Det här med bostad och pendlingsavstånd

[prinsessfeminist]

Vi har i olika trådar resonerat om pendlingsavstånd, men jag funderar nu på kostnader kring pendling och - såklart bostaden och dess pris.

En generell sanning är att bostaden är dyrare ju närmare en större ort/stad) den finns. Om man bor en halvtimmes pendlingsväg från arbetsorten eller 45 minuter betyder en del merkostnader i slitage på bilen och bränsle - men man kanske har ett billigare boende?

Nu funderar vi som bäst på om vi skall köpa ett hus (under förutsättning att budgivningen inte blir totalt crazy) ca 40 min resväg från jobbet. Huset kommer att säljas för (tror vi), i alla fall 1,5 miljon mindre än ett motsvarande hus närmare staden. Därmed blir det överkomligt för oss som inte har en jättestor budget.

Hur resonerar ni? Är det hjärtat som skenar, eller blir man kalkylerad och rationell?

Poängen för vår del är att vi kanske tack vare priset på huset kan behålla insatslägenheten och hyra ut den. På så sätt släpper vi inte taget om staden.

Alternativet kan också vara att sälja och därmed ha bättre förutsättningar att välja hus.

Villrådig är jag, och denna tråd är mest för att kunna ta del av andras erfarenheter och tankar.

Shoot!

 

[Jonaz]

Jag har precis köpt en gård drygt tre mil från jobbet. Förvisso för en väldigt bra prislapp och i övrigt är jag jättenöjd. Jag var dock nervös för att pendlingen till jobbet kommer öka från nuvarande två mil. Även om jag kör bil så kommer det bli minst 30 minuters extra pendling om dagen. För min del är det klart värt det, även om drömmen hade varit att bo närmre stan. Men om jag ens hade hittat en gård närmre hade jag fått betala minst en halv miljon extra.

Om ni gillar huset och området tycker jag inte att pendlingen ska avskräcka. För egen del hade jag inte behållt lägenheten i stan, men det får ni själva ta ställning till. Ska den ändå hyras ut har ni ändå ingen nytta av den, tänker jag.

 

[a1agnlju]

Vi har i olika trådar resonerat om pendlingsavstånd, men jag funderar nu på kostnader kring pendling och - såklart bostaden och dess pris.

En generell sanning är att bostaden är dyrare ju närmare en större ort/stad) den finns. Om man bor en halvtimmes pendlingsväg från arbetsorten eller 45 minuter betyder en del merkostnader i slitage på bilen och bränsle - men man kanske har ett billigare boende?

Nu funderar vi som bäst på om vi skall köpa ett hus (under förutsättning att budgivningen inte blir totalt crazy) ca 40 min resväg från jobbet. Huset kommer att säljas för (tror vi), i alla fall 1,5 miljon mindre än ett motsvarande hus närmare staden. Därmed blir det överkomligt för oss som inte har en jättestor budget.

Hur resonerar ni? Är det hjärtat som skenar, eller blir man kalkylerad och rationell?

Poängen för vår del är att vi kanske tack vare priset på huset kan behålla insatslägenheten och hyra ut den. På så sätt släpper vi inte taget om staden.

Alternativet kan också vara att sälja och därmed ha bättre förutsättningar att välja hus.

Villrådig är jag, och denna tråd är mest för att kunna ta del av andras erfarenheter och tankar.

Shoot!

Vi vill bo lantligt och har därför valt läget före pendlingsavstånd. Visst äter bilkostnaderna upp en del av det minskade huspriset, men ju mer städerna blir större vinner man tillbaka de pengarna på bostadsmarknadens prisökningar. Vi har inga planer på att flytta så den där värdeökningen har vi ju inte så stor nytta av

Summa sumarum: Vi tänker med hjärtat. Platsen vi bor är väldigt mycket mer värd i trivsamhet än den högre kostnaden närmare stan. Hugaligen! Jag skulle aldrig stå ut med att bo på ett ställe jag inte trivs bara för att få ner pendlingskostnaderna faktiskt

 

[tanten]

Helt fördomsfullt tror jag att inställningen till pendling varierar beroende på varifrån man kommer.

Jag har så länge jag minns haft ungefär en timme som maxavstånd. jag har pendlat med tåg och med bil. På något sätt är bränsleräkningen en faktor som bara finns där. Den varierar men å andra sidan kan man bolla med lönen. Lite längre pendling kräver lite högre lön för att hamna i samma ekonomiska läge.

Imorgon börjar jag ett jobb tio minuter hemifrån Det innebär att jag - om än med stress - kan sticka hem på lunchen. Innan dess jobbade jag en timme bort. Bägge med bil.

Pendlingen stör mig inte. Det går att använda tiden. Jag kan göra allt från att sova på tåget till att planera, fixa privata saker, ringa samtal etc.

När jag jobbade på en forskningsinstitution så hade rätt nyligen två arbetsplatser slagits ihop till en. De som fått börja pendla till jobbet klagade våldsamt. Jag hade betydligt längre men ansåg inte pendlingen vara något bekymmer alls. Helt en fråga om inställning alltså.
Jag vet folk som pendlar upp emot halvannan timme till Stockholm och inte klagar för de har roliga jobb med bra betalt.

 

[prinsessfeminist]

Jag har precis köpt en gård drygt tre mil från jobbet. Förvisso för en väldigt bra prislapp och i övrigt är jag jättenöjd. Jag var dock nervös för att pendlingen till jobbet kommer öka från nuvarande två mil. Även om jag kör bil så kommer det bli minst 30 minuters extra pendling om dagen. För min del är det klart värt det, även om drömmen hade varit att bo närmre stan. Men om jag ens hade hittat en gård närmre hade jag fått betala minst en halv miljon extra.

Om ni gillar huset och området tycker jag inte att pendlingen ska avskräcka. För egen del hade jag inte behållt lägenheten i stan, men det får ni själva ta ställning till. Ska den ändå hyras ut har ni ändå ingen nytta av den, tänker jag.

Nej - fråga mig! Jag anser inte att vi har nytta av den, men min bättre hälft har separationsångest. Dessutom ligger den i ett område som börjar bli mer och mer populärt och vem vet när man vill bo så igen? (tänker han).

Pendlingen är inte så avskräckande, jag ser inte antal mil som det mest primära, utan snarare väglag och "snabbhet". Huset vi tittat på ligger bra till gentemot motorvägen och det väger in en del.

Men, som sagt - funderingarna går nu lite kring bilkostnaderna. Om det skulle knipa så KAN jag säkert byta jobb till något närmare där vi bor, men det vill jag å andra sidan inte.

 

[Amha]

Hade aldrig orkat med att köra bil länge före och efter varje arbetspass. En förutsättning för oss har varit att det finns kollektivtrafik inom rimligt avstånd så man kan åka åtminstone större delen av resan på tåg/buss.

 

[prinsessfeminist]

Vi vill bo lantligt och har därför valt läget före pendlingsavstånd. Visst äter bilkostnaderna upp en del av det minskade huspriset, men ju mer städerna blir större vinner man tillbaka de pengarna på bostadsmarknadens prisökningar. Vi har inga planer på att flytta så den där värdeökningen har vi ju inte så stor nytta av

Summa sumarum: Vi tänker med hjärtat. Platsen vi bor är väldigt mycket mer värd i trivsamhet än den högre kostnaden närmare stan. Hugaligen! Jag skulle aldrig stå ut med att bo på ett ställe jag inte trivs bara för att få ner pendlingskostnaderna faktiskt

Jag önskar jag vore så säker i "hjärtat". Jag har en fåfäng önskan att få till både ock och det är oerhört irriterande! I synnerhet när plånboken faktiskt inte medger det.

Jag vill ha landetkänsla och närhet till hästar och allt det som intresserar mig, men jag vill också ha det som staden erbjuder i form av närhet till sjukhus/möjlighet att välja skola för barnen/handel etcetera.

 

[prinsessfeminist]

Helt fördomsfullt tror jag att inställningen till pendling varierar beroende på varifrån man kommer.

Jag har så länge jag minns haft ungefär en timme som maxavstånd. jag har pendlat med tåg och med bil. På något sätt är bränsleräkningen en faktor som bara finns där. Den varierar men å andra sidan kan man bolla med lönen. Lite längre pendling kräver lite högre lön för att hamna i samma ekonomiska läge.

Imorgon börjar jag ett jobb tio minuter hemifrån Det innebär att jag - om än med stress - kan sticka hem på lunchen. Innan dess jobbade jag en timme bort. Bägge med bil.

Pendlingen stör mig inte. Det går att använda tiden. Jag kan göra allt från att sova på tåget till att planera, fixa privata saker, ringa samtal etc.

När jag jobbade på en forskningsinstitution så hade rätt nyligen två arbetsplatser slagits ihop till en. De som fått börja pendla till jobbet klagade våldsamt. Jag hade betydligt längre men ansåg inte pendlingen vara något bekymmer alls. Helt en fråga om inställning alltså.
Jag vet folk som pendlar upp emot halvannan timme till Stockholm och inte klagar för de har roliga jobb med bra betalt.

Ja, åker man kollektivt så är det väl disponerad arbetstid! Men i det här fallet så skulle det ta närmare en och en halv timme kollektivt (eller faktiskt 1h, 45 min min när jag tänker efter) och då 40 min med bil. Det är en avsevärd skillnad.

Å andra sidan kanske man kan baka in det i arbetstiden på något vis. Det måste jag fundera på.

Dessutom är det inte alls säkert att vi får huset till vårt tänkta maxbelopp. Om vi säljer lägenheten kan vi bjuda mer, men då känns det som att man lika gärna kan titta på annat. Just detta hus betingar inte "åh vill ha det varje pris". (även om utbudet just nu är litet)

 

[prinsessfeminist]

Hade aldrig orkat med att köra bil länge före och efter varje arbetspass. En förutsättning för oss har varit att det finns kollektivtrafik inom rimligt avstånd så man kan åka åtminstone större delen av resan på tåg/buss.

Fast vad som är "länge" varierar nog från person till person. Jag kan i vissa lägen känna att jag nog skulle behöva 40 min att samla ihop mig före eller efter en arbetsdag.

 

[lady_vip]

Jag pendlade 1 h enkel väg innan, för mig hade det gjort jättestor skillnad om det var 40 minuter istället, 40 min är hanterbart.
Jag använde biltiden till att prata med vänner i telefon till stor del, i headset såklart, men det var faktiskt ingen nackdel. Ibland kunde jag prata även jobbsamtal på vägen hem och på så sätt utnyttja tiden.

En schysst bil som är billig i drift är en förutsättning.

 

[Amha]

Fast vad som är "länge" varierar nog från person till person. Jag kan i vissa lägen känna att jag nog skulle behöva 40 min att samla ihop mig före eller efter en arbetsdag.

Vi har ca 50 min till jobbet idag, inkl någon km promenad till tåget. Jag tycker att det är behagligt avstånd, sambon tycker det är långt. Mer känns inget vidare och åka bil samma sträcka är inte på kartan

 

[prinsessfeminist]

Vi har ca 50 min till jobbet idag, inkl någon km promenad till tåget. Jag tycker att det är behagligt avstånd, sambon tycker det är långt. Mer känns inget vidare och åka bil samma sträcka är inte på kartan

Hm.

Jag skulle kunna göra som er om jag körde till en pendlingsparkering. Men det är ytterligare anslutning från centralstationen och inkl tid för byte osv så kommer jag nog inte under 1,5 h.

Alternativet är att bygga in resan i arbetstid.

 

[Amha]

Hm.

Jag skulle kunna göra som er om jag körde till en pendlingsparkering. Men det är ytterligare anslutning från centralstationen och inkl tid för byte osv så kommer jag nog inte under 1,5 h.

Alternativet är att bygga in resan i arbetstid.

Kan man jobba när man åker tåg hade jag absolut inte tvekat, då hade jag gladeligen åkt tåg flera timmar jag tycker att tåg är det absolut bästa färdmedlet vi har idag, på flera sätt.

 

[lady_vip]

Kan man jobba när man åker tåg hade jag absolut inte tvekat, då hade jag gladeligen åkt tåg flera timmar jag tycker att tåg är det absolut bästa färdmedlet vi har idag, på flera sätt.

Jag antar att du inte bor i Skåne när du skriver så, för då vet man nämligen aldrig när tåget kommer fram

 

[Petruska]

Det är ju lite intressant det här med pendling. Enligt min erfarenhet, säger de flesta som flyttar ut från staden och börjar pendla in till arbetet att det är värt det på grund av kvaliteterna i bostadsmiljön. Men när man studerar frågan närmare och mer systematiskt och vetenskapligt, så visar det sig på gruppnivå att den välfärdsförbättring som den nya bostadsmiljön ger, inte kompenserar för den välfärdsförsämring som pendlandet innebär. Jag vet inte hur det hänger ihop, men jag tycker att det är lite intressant.

 

[Amha]

Jag antar att du inte bor i Skåne när du skriver så, för då vet man nämligen aldrig när tåget kommer fram

Det vet man inte i Sthlm heller, tycker ofta det är "folk på spåret" nu för tiden som blockar hela systemet

@Petruska Hm, kan det kanske bero på att många är väldigt stressade idag? Jag personligen ser det som ett tillfälle att göra vad jag vill innan jag behöver ta i massa saker hemma eller på jobbet. Egentid utan att behöva vara på stand-by för barn som vaknar kan man säga.

 

[Petruska]

Det vet man inte i Sthlm heller, tycker ofta det är "folk på spåret" nu för tiden som blockar hela systemet

@Petruska Hm, kan det kanske bero på att många är väldigt stressade idag? Jag personligen ser det som ett tillfälle att göra vad jag vill innan jag behöver ta i massa saker hemma eller på jobbet. Egentid utan att behöva vara på stand-by för barn som vaknar kan man säga.

Jag vet inte vad det beror på. Det man kan se i studier är att livskvaliteten inte gynnas av att man pendlar mellan jobbet och hemmet. De eventuella fördelarna, äts alltså upp av nackdelarna. Om folk är mer stressade, måste ju också ber på något i så fall. En teoretisk möjlighet är givetvis att det tex beror på att pendlingstiderna ökar. I Sverige är det också så att föräldrar (till omyndiga barn) på gruppnivå lägger mer tid på pendling än personer som inte föräldrar.

Bland andra Jörgen Larsson har forskat om detta i Sverige, du kan ju googla om du vill.

 

[a1agnlju]

Det är ju lite intressant det här med pendling. Enligt min erfarenhet, säger de flesta som flyttar ut från staden och börjar pendla in till arbetet att det är värt det på grund av kvaliteterna i bostadsmiljön. Men när man studerar frågan närmare och mer systematiskt och vetenskapligt, så visar det sig på gruppnivå att den välfärdsförbättring som den nya bostadsmiljön ger, inte kompenserar för den välfärdsförsämring som pendlandet innebär. Jag vet inte hur det hänger ihop, men jag tycker att det är lite intressant.

Jag tror att det ligger en del i att man, som icke-landsbygds-boende från början, inte riktigt är beredd på de "spännande" händelser man lätt råkar ut för när man flyttar bort från tätorten. Såsom att man kan bli insnöad, strömavbrott regelbundet, internet lägger av, vattnet fryser osv. Vi har flera "grannar" som flyttat ut för att få lugn och ro, men som flyttar inåt ganska snart igen eftersom det är lite knepigare att bo en bit ut hur man än gör. Personligen har jag bott i tätbebygd förort, ute i busken med skitdåliga kommunala förbindelser i tonåren, inne i storstaden och sedan ut till vi bor nu. Jag var beredd på nackdelarna med att bo på landet men har inga problem med det. Andra är inte beredda att försaka bekvämligheten mot ett boende långt från tätorten.

 

[McFlurry]

Sambon har en timme och femton minuters pendling till jobbet i Malmö, sen vi flyttade ut på landet förra året. Vi har dock lyxen att ha en buss precis utanför huset så han åker med den (ett byte) och slipper då parkeringskostnaden som är dyr vid hans kontor plus att han kan svara på jobbmail/sova/osv på bussen. Han tycker det är lite drygt emellanåt, särskilt när Skånetrafiken ändrar om så att anslutningen inte alltid klaffar. Men han kan jobba hemifrån någon dag per vecka oftast så det underlättar ju. Han ångrar inte flytten iaf Vägen vi bor vid skottas på vintern för skolbussarna kör här, så risken för att bli insnöade är nog minimal.

 

[Petruska]

Jag tror att det ligger en del i att man, som icke-landsbygds-boende från början, inte riktigt är beredd på de "spännande" händelser man lätt råkar ut för när man flyttar bort från tätorten. Såsom att man kan bli insnöad, strömavbrott regelbundet, internet lägger av, vattnet fryser osv. Vi har flera "grannar" som flyttat ut för att få lugn och ro, men som flyttar inåt ganska snart igen eftersom det är lite knepigare att bo en bit ut hur man än gör. Personligen har jag bott i tätbebygd förort, ute i busken med skitdåliga kommunala förbindelser i tonåren, inne i storstaden och sedan ut till vi bor nu. Jag var beredd på nackdelarna med att bo på landet men har inga problem med det. Andra är inte beredda att försaka bekvämligheten mot ett boende långt från tätorten.

Jag är alltså inte alls ute efter att försöka komma fram till vad det beror på. Jag lyfte det bara som en punkt värd att tänka på för TS, eftersom forskningsresultat så tydligt skiljer sig från vad många säger om att bo på landet och pendla.