Det där med att lära sig cykla...

Inte alls då.
Det där fungerar inte som motivation.
Det gör det visst. I alla fall i vår familj.
Gällande nödvändigheten att cykla så tänker jag mig att det nog är olika i olika sammanhang. I vissa områden kanske det är bilen som gäller direkt det blir längre än bekvämt springavstånd, i andra områden är det alltid cykeln som gäller och man blir udda som är den enda som inte cyklar.
Jag tänker mig att balansen och koordinationen vid cyklandet också kan främja annat och göra att den färdigheten blir lättare att bemästra. Var och en gör väl som de vill med sina barn men jag anser att det är värt att lägga ner tiden på att lära barnet cykla/åka skridskor/åka skidor/simma etc. någorlunda även om det är knöligt och det kan ta tid innan man hittat ett bra sätt som triggar viljan att lära sig. Sedan är ju barn olika mogna och olika redo och där får man ju ta hänsyn till det enskilda barnet.
 
Hmm... Jag tänker att barn är olika utvecklade motoriskt och därför har olika förutsättningar för att t.ex. lära sig cykla vid olika ålder. När jag själv var barn (född i början på 70-talet) så verkade de flesta familjer följa någon sorts regel om att "när man är sex år skall man lära sig cykla". Så det var verkligen inget som alla kunde då... Själv lärde jag mig det då ungefär, med pappa springande bakom :D Däremot lärde jag mig inte simma förrän i 10-årsåldern och ogillar fortfarande vatten (även om jag paradoxalt nog gillar simning som träningsform, så länge jag får simma bröstsim med huvudet ovanför vattenytan...).

Min dotter har alltid haft bra kroppskontroll och lärde sig cykla i 4-5-årsåldern och simma ungefär samtidigt. Så det ÄR ju olika!

Jag tänker också på den period som jag undervisade ett antal barn i ridning. De var från 4-5 upp till 8-9, och jag upplevde att för de flesta barnen så kom ett utvecklingsmässigt "skutt" någonstans i sexårsåldern (lite individuellt olika förstås!), och det var först då som de på riktigt kunde ta till sig ridundervisningen (mycket att hålla reda på - hålla balansen, kontrollera hästen, inte rida på någon annan, lyssna på och utföra instruktioner...). Så kanske är det så att det där "skuttet" behöver ha inträffat för TS son innan han på riktigt kan lära sig cykla?
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Lånar tråden med en fråga då många här verkar ha springcykelvana. Finns det nåt riktmärke för hur hög sadeln ska vara för att det ska funka bra? Har en fin springcykel till min son, som han testat då och då, men han går bara med den och får inte till springandet och balansen utan tröttnar snabbt, och jag vet inte om jag ska höja eller sänka sadeln för att det ska gå bättre.
 
Lånar tråden med en fråga då många här verkar ha springcykelvana. Finns det nåt riktmärke för hur hög sadeln ska vara för att det ska funka bra? Har en fin springcykel till min son, som han testat då och då, men han går bara med den och får inte till springandet och balansen utan tröttnar snabbt, och jag vet inte om jag ska höja eller sänka sadeln för att det ska gå bättre.

Se min länk om balanscykel, där står det hur hög sadeln ska vara i förhållande till innerbenets längd för att det ska fungera.
 
När lärde era barn sig att cykla? Min son, som har oerhört dåligt självförtroende och är rädd för det mesta vägrar att lära sig cykla, han vägrar ens att försöka. Han börjar förskoleklass till hösten och jag börjar bli orolig att han ens ska lära sig (förskoleklassen har cykelutflykt på hösten en gång i veckan, åtminstone förra terminen när dottern gick där).
Så här är sonen med allt nytt. Skridskor likadant, det provade han visserligen i vintras men ramlade (har lite dålig motorik) och vägrade sedan åka igen. Skridskor går ju dock inte ut på samma sätt som cyklingen, i skolan finns det alltid annat att göra om de har skridskor, typ åka pulka, men just cyklingen oroar jag mig för. Det märks också på kompisarna att sonen är sen, de hånar honom typ "Kan du inte cykla? Det kan min syster, hon är tre" etc...
Jag försöker förklara tålmodligt att barn mognar olika snabbt och så vidare, men ändå fortsätter det. Och för varje gång blir sonens självförtroende mindre och mindre och han blir mer och mer besluten om att han inte ens tänker försöka lära sig cykla... Hur hade ni gjort?
A var 4. Han är inte heller överentusiastisk över att lära sig nya saker direkt. Milt hm tvång? mycket övertalning har det varit.

Men jag planerade det hela ganska tidigt. När han var 2-3 fick han springcykel för att lära sig balansen. Och trehjuling för att lära sig trampa. Sedan vid 3-4 fick han sparkcykel för farten, den var fantastisk på promenader för barnen får lite fart med dessa så man kan gå i normaltempo.

Sedan skaffades cykel, inga stödhjul. Hösten när han var 4 tror jag det var. Liten nedförsbacke på cykelväg. Mamma med joggingskor. Varannat åk sparkcykel eller springcykel som mutor. Sedan sprang jag dubbelvikt bakom och höll i medan han kämpade på och heja på (titta rakt fram, titta inte i diket, titta dit du ska! det är jobbigt i början men kul när man lärt sig! Du kommer att älska cykla lika mycket som sparkcykel! Nu en gång till innan vi går hem.). Sedan vid 5 och vid 6 har större cykel vants in med lock och pock och övertalning. Du kommer älska den när du provat några gånger... och det gör han. Älskar att cykla och älskar varje ny cykel bäst när han provat några gånger.

Han lärde sig den där hösten när han var 4.

Ta inte stödhjul tror jag, de litar mycket på dem och lutar sig konstigt i kurvorna och det sägs att det tar längre tid för dem att cykla säkert sedan.

Men jag har sett cyklar med ett handtag bak. Det är kanske dock mer pinsamt när man är 6-7 än när man är 4.

Jag lärde mig när jag var 6-7 med förälder springandes bakom. Det går på några övningar per vecka i ett par veckor. Sedan får man springa bredvid och parera i några veckor! bra motion!
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Vi bor tre mil från skola/dagis rakt ut på landet, jag tar bilen dit jag ska och ärligt talat, hatar jag att cykla. Vilket naturligtvis gör det till ett större problem för sonen att lära sig cykla, vi har enbart grusvägar runtomkring, förutom en länsväg, men det kanske är jag som är för negativ nu, grus eller asfalt spelar kanske ingen roll?

Jo det spelar roll, asfalt är mycket lättare än grusväg. Men grusväg går bra, speciellt de släta bitarna där hjulen gått på bilarna. Försök hitta lätt nedförsbacke i alla fall. Jag fick lära mig på en skogsstig som var full med rötter, det gick det med.

Sedan om häcklandet. Tror inte det är nyttigt för barnen att häckla folk, du borde kunna säga till dem på skarpen och deras föräldrar med.
 
Svarar alla: Alltså, jag upplever inte att sonen blir mobbad av det. Jag upplever det däremot som att alla barn bland de närmaste, det gäller hans förskolegrupp och dotterns förskoleklass som lekt ihop och följts åt, förutsätter att alla kan cykla. Sonen kan inte säga ifrån, att säga, jag vill inte, när de frågar varför han inte kan cykla, är helt omöjligt för honom. Han blir tyst och ledsen men vill fortfarande inte försöka.
Det verkar dock inte som att det är helt ovanligt att inte kunna cykla vid sex år om man läser den här tråden. Sonen är sen, han har lite dålig motorik, det dröjde länge innan han kunde springa ordentligt till och med, så då avvaktar vi ändå känner jag eftersom jag inte tror att han rent motoriskt är klar för att cykla nu. Han är nog för stor för balanscykel tror jag, de verkar finnas bara mindre, han är stor nog för en 20tum just nu.
Skolan får helt enkelt se till att han inte blir exkluderad om de ska ut på cykelturer i höst.
Fast om det påverkar honom så att han blir ledsen av att inte kunna är det ju nästan som en mental spärr för honom som kan påverka självförtroendet i annat? Han kanske vill kunna cykla, han kanske bara inte vågar lära sig?

En sparkcykel kunde ju i alla fall få honom att uppskatta promenader mer och utveckla balansen.

Sedan om själva cyklandet, om man faktiskt håller i cykeln ordentligt och är två föräldrar så kommer han ju inte att göra sig illa eller ramla. (om det faktiskt är så att han väldigt gärna vill men inte vågar, och inte vågar säga till föräldrarna att han vill, för han vågar ju inte osv. Det är ju en stor sak för en sexåring att ta tag i -Nu mamma och pappa vill jag lära mig cykla, men vågar inte. Min plan är denna... och ni ska hjälpa mig på fredag :D. Utan det är ju lite mer för föräldrarna.)
 
Sonen vägrade springcykel. Tokvägrade. Vi köpte en vanlig cykel med stödhjul som han cyklade på i 3 år. Strax innan han skulle fylla 7 trillade ett av stödhjulen av. Då fick han cykla runt med ett stödhjul ett tag.

Sen ruttnade jag och plågade honom två helger i rad genom att springa och hålla i en pinne där bak fram och tillbaka på en gångväg. Sonen var arg som ett bi och jag envis som få. Och rätt var det var så cyklade han :love:

Sonen är en sån där som inte provar om han inte är säker på att han klarar det. Han ger upp fort och tappar gnistan. En enda gång har han i sitt liv kämpat sig till en fysisk "seger". Då gick han armgång i en klätterställning i Florida. Han ramlade säkert ner 100 gånger. När han till slut lyckades applåderade flera föräldrar och några barn dunkade honom i ryggen. Den känslan tar han fram ofta och jag har något att påminna honom om. Men det var inte utan pepp, uppmuntran, övertalning, tårar och kramar som han klarade det. Även det plockar vi fram.

Kan det hjälpa om du bestämmer dig? Och peppar, springer, på gränsen till tvingar. Fira delsegrar, det gör vi ofta! "Wohoo du styrde ju helt rakt!" "Wow vilken trampmästare!" "Waaah jag hinner inte med din racerförare!"

Mvh Miks

Känner igen en del av det du skriver. Springcykel funkade inte alls för min dotter. Hon bara gick och vågade aldrig ta fart. Så hon fick en cykel med stödhjul. En dag sa hon att hon ville att vi skulle ta bort stödhjulen. Efter det sprang min man med henne (hon cyklade, han sprang bredvid och höll henne) tills hon kunde. Det tog tid!! Men till sist, sakta men säkert så lärde hon sig cykla :-)
 
Lånar tråden med en fråga då många här verkar ha springcykelvana. Finns det nåt riktmärke för hur hög sadeln ska vara för att det ska funka bra? Har en fin springcykel till min son, som han testat då och då, men han går bara med den och får inte till springandet och balansen utan tröttnar snabbt, och jag vet inte om jag ska höja eller sänka sadeln för att det ska gå bättre.
Det tog tid innan A tog fart med sin springcykel. Men vi gick tillsammans på promenad och så med springcykeln och han petade på, annars hade han ju knatat så ansträngningsmässigt var det inte så stor skillnad och alternativen var inte klätterställningen eller soffan utan promenad utan cykel. Så en dag så puttade han iväg och det blev bättre och bättre men det tog tid, längre än jag trott. Han skulle inte ha hållit på om vi lämnat honom själv på gården med den, då skulle han hittat på ngt annat. Nu var det ju ändå promenad oavsett (jag gillar promenader :) ). Men när han hade fått fart, då åkte han varv på varv runt gården och jag sprang åt motsatt håll och vinkade när vi möttes.
 
Det gör det visst. I alla fall i vår familj.
Det beror nog på hur långt inne det sitter det där med att cykla.
Med 15-åringen så är det en strid som jag väljer att inte ta.
Han kan simma, åka skridskor och red som liten.
Så han klarar sig nog alldeles utmärkt ändå.
 
Cykelutflykt redan i fsk- klass låter väldigt tidigt?
Våra barn har kört mycket sparkcykel och även lite balanscykel (men ffa sparkcykel) och när de provade att cykla vid drygt 4 resp 5,5 års ålder så kunde de i princip direkt. Han som lärde sig vid 5,5 provade redan året innan men kunde inte o surade ur o ville inte försöka. Nästa år gick det.

Min kompis har ett barn som lärde sig vid 8. Hon hade noll motivation innan, men när hon väl ville själv så gick det.

Så mitt tips - ta det lugnt och om barnet vill, låt honom köra balanscykel eller kickbike/ sparkcykel.

Lycka till!
Som sagt, vi bor i en landsort, många barn bor på landet invid 70-vägar, jag förstår att skolan vänjer dem vid trafik och cykling så tidigt som möjligt. Jag ifrågasätter inte det. För min dotters klass har det inte varit problem, alla kan, vad jag sett, cykla.

Kl. Svarar alla;
Jag kan inte tvinga sonen, försökte övertala honom här om dagen. Då svarar han; "cykla är inte viktigt mamma. Att ha hjärna och hjärta är viktigt. Annars är man död. Så det är viktiga grejer. Inte att cykla"

Pretty end of discussion ;-)
 
Om föräldrar eller storasyskon har ett intresse är sannolikheten större att barnet tar efter, de gör som man själv gör inte vad man säger till dem. Så förutom de tips som givits är mitt att ni själva börja cykla :)
 
Om föräldrar eller storasyskon har ett intresse är sannolikheten större att barnet tar efter, de gör som man själv gör inte vad man säger till dem. Så förutom de tips som givits är mitt att ni själva börja cykla :)
Tror inte ens jag kommer ihåg hur man cyklar längre :D.
 
Om föräldrar eller storasyskon har ett intresse är sannolikheten större att barnet tar efter, de gör som man själv gör inte vad man säger till dem. Så förutom de tips som givits är mitt att ni själva börja cykla :)
Tänker på vad min jobbarkompis sa. Att de aldrig var i skogen för deras barn hade aldrig visat intresse för det. Men föräldrarna hade ju aldrig börjat det heller tänkte jag :D Vilket är helt okej, men de borde ju sagt att de vuxna inte var intresserade istället för att skylla på barnet :p
 
Tror inte ens jag kommer ihåg hur man cyklar längre :D.
Tror du inte det kan vara en del av problemet? Dvs din egna negativa attityd till cykling.

Jag tycker att cykel är en stor frihet för barnen. Mina använder sina cyklar för att snabbt ta sig till sina kompisar och lite längre sträckor. Det ger dom en frihet genom att inte behöva vara så beroende av mig.

Framför allt sen när dom är lite äldre så ger ju cykeln en stor fördel att kunna förflytta sig längre sträckor till och från aktiviteter utan att någon förälder kör.
 
Räkna inte med att skolan lär din son att cykla bara. Vi har cyklat på utflykter med barn och de som inte kunnat cykla av olika skäl tar vi dit på annat sätt. Promenad, cykelkärra är det vanligaste.

Lära dem att cykla har vi aldrig gjort.
 
Tror du inte det kan vara en del av problemet? Dvs din egna negativa attityd till cykling.

Jag tycker att cykel är en stor frihet för barnen. Mina använder sina cyklar för att snabbt ta sig till sina kompisar och lite längre sträckor. Det ger dom en frihet genom att inte behöva vara så beroende av mig.

Framför allt sen när dom är lite äldre så ger ju cykeln en stor fördel att kunna förflytta sig längre sträckor till och från aktiviteter utan att någon förälder kör.
Är inte det minsta negativ till cykling. Däremot har jag ingen användning av en cykel, så det finns liksom ingen anledning att jag skulle äga en (med tre mil till jobbet, 200 % studier på ett universitet 20 mil bort och två mil till närmsta matbutik är det liksom tidsmässigt bilen som gäller för mig). Ungarna har 2,5 mil till sina vänner. Det är inte och kommer aldrig vara aktuellt att cykla den biten för någon av dem.
Räkna inte med att skolan lär din son att cykla bara. Vi har cyklat på utflykter med barn och de som inte kunnat cykla av olika skäl tar vi dit på annat sätt. Promenad, cykelkärra är det vanligaste.

Lära dem att cykla har vi aldrig gjort.
VAR har jag sagt att skolan ska lära ungen att cykla??? Har jag verkligen aldrig någonsin påstått, du får gärna utveckla eller kanske läsa tråden en gång till...
Cykelcross är inte dyrt, det kan man köra med en vanlig cykel bara inte däcken är för smala. Som @Lena Furberg skrev är det ett väldigt kul sätt att använda cykeln på.
Nu var det ju cross det pratades om eftersom det tydligen skulle vara lättare att börja med enligt vissa skolor än vanlig cykel. Inte cykelcross.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Mitt i en utredning med sonen. Skolan fungerar inte alls. Han är där och han ”sköter” sig, men det blir ingenting gjort. Läste just...
2 3
Svar
53
· Visningar
4 531
Senast: Araminta
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
29 049
Senast: Elendil
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 064
Senast: Snurrfian
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 296
Senast: Cocos
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp