Förklara för mig

[Lobelia]

Jag gjorde en termin helt utan studiemedel men det berodde på att CSN inte anser att en förlossning är ett giltigt frånvaroskäl. Två eller möjligen tre terminer gjorde jag med sänkt studiemedel pga fribeloppet.

Någon sådan enkät har jag inte sett på vare sig Lunds universitet eller Linnéuniversitetet. Det hade varit väldigt intressant!

Karlstad universitet har liknade enkät.

En förlossning tar max ett dygn eller två i extrema fall men låt säga en vecka, inom den tiden är de flesta hemma från BB. Komplikationer kan man få sjukskrivning för men att föda barn är ingen sjukdom. Det verkar dock jobbigt att läsa heltid med nyfött barn. Ledighet för barnet löser man på annat vis än studiemedel. Det har dock inte så värst med trådämnet att göra, beloppsgränsen låter småjobbig att nå i den situationen.

Det är bara att gratulera till minskad studieskuld om du lyckades komma över beloppsgränsen.

 

[AnnDerry]

Jag gjorde en termin helt utan studiemedel men det berodde på att CSN inte anser att en förlossning är ett giltigt frånvaroskäl. Två eller möjligen tre terminer gjorde jag med sänkt studiemedel pga fribeloppet.

Någon sådan enkät har jag inte sett på vare sig Lunds universitet eller Linnéuniversitetet. Det hade varit väldigt intressant!

Jag har inte pluggat utanför Chalmers, så min referensram kommer ju därifrån. Nu är det inte skolans policy eller så, utan bara hur jag som student uppfattat situationen:
Man verkar sträva efter att studenterna ska plugga ca 45-50 h/vecka i snitt. Terminerna är 16 veckor, och inte standard 20. Dvs vi ska göra 800 h (standard heltidstermin) på 16 veckor, vilket ger just 50 h/vecka. Förra kursens enkät och resultat brukar nämnas i början på nästa kurs, tex studenterna önskade mer lärarhandledd tid så vi har lagt till 2 h frivillig handledning/vecka, arbetsbördan verkade för lätt/svår så vi kommer att fördjupa/förenkla kursen och eftersom 40/80 % (60% verkar ses som optimalt) klarade tentan på första försöket så gör vi den lättare/svårare.
Det har funnits kurser som getts i samarbete med GU där GUs studenter får tex 7,5 hp och chalmeristerna får 5 hp trots att de lär sig exakt samma material.

 

[Idas]

CSN är ett subventionerat lån och ett rent bidrag, alltså kostnader för det allmänna, så tjänar man tillräckligt vid sidan om känns det väl rimligt att man kan leva på de pengarna istället. Annars kan man ju ta ett vanligt banklån och betala vad det egentligen kostar att låna pengar utan säkerhet eller kreditprövning...

Sen kan jag tycka att om man klarar av att ta sig över fribeloppet utan att ha ett särdeles välbetalt jobb så borde nog utbildningen ses över om den inte är lite väl lätt.

Jag har inte ifrågasatt lånet som sådant, men jag tycker det är konstigt att schablonen för fribelopp ser ut som den gör. Man får kraftigt reducerat lån i maj, inget i juni och inget i juli. Har man en studentlägenhet i Stockholm (som ligger på cirka 7000 kronor i månaden) och vanliga kostnader utöver det MÅSTE man jobba under årets alla månader för att överhuvudtaget överleva, eftersom CSN ligger på cirka 9500/månad. Att inte kunna jobba heltid under sommaren då förstör ju ekonomin för hela året.

Jag tycker det ska löna sig att vilja komma ut på arbetsmarknaden och få erfarenhet istället för att välja att ligga på soffan istället.

 

[LadyCovergirl]

Karlstad universitet har liknade enkät.

En förlossning tar max ett dygn eller två i extrema fall men låt säga en vecka, inom den tiden är de flesta hemma från BB. Komplikationer kan man få sjukskrivning för men att föda barn är ingen sjukdom. Det verkar dock jobbigt att läsa heltid med nyfött barn. Ledighet för barnet löser man på annat vis än studiemedel. Det har dock inte så värst med trådämnet att göra, beloppsgränsen låter småjobbig att nå i den situationen.

Det är bara att gratulera till minskad studieskuld om du lyckades komma över beloppsgränsen.

Problemet var inte förlossningen. Problemet var att Lunds universitet, åtminstone då, generellt hade 30 hp-kurser vilket innebär att missar man en grej så får man 0 poäng den terminen.
Vi hade en uppsats som skulle skrivas 10-17 maj. Jag fick värkar 14 maj. En halvfärdig uppsats blir inte godkänd. Då hjälper det inte att den åtta timmar långa salstentan tre veckor efter förlossningen är godkänd eller att samtliga seminarier under terminen var godkända.

Ingen har för övrigt påstått att förlossning är en sjukdom eller att föräldraledighet ska finansieras av studiemedel. Tvärtom.

 

[Araminta]

Har jag någonstans skrivit att studiemedlet borde tas bort? Annars förstår jag inte hur Z påverkas av att fribeloppet tas bort.

Jag diskuterar inte bidraget utan lånedelen. Det är definitivt ett bra sätt för att alla ska ha möjlighet att studera. Men om nu Y får låna trots att Y kanske skulle klara sig ändå så blir det i slutändan en dubbelseger. Dels räntan på lånet, dels den skatt som Y betalar genom sin lön.

Jag googlade efter undersökningar och efter att ha läst undersökningen nedan så får jag backa ang. fribeloppet. Jag förstod inte alls att det var så många som slog i fribeloppet. Nu har fribeloppet höjts sedan undersökningen gjordes (2009) men det verkar ändå vara ett reellt problem för många, framför allt för de med arbetarbakgrund.

https://www.svensktnaringsliv.se/mi...BINARY/Studenter som arbetar - var och varför

 

[LadyCovergirl]

Jag googlade efter undersökningar och efter att ha läst undersökningen nedan så får jag backa ang. fribeloppet. Jag förstod inte alls att det var så många som slog i fribeloppet. Nu har fribeloppet höjts sedan undersökningen gjordes (2009) men det verkar ändå vara ett reellt problem för många, framför allt för de med arbetarbakgrund.

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporters/studenter-som-arbetar-var-och-varfor_529764.html/BINARY/Studenter som arbetar - var och varför

Intressant att läsa!

 

[Lobelia]

Jag googlade efter undersökningar och efter att ha läst undersökningen nedan så får jag backa ang. fribeloppet. Jag förstod inte alls att det var så många som slog i fribeloppet. Nu har fribeloppet höjts sedan undersökningen gjordes (2009) men det verkar ändå vara ett reellt problem för många, framför allt för de med arbetarbakgrund.

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporters/studenter-som-arbetar-var-och-varfor_529764.html/BINARY/Studenter som arbetar - var och varför

Men fribeloppet har höjts kraftigt sedan dess, och säkert för att många slog i taket. Undersökningen är inte helt relevant i dagsläget.

 

[Araminta]

Men fribeloppet har höjts kraftigt sedan dess, och säkert för att många slog i taket. Undersökningen är inte helt relevant i dagsläget.

Nej, det skrev jag också. Men, för mig, var det ändå intressant att se hur många det är som faktiskt inte klarar sig på enbart CSN. Jag har, naivt, trott att de flesta studenter har CSN som huvudsaklig försörjning 9 månader om året. Inte, som undersökningen visar, att uppåt 20% anser sig behöva de dubbla för att klara sig (på vilka grunder går givetvis att diskutera).

Men givetvis, en åtta år gammal studie är inte optimal och det har hänt en hel del sedan dess. Både med fribelopp, lån och bidrag.

 

[AnnDerry]

Jag har inte ifrågasatt lånet som sådant, men jag tycker det är konstigt att schablonen för fribelopp ser ut som den gör. Man får kraftigt reducerat lån i maj, inget i juni och inget i juli. Har man en studentlägenhet i Stockholm (som ligger på cirka 7000 kronor i månaden) och vanliga kostnader utöver det MÅSTE man jobba under årets alla månader för att överhuvudtaget överleva, eftersom CSN ligger på cirka 9500/månad. Att inte kunna jobba heltid under sommaren då förstör ju ekonomin för hela året.

Jag tycker det ska löna sig att vilja komma ut på arbetsmarknaden och få erfarenhet istället för att välja att ligga på soffan istället.

Men man kan ju jobba heltid utan problem över sommaren?
Lägsta fribeloppet är drygt 73kkr, standard är drygt 86kkr. Då har man två standardterminer på 20 veckor och 12 veckor till jobb. Det gör att du måste ha en månadslön på över 29kkr före skatt under de tre månaderna innan du tar i taket.
Om man pluggar standardterminer med fullt lån + bidrag + jobbar upp tom fribeloppsgränsen motsvarar det en månadslön på ca 25kkr för skatt (året runt). Det är fullt rimligt att leva på, och tjänar man mer än så tycker jag inte att man behöver bidrag/lån (subventionerat).

 

[AnnDerry]

Jag googlade efter undersökningar och efter att ha läst undersökningen nedan så får jag backa ang. fribeloppet. Jag förstod inte alls att det var så många som slog i fribeloppet. Nu har fribeloppet höjts sedan undersökningen gjordes (2009) men det verkar ändå vara ett reellt problem för många, framför allt för de med arbetarbakgrund.

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporters/studenter-som-arbetar-var-och-varfor_529764.html/BINARY/Studenter som arbetar - var och varför

Sedan 2009 har fribeloppet höjts med 60 000 kr.

 

[Lobelia]

Nej, det skrev jag också. Men, för mig, var det ändå intressant att se hur många det är som faktiskt inte klarar sig på enbart CSN. Jag har, naivt, trott att de flesta studenter har CSN som huvudsaklig försörjning 9 månader om året. Inte, som undersökningen visar, att uppåt 20% anser sig behöva de dubbla för att klara sig (på vilka grunder går givetvis att diskutera).

Men givetvis, en åtta år gammal studie är inte optimal och det har hänt en hel del sedan dess. Både med fribelopp, lån och bidrag.

Det handlar väl inte bara om om man klarar sig och vad man behöver utan till stor del om vad man vill ha. Det är fattigt på enbart på studiemedel och det är klart att många gärna tjänar en extra slant oavsett om det är absolut nödvändigt eller inte.

 

[Araminta]

Sedan 2009 har fribeloppet höjts med 60 000 kr.

Som jag skrev till @Lobelia så vore det givetvis bättre med en mer aktuell undersökning och en uppföljning kring hur höjningen har påverkat studenterna. Jag har dock inte hittat någon (har inte ansträngt mig jättemycket heller, för att vara ärlig).

 

[Araminta]

Det handlar väl inte bara om om man klarar sig och vad man behöver utan till stor del om vad man vill ha. Det är fattigt på enbart på studiemedel.

Precis. Och där har man också en angränsande diskussion kring hur väl man ska kunna leva som student och i vilken grad den levnadsstandarden ska upprätthållas av staten eller eget jobb. Det finns en poäng i att inte göra det allt för bekvämt för folk att plugga men det är bara en av flera aspekter som man ska ta hänsyn till.

Jättekomplicerad men intressant diskussion det här!

 

[Idas]

Som det är nu kan man ju med lån + bidrag + jobb komma upp i en summa som motsvarar att tjäna 25 000 kr före skatt. Det lever man gott på. Kan man jobba/tjäna mer än så ser jag inte varför man skulle ha rätt till bidrag eller subventionerade lån.

Hur räknar du för att få till dessa siffror? Jag får tjäna max 13.000 (innan skatt!) i månaden för att inte slå i taket, och då får jag alltså inte ett öre i varken juni eller juli, vilket innebär att jag måste i princip dubbla den inkomsten för att ha råd att överleva. Vilket ger ett ännu lägre belopp till resterande månader.

Förstår inte varför studenter ska förväntas överleva på 10.000 i månaden när många har en hyra på nästan hela det beloppet? Det är ju inte ens inom gränsen för skälig levnadsnivå. Jag känner hur många som helst som inte utbildar sig för att de inte har råd. Det känns inte som en rimlig utveckling för ett land..

 

[a1agnlju]

Jag är lite kluven till inkomsttak och tycker väl att man borde få tjäna hur mycket man vill under sommaren och jullovet t ex. Att det ska vara en gräns under terminerna tycker jag dock är helt rätt. Man ska ju plugga för att lära sig något, inte bara samla poäng. Och då behöver man fokusera på studierna och inte på extrajobbet så mycket.

Själv jobbade jag heltid över sommaren och julen och sedan varannan helg under terminerna. Jag stötte inte i taket och klarade mig okej på det. Jag hade inga 7000 i hyra, men väl både bil och två barn (maken pluggade han med). Jag var färdig 2006 dvs före höjningen av inkomsttaket.

 

[Raderad medlem 6459]

Förstår inte varför studenter ska förväntas överleva på 10.000 i månaden när många har en hyra på nästan hela det beloppet?

Vore jag student och hade en hyra på tio lax hade jag tagit in en inneboende som fick pröjsa halva.

 

[Lobelia]

Jag är lite kluven till inkomsttak och tycker väl att man borde få tjäna hur mycket man vill under sommaren och jullovet t ex. Att det ska vara en gräns under terminerna tycker jag dock är helt rätt.

Hur sak det gå till rent tekniskt?

Det är praktiska hinder då utbetald lön inte alltid kommer den månaden man tjänar den oavsett om man försöker fuska eller inte. Och fuska blir enkelt om man har en arbetsgivare som vill hjälpa och justera när lönen betalas ut.

 

[Araminta]

Hur räknar du för att få till dessa siffror? Jag får tjäna max 13.000 (innan skatt!) i månaden för att inte slå i taket, och då får jag alltså inte ett öre i varken juni eller juli, vilket innebär att jag måste i princip dubbla den inkomsten för att ha råd att överleva. Vilket ger ett ännu lägre belopp till resterande månader.

Förstår inte varför studenter ska förväntas överleva på 10.000 i månaden när många har en hyra på nästan hela det beloppet? Det är ju inte ens inom gränsen för skälig levnadsnivå. Jag känner hur många som helst som inte utbildar sig för att de inte har råd. Det känns inte som en rimlig utveckling för ett land..

Vore jag student och hade en hyra på tio lax hade jag tagit in en inneboende som fick pröjsa halva.

Det finns dessutom möjlighet till bostadsbidrag som student

Det hade varit väldigt intressant att se hur studenter spenderar sina pengar och vad det är som gör att vissa klarar sig bra på studiebidraget och andra inte alls. Jag känner flertalet som inte jobbar alls under terminerna men ändå lyckas äta, bo och leva vettigt. Jag gick nog över med ett par tusenlappar varje månad men då valde jag också att lägga pengar på ridlektioner och resor som jag absolut inte behövde egentligen.

 

[Ramona]

Vore jag student och hade en hyra på tio lax hade jag tagit in en inneboende som fick pröjsa halva.

Hur gör man det på ett bra sätt när man bor i en redan pytteliten etta?

 

[Ramona]

Jag har inte pluggat utanför Chalmers, så min referensram kommer ju därifrån. Nu är det inte skolans policy eller så, utan bara hur jag som student uppfattat situationen:
Man verkar sträva efter att studenterna ska plugga ca 45-50 h/vecka i snitt.

Jag pluggade till jurist på Göteborgs universitet och min fd sambo pluggade på Chalmers. Han hade betydligt mer att göra än jag hade! I perioder hade jag ju också givetvis mycket att göra, men min utbildning byggde mycket mer på självständiga studier och salstentor, medan han hade labbar och en massa obligatoriska lektioner. Så två gånger per termin hade jag mycket att göra, ibland en gång per termin beroende på vad vi läste för kurs. Jag pluggade kanske 40 timmar veckan innan tentan, men de andra veckorna spenderade jag max 15 timmar/veckan på skolan.