Förklara för mig

[AnnDerry]

Min kompis som studerade till jurist tangerade sitt fribelopp vet jag. Jag minns inte hennes utbildning som slapp. Hade också en kompis som läste till läkare som gjorde detsamma.
Själv studerade jag dels arkeologi på magisternivå samt läste museipedagogik på sidan om. Minns att jag en gång fick betala tillbaka.
Nu var detta länge sedan men tror inte riktigt på detta med "slappa" utbildningar.

Fribeloppet höjdes 2011 med 30k och 2014 med ytterligare 30k. Pluggade de innan dess kanske?

 

[LadyCovergirl]

Fast det är ju på intet sätt en bättre situation för X än Y så jag fattar faktiskt inte vad du menar? Vare sig under eller efter studierna. Y har förtjänstfullt skapat sig en bättre ekonomisk situation.

Men X belönas för sitt lallande genom att få möjlighet att låna till okej villkor.

 

[sjoberga]

Men X belönas för sitt lallande genom att få möjlighet att låna till okej villkor.

Och Y behöver inte låna de pengarna och när studierna är slut, slipper återbetala dem. Mycket bättre situation.

 

[LadyCovergirl]

Fribeloppet höjdes 2011 med 30k och 2014 med ytterligare 30k. Pluggade de innan dess kanske?

Jag hann med höjningen 2011 men inte den 2014.
Att beloppet höjs är bra men jag hade ännu hellre sett att det slopades.

 

[AnnDerry]

Räknas juristprogrammet som krävande utbildning i dina ögon? Jag kom upp i fribeloppet när jag läste det programmet i Lund.

Fribeloppet har ju höjts både 2011 och 2014, om du kom upp i fribelopp då är det ju inte så konstigt.
Krävande utbildning tänker jag mig en utbildning som kräver 50h/vecka av en genomsnittsstudent.
En bra planerad, välfylld utbildning med bra upplägg bör ju ligga runt 40h/vecka för heltid för genomsnittsstudenter.

 

[sjoberga]

Att beloppet höjs är bra men jag hade ännu hellre sett att det slopades.

Och där är vi inte överens. Det behöver höjas i takt med prisutvecklingen men absolut inte slopas.

 

[Raderad medlem 68338]

Fribeloppet höjdes 2011 med 30k och 2014 med ytterligare 30k. Pluggade de innan dess kanske?

Yes det gjorde de (och jag också). Det var väl snarare under yngre bronsålder ungefär
Men borde inte fribeloppen följa lite efter inflationen och vad man får för pengarna osv? Jag minns att vi la 500 kr var till mat i månaden när jag bodde i kollektion. Iofs var det ju inga direkta middagar på Riche som då var aktuella

 

[LadyCovergirl]

Och Y behöver inte låna de pengarna och när studierna är slut, slipper återbetala dem. Mycket bättre situation.

Men ännu en gång så anser jag att problemet är att det inte är ett val för Y att låna. Det valet borde Y få göra själv.
Med din logik så borde CSN vid låneansökan även kontrollera övriga tillgångar. Finns det tillgångar så kanske personen inte ska få låna?

 

[AnnDerry]

Yes det gjorde de (och jag också). Det var väl snarare under yngre bronsålder ungefär
Men borde inte fribeloppen följa lite efter inflationen och vad man får för pengarna osv? Jag minns att vi la 500 kr var till mat i månaden när jag bodde i kollektion. Iofs var det ju inga direkta middagar på Riche som då var aktuella

Som det är nu kan man ju med lån + bidrag + jobb komma upp i en summa som motsvarar att tjäna 25 000 kr före skatt. Det lever man gott på. Kan man jobba/tjäna mer än så ser jag inte varför man skulle ha rätt till bidrag eller subventionerade lån.

 

[Araminta]

Men tycker du att det är rimligt att det är så?
X och Y pluggar på samma program och bor i lägenheter som kostar ungefär lika mycket. X lägger sin fritid på att leva loppan och dricka öl. Y lägger sin fritid på att jobba extra (och därmed betala skatt).
X får låna pengar. Y får det inte.

Fast riktigt så enkelt är det inte. Vad gör vi med person Z som också läser samma program men som behöver lägga dubbelt så lång tid på sina studier som de andra två? Eller som har småbarn hemma. Eller som inte har energi nog att båda plugga och jobba?

CSN finns för att även personer utan annan inkomst ska kunna studera. Att vi de facto få betalt från samhället för att plugga är en extrem lyx vi har i Sverige. I de allra flesta länder kostar varje termin på universitet tiotusentals kronor och möjligheterna till bidrag och lån är begränsade. Man måste ha i huvudet att detta är skattepengar och att det någonstans, även i Sverige, finns gränser för hur mycket utbildning får kosta.

 

[LadyCovergirl]

Fribeloppet har ju höjts både 2011 och 2014, om du kom upp i fribelopp då är det ju inte så konstigt.
Krävande utbildning tänker jag mig en utbildning som kräver 50h/vecka av en genomsnittsstudent.
En bra planerad, välfylld utbildning med bra upplägg bör ju ligga runt 40h/vecka för heltid för genomsnittsstudenter.

Vad är då en genomsnittsstudent? Vissa, t.ex. jag själv, läser otroligt snabbt. Jag har också ett mycket bra minne. Det gör att det såklart går snabbt att ta sig igenom litteraturen. Med i snitt 8-16 timmar i skolan per vecka fanns det gott om utrymme för att jobba extra. (Och ha häst för den delen.)

Jag hade gärna sett att juristprogrammet innehöll betydligt fler lärarledda timmar än det gjorde men det är en annan diskussion.

 

[LadyCovergirl]

Fast riktigt så enkelt är det inte. Vad gör vi med person Z som också läser samma program men som behöver lägga dubbelt så lång tid på sina studier som de andra två? Eller som har småbarn hemma. Eller som inte har energi nog att båda plugga och jobba?

CSN finns för att även personer utan annan inkomst ska kunna studera. Att vi de facto få betalt från samhället för att plugga är en extrem lyx vi har i Sverige. I de allra flesta länder kostar varje termin på universitet tiotusentals kronor och möjligheterna till bidrag och lån är begränsade. Man måste ha i huvudet att detta är skattepengar och att det någonstans, även i Sverige, finns gränser för hur mycket utbildning får kosta.

Har jag någonstans skrivit att studiemedlet borde tas bort? Annars förstår jag inte hur Z påverkas av att fribeloppet tas bort.

Jag diskuterar inte bidraget utan lånedelen. Det är definitivt ett bra sätt för att alla ska ha möjlighet att studera. Men om nu Y får låna trots att Y kanske skulle klara sig ändå så blir det i slutändan en dubbelseger. Dels räntan på lånet, dels den skatt som Y betalar genom sin lön.

 

[Raderad medlem 68338]

Som det är nu kan man ju med lån + bidrag + jobb komma upp i en summa som motsvarar att tjäna 25 000 kr före skatt. Det lever man gott på. Kan man jobba/tjäna mer än så ser jag inte varför man skulle ha rätt till bidrag eller subventionerade lån.

Sant! Dock tänker jag på bostadssituationen tex i Sthlm. Låt säga att du kommer in på drömutbildningen här och du behöver nånstans att bo. Det finns inte bostäder till alla! En andrahands-etta kan ligga på 15 000 kr i månaden, även långt ute i förorten ligger de på 10 000 kr.
Ett rum minst 5-6 000 kr. Har studenten då inte föräldrar som skjuter till för hyran eller kan köpa en etta för x antal miljoner så är det mer eller mindre kört. Enda utvägen är att jobba häcken av sig och samtidigt plugga häcken av sig.
Jag är inte avundsjuk på studenterna när man ser hur bostadsmarknaden utvecklat sig, inte bara i Sthlm utan i många större städer/studentstäder

 

[AnnDerry]

Vad är då en genomsnittsstudent? Vissa, t.ex. jag själv, läser otroligt snabbt. Jag har också ett mycket bra minne. Det gör att det såklart går snabbt att ta sig igenom litteraturen. Med i snitt 8-16 timmar i skolan per vecka fanns det gott om utrymme för att jobba extra. (Och ha häst för den delen.)

Jag hade gärna sett att juristprogrammet innehöll betydligt fler lärarledda timmar än det gjorde men det är en annan diskussion.

Jo, jag är också en av de som lär mig snabbt och får passa mig för fribeloppsgränsen (den nuvarande fribeloppsgränsen vill säga). Men när jag nu har så lätt för mig att jag hinner en jobba en massa vid sidan så tycker jag inte att det är mer än rättvist att jag då får klara mig på de pengarna istället för bidrag/subventionerat lån om jag väljer att jobba. Jag tog inte ut någon CSN alls under våren tex, eftersom jag inte behövde det.

Jag läser på Chalmers, där får man fylla i enkäter efter varje avslutad kurs. Bland annat får man då uppskatta antalet timmar man lagt på kursen samt svårighetsnivån (och en massa annat). Jag skulle säga att de har bra koll på hur många timmar genomsnittschalmeristen lägger på de olika kurserna. De flesta verkar lägga 40-50 h/vecka och det verkar vara det skolan satsar på.

 

[Raderad medlem 6459]

CSN finns för att även personer utan annan inkomst ska kunna studera. Att vi de facto få betalt från samhället för att plugga är en extrem lyx vi har i Sverige. I de allra flesta länder kostar varje termin på universitet tiotusentals kronor och möjligheterna till bidrag och lån är begränsade. Man måste ha i huvudet att detta är skattepengar och att det någonstans, även i Sverige, finns gränser för hur mycket utbildning får kosta.

Jag håller så jävla mycket med om det här! Huvudet på spiken verkligen. Jag fattar att vissa enstaka studenter kan känna att de kommer i kläm med reglerna men jisses, fatta hur BRA vi har det här?! Gratis utbildning, schyssta och generösa lån + att det tillåts att man jobbar en hel del.

Fattar ärligt talat inte problemet.

 

[vallhund]

Jag håller så jävla mycket med om det här! Huvudet på spiken verkligen. Jag fattar att vissa enstaka studenter kan känna att de kommer i kläm med reglerna men jisses, fatta hur BRA vi har det här?! Gratis utbildning, schyssta och generösa lån + att det tillåts att man jobbar en hel del.

Fattar ärligt talat inte problemet.

 

[AnnDerry]

Sant! Dock tänker jag på bostadssituationen tex i Sthlm. Låt säga att du kommer in på drömutbildningen här och du behöver nånstans att bo. Det finns inte bostäder till alla! En andrahands-etta kan ligga på 15 000 kr i månaden, även långt ute i förorten ligger de på 10 000 kr.
Ett rum minst 5-6 000 kr. Har studenten då inte föräldrar som skjuter till för hyran eller kan köpa en etta för x antal miljoner så är det mer eller mindre kört. Enda utvägen är att jobba häcken av sig.

Fast det blir ju inte fler bostäder för att folk får mer pengar att röra sig med? Det blir ju bara dyrare i takt med att folk kan betala mer än tidigare?
Är man driven nog att jobba sig över fribeloppsgränsen så är man nog tillräckligt driven att lösa sin bostadssituation.
Av de jag känner så är det vi som jobbar hårdast som också bor bäst och billigast, eftersom vi lagt jobbet för att hitta dessa boenden.

 

[sjoberga]

Men ännu en gång så anser jag att problemet är att det inte är ett val för Y att låna. Det valet borde Y få göra själv.
Med din logik så borde CSN vid låneansökan även kontrollera övriga tillgångar. Finns det tillgångar så kanske personen inte ska få låna?

Det valet har Y. Men inte från statligt subventionerade medel. Det är till för dem som inte har förmånen att kunna finansiera det själv.

Om man ska kontrollera övriga tillgångar? Tja, nånstans finns det en balans att uppnå mellan administration, kontroll och uppmuntran till att kunna studera på högskola oavsett om man har möjlighet att jobba extra eller inte. Jag tycker dagens system är bra i utformningen.

 

[LadyCovergirl]

Det valet har Y. Men inte från statligt subventionerade medel. Det är till för dem som inte har förmånen att kunna finansiera det själv.

Om man ska kontrollera övriga tillgångar? Tja, nånstans finns det en balans att uppnå mellan administration, kontroll och uppmuntran till att kunna studera på högskola oavsett om man har möjlighet att jobba extra eller inte. Jag tycker dagens system är bra i utformningen.

Då får vi helt enkelt vara överens om att vi tycker olika.

 

[LadyCovergirl]

Jo, jag är också en av de som lär mig snabbt och får passa mig för fribeloppsgränsen (den nuvarande fribeloppsgränsen vill säga). Men när jag nu har så lätt för mig att jag hinner en jobba en massa vid sidan så tycker jag inte att det är mer än rättvist att jag då får klara mig på de pengarna istället för bidrag/subventionerat lån om jag väljer att jobba. Jag tog inte ut någon CSN alls under våren tex, eftersom jag inte behövde det.

Jag läser på Chalmers, där får man fylla i enkäter efter varje avslutad kurs. Bland annat får man då uppskatta antalet timmar man lagt på kursen samt svårighetsnivån (och en massa annat). Jag skulle säga att de har bra koll på hur många timmar genomsnittschalmeristen lägger på de olika kurserna. De flesta verkar lägga 40-50 h/vecka och det verkar vara det skolan satsar på.

Jag gjorde en termin helt utan studiemedel men det berodde på att CSN inte anser att en förlossning är ett giltigt frånvaroskäl. Två eller möjligen tre terminer gjorde jag med sänkt studiemedel pga fribeloppet.

Någon sådan enkät har jag inte sett på vare sig Lunds universitet eller Linnéuniversitetet. Det hade varit väldigt intressant!