätt så om någon väcker tråden, inte kikar jag datumet när den skapades så ofta..
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 512
Senast: Milosari
·
Tjatter Jag gillar inte ordet löfte, däremot så brukar ju det nya året innebära många tankar om hur en levt och hur en vill forma sin framtid...
2
Svar
39
· Visningar
2 461
Senast: Raderad medlem 68338
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
21 209
Senast: Gunnar
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 653
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • GVFÖ 2024
  • Vad gör vi? Del CXCVII
  • Uterätt för kor

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp