De här med åldersskillnader

[athena_arabians]

Hallå?


*byter batteri i hörapparaten*

Ta på läsglasögonen istället!

 

[Lampan]

Om du redan nu har börjat fundera på om det är för stor skillnad i ålder på er
Så tycker jag att du kanske ska tänka över situationen lite mer innan du går vidare
Jag har haft ett förhållande där det skilde 7 år på oss, för min del räckte dom åren.
16 år är lång tid, ni har haft helt olika erfarenheter, han har barn, du kanske vill skaffa familj i framtiden?

Jag hade aldrig startat ett förhållande med en så mycket äldre man.

 

[cirkus]

Det kanske var 60?

Nääää.

 

[athena_arabians]

Nääää.

 

[Petruska]

*svarar alla* han är 16 år äldre än mig dvs 50 år. Har 2 myndiga barn så barn är han gissningsvis helt klar med. Så de måste juh tas i beräkning. Om jag nu vill ha barn. Och isf så känns det som han kommer vara väldigt gammalnär barnet är tonåring. Han har varit en väldigt offentlig person tidigare så d3 kan säkert tisslas en del om vi nu skulle inleda nått mer än vår nuvarande vänskap. Trodde inte han va 50. Gissade max på 45. Ev även yngre. Han är ung i sinnet.

Vad menar du med ung i sinnet? Barnslig? Omogen nog att vilja ha en betydligt yngre kvinna?

Jag har svårt att se något positivt i det uttrycket. Själv vill jag helst att de som är sexton år äldre också ska vara "äldre och klokare", liksom.

 

[Centaur]

16 år mellan vuxna/medelålders människor är ju ingenting...

Min pojkvän är 12 år äldre än mig och det är inget jag ens funderar över eller ser som ett problem öht.

 

[stjarnhimmel]

Många människor jag känner säger att de är unga i sinnet, yngre än sin ålder etc.
Om alla anser att de är yngre än sin ålder- då måste det ju vara att de har någon gammaldags uppfattning om hur de ska vara vid en viss ålder? För då är de ju precis som alla andra?

 

[Kattennizze]

Egentligen spelar det väl ingen roll, men en av mina vänners man har nu gått i pension medan hon har drygt 10 år kvar. Hon är pigg och vill göra en massa, medan han mest vill ta det lugnt. Det kommer nog inte sluta så bra.

 

[gillaj]

Min karl är 12 år äldre än mig, jag är 51. Vi är ganska nya tillsammans men än så länge tänker vi inte på åldersskillnad. Jag har nästan alltid haft förhållande med äldre män, 8-14 år äldre, och aldrig upplevt några problem. Skulle jag vara i barnalstrande ålder och mannen redan var klar med barn så skulle givetvis det ha betydelse, men i övrigt tror jag inte det spelar någon roll
Det skilde 14 år mellan mina föräldrar, pappa var äldst och sa alltid att det var bra med en yngre fru för det höll honom ung.

 

[WBanna]

Många problem uppstår för alla när man bildar familj. Oavsett ålderskillnad eller ej.

Nej, inte för alla.

 

[Kattennizze]

Jag hade inte brytt mig.
Förutom att jag inte gillar ung i sinnet som princip - vad menar du med det och hur tror du att en random 50åring är?

De har sådana där snören till sina läsglasögon också, eller så glömmer de dem överallt eller letar efter dem fast de finns på huvudet. Sen så har de färgade lila hår också och blå ögonskugga. Eller inte.

 

[Kattennizze]

Vad menar du med ung i sinnet? Barnslig? Omogen nog att vilja ha en betydligt yngre kvinna?

Jag har svårt att se något positivt i det uttrycket. Själv vill jag helst att de som är sexton år äldre också ska vara "äldre och klokare", liksom.

Eller "man är så gammal man gör sig"! Plats för ett litet skratt och neeeej du ser inte alls gammal ut. Suck.

 

[LadySara]

Vad menar du med ung i sinnet? Barnslig? Omogen nog att vilja ha en betydligt yngre kvinna?

Jag har svårt att se något positivt i det uttrycket. Själv vill jag helst att de som är sexton år äldre också ska vara "äldre och klokare", liksom.

Med ung i sinnet menar jag att han känns yngre än de andra 50 åringarna jag känner. Dom känns mer "gubbiga". Han är spontan.. dvs säger jag vi åker *dit ellerdit* imorgon så är han inte s3n att hänga på. Min x-man var 10 år äldre men kändes som 20 år äldre. Upplevdes mer gubbig.. svårt att förklara. Har aldrig känt att ja blir utmanad intellektuellt förr.. men där ligger han år före mig vilket är jäkligt bra och de har ju definitivt med åldern och livserfarenheter att göra

 

[LadySara]

16 år mellan vuxna/medelålders människor är ju ingenting...

Min pojkvän är 12 år äldre än mig och det är inget jag ens funderar över eller ser som ett problem öht.

Min x-man var 10 år äldre än mig. Så däromkring och mina andra x har oxå varit därikring. Då funderade jag inte alls i dom banorna.

 

[LadySara]

Om du redan nu har börjat fundera på om det är för stor skillnad i ålder på er
Så tycker jag att du kanske ska tänka över situationen lite mer innan du går vidare
Jag har haft ett förhållande där det skilde 7 år på oss, för min del räckte dom åren.
16 år är lång tid, ni har haft helt olika erfarenheter, han har barn, du kanske vill skaffa familj i framtiden?

Jag hade aldrig startat ett förhållande med en så mycket äldre man.

10 år äldre fungerade fint. Då funderade jag inte över åldern..m3n nu gör ja det.. *förrvirrande*

 

[kamomillo]

De är 18 år mellan mina grannar, han har just fyllt 61 och känns inte ett dugg gammal. Hon är 43, och kanske minst lika sliten om man tittar noga.
Dom har varit tillsammans i minst 20 år, och har en adopterad son på 10 år.
Han har barn som är 31 och 34 år sedan tidigare.
Det känns som om dom är hur lyckliga och i fas med varandra som helst.

Men jag jobbade med ett par som hade 23 års mellanrum, och det tog slut när han va i 60 årsåldern. Då hade dom 3 barn ihop.
Jag tror att hon bara var 17 år när dom träffades, så där höll det ju länge i alla fall, även om de inte var ända in i kaklet.
Jag vet att dom är bästa vänner än, och mannen var tex bjuden på hennes bröllop med man nummer 2

Jag tror inte åldern spelar s stor roll, men man ska vara medveten om att vissa peioder i livet kanske man inte följs åt.
Förresten, vad är det som säger att den som är äldst dör först?

* Jenny *

 

[Gammeln]

Egentligen spelar det väl ingen roll, men en av mina vänners man har nu gått i pension medan hon har drygt 10 år kvar. Hon är pigg och vill göra en massa, medan han mest vill ta det lugnt. Det kommer nog inte sluta så bra.

Det skulle man ha tänkt på innan isf

 

[Lampan]

10 år äldre fungerade fint. Då funderade jag inte över åldern..m3n nu gör ja det.. *förrvirrande*

Inte konstigt alls, alla har säkert en övre gräns för va den kan tänka sig.

Ett par som bor en bit från oss där hon är runt 60 och han är lika gammal som hennes döttrar 30 år
Hon ser ut som killens mamma (eller mormor)
Dom ser lyckliga ut....men det är inget jag skulle kunna tänka mig, jag tror inte jag vill ha en 30-åring när jag är 60 heller (fast man vet aldrig )

 

[Snurrfian]

Egentligen spelar det väl ingen roll, men en av mina vänners man har nu gått i pension medan hon har drygt 10 år kvar. Hon är pigg och vill göra en massa, medan han mest vill ta det lugnt. Det kommer nog inte sluta så bra.

Men det handlar väl mest om läggning på personen? Väldigt få av de jag känner som har gått i pension har tappat lusten att göra saker... En är på språkresa i england i tre veckor just nu, äntligen kunde hen komma iväg och göra sånt som hen har drömt om länge, en annan har var aldrig varit så lite hemma som när hen blev pensionär, det är projekt, kurser och utflykter för hela slanten. En tredje har lite svårt att verkligen gå i pension och jobbar för fullt fortfarande, 67 år gammal...

 

[nyponros]

Min pojkvän är 13 år äldre än mig, jag är 26 och han är 39. Vi blir sambos snart och pratar om familj och giftermål så småningom och har inställningen att vi vill dela hela livet med varandra. För mig känns inte åldersskillnaden så stor. Vi har många liknande erfarenheter även om han såklart upplevt mer, men det tycker jag är ganska skönt. Han har dock inte förrän nu velat ha något familjeliv, och därför är vi ungefär i samma fas i livet. Jag tror att skillnaden hade känts större om han hade ett tioårigt äktenskap bakom sig med 3 barn. Han har levt mycket singelliv. Jag känner mig ganska färdig med galet festande, men vi båda tycker om att gå ut ibland och är väldigt sociala människor. Vi är väldigt lika på många punkter och med vad vi vill, och det är det som är det centrala för mig, inte vilka åldrar vi är i.

Visst har jag tänkt tanken att risken finns att jag blir ensam "tidigt" (speciellt med tanke på att kvinnor ofta blir äldre än män), men samtidigt kan inte den tanken hindra mig från att leva med mannen jag älskar och som jag klickar med på alla plan. Vi har ingen aning om vart livet för oss och vad som kommer hända, jag kanske dör jätteung, han kanske blir 100 år. Livet ger inga garantier, så det känns som att det vettiga är att följa sitt hjärta och försöka vara så lycklig man kan.