Sv: Beh. Häst utan hovar(Varning: starka bilder)
Men du, hur synd man än kan tycka om hästen och hur illa man än kan tycka om handlingen så kan man ändå fascineras över processen. Hur kroppen fungerar, hur hovens återhämtning fungerar, osv.
Jag läser medicin och jag tror inte att det är någon i min klass på 120 elever som INTE skulle fascineras av ett sånt här fall. Likväl som jag kan fascineras av att se hur mycket metastaser man egentligen kan ha i ett organ, eller vad genetiken kan göra med vissa barn, eller att vissa preparat som injiceras i blodet får hjärtat att stanna omedelbart. Det är fascinerande, och utbildande, och man kan DRA LÄRDOM av det.
Allra helst hade jag sluppit behöva dra lärdom av det här fallet öht, då jag önskar att han kunde fått sluta sina dagar i tid, men när jag själv inte har något att säga till om och inte ens känner till ägaren/hästen så skaj ag väl inte kallas "extrem" för att jag finner bilderna fascinerande?
Undrar hur många läkare/veterinärer vi haft om inte en enda fascinerades av läskiga obduktioner, t.ex.
Man måste få lov att ha olika synsätt på samma sak, ibland. Mitt hjärta och min hjärna säger "USCH, nej, vad fel!", men min medicinar-hjärna säger "Herrejisses så spännande, fungerar det verkligen så?"
Så, nu ska jag läsa klart tråden.
Jo jag har förståt att endel har sjuk fascinernation av sådana här saker.
Brukar du hänga på sådana där sidor som extrem också.
Sjuka saker, sjuka hjärnor...
Kan inte alls se någon njutning eller intressanthet i det hela.
Jag tycker så förbannat synd om hästen.
Som jag sakt tidigare så hoppas jag ägaren tappar alla tånaglar eller förlorar fötterna så kan hon ju känna hur gött det är :/ Helst ska hon också ligga på en filt i 6 månader och vändas några gånger om dagen. Svältas så hennes organ inte tar stryck, sen kan ni ju stå i en ring kring henne och peta med pinnar i er fascinernation.
Om det ändå vore ett dött ting ni fascinerades över...
Men du, hur synd man än kan tycka om hästen och hur illa man än kan tycka om handlingen så kan man ändå fascineras över processen. Hur kroppen fungerar, hur hovens återhämtning fungerar, osv.
Jag läser medicin och jag tror inte att det är någon i min klass på 120 elever som INTE skulle fascineras av ett sånt här fall. Likväl som jag kan fascineras av att se hur mycket metastaser man egentligen kan ha i ett organ, eller vad genetiken kan göra med vissa barn, eller att vissa preparat som injiceras i blodet får hjärtat att stanna omedelbart. Det är fascinerande, och utbildande, och man kan DRA LÄRDOM av det.
Allra helst hade jag sluppit behöva dra lärdom av det här fallet öht, då jag önskar att han kunde fått sluta sina dagar i tid, men när jag själv inte har något att säga till om och inte ens känner till ägaren/hästen så skaj ag väl inte kallas "extrem" för att jag finner bilderna fascinerande?
Undrar hur många läkare/veterinärer vi haft om inte en enda fascinerades av läskiga obduktioner, t.ex.
Man måste få lov att ha olika synsätt på samma sak, ibland. Mitt hjärta och min hjärna säger "USCH, nej, vad fel!", men min medicinar-hjärna säger "Herrejisses så spännande, fungerar det verkligen så?"
Så, nu ska jag läsa klart tråden.