Förskolebarn på låtsasjakt

Ytterst få som att det är ytterst få i Sverige som inte skulle överleva om de inte fick jaga. Vilket min definition av "livsviktig del i vardagen är". Att man tycker älgkött är gott och gillar att jaga betyder inte att den är livsviktig.

Jag är absolut inte emot jakt i allmänhet. Men jag tycker många jägare har en rätt skev inställning till vad de håller på med.

Ja då ber jag om ursäkt, för jag syftade på att man inte anser sig ha ett gott liv utan kött/jakt även om vi alla vet att man mycket väl överlever och mer där till. Borde ha valt ett annat ord.

Men hur många riktiga jägare känner du? Eftersom du skriver att det är så många?
Jag förstår att jägare som har jakt som en "överklass grej" (alltså jägare som betalar dyrt för att fara norrut/söderut för att jaga på andras mark och anser sig vara cool pga att de har råd att göra detta) mycket väl kan ha en kass inställning i brist på kunskap, jag skulle nog kalla dessa för jägarbrats.

Men precis som att brats är dålig representater för Stockholm när de besöker Åre är det även dåliga för jägarkåren och de är inga som jag skulle tilldela titeln Jägare i sin sanna bemärkelsen.

Jägare för mig ser till de marker de jagar på, de är de tålmodigaste människorna. De bekommer dem inte att de suttit på pass från september till december utan att ha skjutit ett enda djur i över 10års tid, de är lika glad varje morgon iallafall.
I år har vårt lag 6 djur på tilldelningen - de är 25 man i laget - de allra flesta kommer inte att avfyra ett enda skott (i år heller). De har alla med sig sina barn ibland (åldern är från att de är så stor att de kan sitta i en babybjörn och bära hörselskydd) men va tror ni dessa barn får lära sig? De barn som från spädåldern ser sin pappa/mamma sitta där i skogen dag ut och dag in?
Om man sedan suttit på pass i 10 år utan att skuta är det klart att det blir en stor grej när man väl får fälla ett djur men det är somsagt för många en väldigt ovanlig företeelse.

Ett bra exempel är de äldre herrar som överlevt de mesta, men trots att de för länge sedan passerat "bäst föredatum" kommer ut på jakten. De har inget gevär med sig (eller så har de någon hur hemtjänsten med sig som kan vara "gevärsförare") och blir sedan tilldelat ett vägpass där de kan sitta och lyssna vad resterande av laget säger på radion eller med lite tur även höra hundens skall ljuda mellan bergen (vi har ju sändare på hundarna så om gubbarna inte hör alls kan de ringa upp hunden och höra dem på så vis).

Förlåt nu blir jag långrandig men det jag vill få fram är att jakten är så otroligt mycket mer än de 5 minuter som älgen står framför gevärsmynningen. Något som vi väldigt noga även förmedlar till barnen på förskolan.
 
Jag är mer eller mindre uppvuxen i ett slakteri, pappa hade tjurar och grisar plus att han styckade åt flera älglag. Det var jätteroligt att vara med och jag var med i hela kedjan. Jag visste från det jag var tillräckligt gammal att förstå att tjurarna jag namngav skulle bli mat, inga konstigheter. Det var också roligt att vara i slakteriet när jägarna var där, de hade hundarna med sig och det var en härlig stämning. Jag misstänker att jag automatiskt fick med mig vapenvett då för jag har alltid vetat att man siktar inte på en människa.

Min morfar lärde mig tidigt skjuta med luftpistol (jag har kvar den!) och pilbåge. Samma sak där, aldrig sikta på en människa och se till att ha kulfång.

Jag tror inte jag är en oempatisk idiot som vill plåga djur men det är för andra att bedöma (jag vet var jag står!). Och ja, så fort jag har tid att träna med särbon ordentligt ska jag ta jägarexamen.

Det finns idioter överallt men alla är väldigt snabba att döma jägarkåren efter några idioter. Väldigt märkligt eftersom det i andra fall brukar tryckas på att man inte ska göra det :meh:
 
Nä, stopp nu. Jag är inte emot att barn får lära sig vad jakt är. Jag är emot att man sätter låtsasvapen i händerna på förskolebarn och låter de låtsasskjuta.
Då undrar jag lite vad du anser om mig som satte ett riktigt vapen i händerna på min då fem åring... ;) Men å andra sidan så var det ett luftgevär, i träning och idag skjuter båda barnen både luftgevär och .22 gevär och tävlar, min äldsta är 13 och har även provat att skjuta 6,5 men gillar det inte riktigt. Däremot vill hon prova min hagelbössa vilket hon ska få, men då självklart under ordnade former.
Utöver tävlingsformen så är de gärna med ut i skogen under jakt, även om 13 åringen har börjat backa det sista året, av den enkla anledningen att hon inte har lust att gå upp så tidigt när hon inte måste.

När yngsta gick på förskola så var det en period väldigt mycket pinnar som fick vara vapen och som då riktades mot varandra, då gjorde de istället trävapen tillsammans med förskolelärarna och pratade om vapen, vad som händer och vilka regler som finns runt vapen. Aldrig sikta mot någon, tänk på att det kan finnas saker bakom busken osv Med mer prat och diskussioner och förståelse för vapen så blev det betydligt lugnare på "krigslekarna".

Ang jägare och deras intresse för naturvård, så är det så krasst att det beror väldigt mycket på individen. Och tyvärr så är det oftast så att jägare från storstadsområden har sämre insikter i naturvård är de som bor på sina jaktmarker. Vi bor på våra jaktmarker, vi rör oss dagligen till fots och i fordon runt i jaktmarkerna. Vi är ute både dag och natt och letar efter djur som har blivit rapporterade påkörda, eller som vi upptäcker ser ut att ha ett konstigt rörelsemönster. Vi sätter upp saltstenar, stöttar med utfodring svåra vintrar och hålla efter predatorer så att det finns ett rikt djurliv. Några av jägarna i jaktlaget skulle nog kunna redogöra för vara individ djur som rör sig i markerna eftersom de är ute så mycket att de lär sig känna igen de olika djuren.

Sen finns det en liten jaktmark där det är en stockholmare som äger, de kommer ett stort gäng, dricker öl och skjuter allt de kommer åt... De är illa sedda av alla som bor i området men tyvärr finns det inte så stora möjlighet att få till någon ändring i och med att det är en av dem som äger marken.
 
@Snurrfian: Det där tror jag är väldigt sant. Är man ofta ute på sina jaktmarker får man en annan respekt för naturen och jakten.

När jag var väldigt liten (och jag är strax över 40 nu) var det mycket sprit inblandat under jakten. När jag var kanske tidig tonåring blev det en ny jaktledare här som satte noll tolerans, dvs är du full/bakfull fick du inte gå ut och så har det varit sedan dess.

Det är noll tolerans i särbons jaktlag också. Dessutom, vill man verkligen jaga funkar det inte att sitta och dricka hela natten innan man ska ut. Tänk att gå med hunden bakis över en blötmyr :rofl:

Jag har jobbat i fält under jakten och jag har aldrig blivit stoppad av polisen så ofta för blåskontroll (två gånger en dag!) så jag tror det är väldigt svårt att jaga när man är full idag.
 
Måste fråga er som har barn idag-
Är det lika vanligt idag att killarna leker krig?
När jag var barn( född på 70-talet) så lekte alla småkillarna i området krig. Leksaksvapen kunde man köpa överallt, även bland leksakerna på Ica.
 
@Snurrfian: Det där tror jag är väldigt sant. Är man ofta ute på sina jaktmarker får man en annan respekt för naturen och jakten.

När jag var väldigt liten (och jag är strax över 40 nu) var det mycket sprit inblandat under jakten. När jag var kanske tidig tonåring blev det en ny jaktledare här som satte noll tolerans, dvs är du full/bakfull fick du inte gå ut och så har det varit sedan dess.

Det är noll tolerans i särbons jaktlag också. Dessutom, vill man verkligen jaga funkar det inte att sitta och dricka hela natten innan man ska ut. Tänk att gå med hunden bakis över en blötmyr :rofl:

Jag har jobbat i fält under jakten och jag har aldrig blivit stoppad av polisen så ofta för blåskontroll (två gånger en dag!) så jag tror det är väldigt svårt att jaga när man är full idag.

Här är det också noll tolerans, de har sin "älgfest" på fredagen och sen jagar de på måndagen och då ska alla vara nyktra! En kom bakfull och då plockade jaktledaren bössan av hen och skickade ut hen i drevkedjan över mossen... :devil: :angel: Den gör nog aldrig om det igen... Polisen kontrollerar sällan vårat jaktlag, men å andra sidan så är kontakten rätt tät emellan jaktlaget och polisen i och med att vi har jaktmarker runt en väg där det ofta är viltolyckor, även om de har minskat sen vi fick en del viltstängsel.
 
Måste fråga er som har barn idag-
Är det lika vanligt idag att killarna leker krig?
När jag var barn( född på 70-talet) så lekte alla småkillarna i området krig. Leksaksvapen kunde man köpa överallt, även bland leksakerna på Ica.
Ja och nej skulle jag säga... ;) Man leker inte krig, men man leker minecraft, och där finns det en del inslag med "krig". Men där gjorde skolan istället en insats, och använde sig av minecraft i undervisningen, toppengrej och fokuset skiftade mer från att kriga till att skapa! :up:
 
Nu har jag inte barn själv, men jag tycker verkligen inte att det är något konstigt att "gå ut på älgjakt".
Av artikeln att döma verkar många av barnen redan ha en relation till jakt, och jag tror att det är ett bra sätt att utöka förståelsen och kunskapen om naturen, kött och även jakt så klart.

De har ju gjort det i 20 år, så om det inte finns ett stort ökat våldsinslag kopplat till vapen i just Kälarne så tror jag inte att det är något större problem.
 
Om det nu är meningen att detta ska lära barnen var kött kommer ifrån är det väl konstigt att köttdjursuppfödning och slakterier inte introduceras först, där man får bygga egna bultpistoler och måla dem, sprutor, elektricitet, avblodning... För det är väl en större andel kött som kommer från detta än från jakt?
Men det är kanske för osmakligt och för hemskt, roligare att springa runt och leka med gevär? Vilket iaf får mig att tro att det handlar om en "rolig grej" snarare än att barnen ska lära sig om djurhållning, respekt och empati för djur samt var vi får vårt kött ifrån.
Ungefär som när barn leker tjuv och polis, handlar ju inte ofta om att man de ska ta fast tjuvarna, förhöra, böta eller sätta i fängelse, utan där låtsas "poliserna" ha pistoler som de jagar och ska skjuta tjuvarna med.
Tycker man ska vara försiktig med att introducera vapen i lek.
 
Om det nu är meningen att detta ska lära barnen var kött kommer ifrån är det väl konstigt att köttdjursuppfödning och slakterier inte introduceras först, där man får bygga egna bultpistoler och måla dem, sprutor, elektricitet, avblodning... För det är väl en större andel kött som kommer från detta än från jakt?
Men det är kanske för osmakligt och för hemskt, roligare att springa runt och leka med gevär? Vilket iaf får mig att tro att det handlar om en "rolig grej" snarare än att barnen ska lära sig om djurhållning, respekt och empati för djur samt var vi får vårt kött ifrån.
Ungefär som när barn leker tjuv och polis, handlar ju inte ofta om att man de ska ta fast tjuvarna, förhöra, böta eller sätta i fängelse, utan där låtsas "poliserna" ha pistoler som de jagar och ska skjuta tjuvarna med.
Tycker man ska vara försiktig med att introducera vapen i lek.
Kanske för att det är en betydligt mer komplicerad kedja för barnen att förstå? Besök på bondgårdar och diskussioner var köttet kommer ifrån tar jag åtminstone för självklar. Jag har själv guidat förskolebarn hos grisar, fått frågan vad som händer med små grisarna sen och då förklarat att det är de som blir mat åt oss, vilket hela gänget tog väldigt bra och förskolepersonalen tackade för att vi hade varit så ärliga mot barnen och inte målat upp en bild av att grisarna skulle leva för evigt.
Men ja nog är jakt mer spännande än ett slakteri, det finns ju alltid en större risk att det inte ska komma ett djur, att det inte ska vara rätt djur eller att man inte får ett tillräckligt bra läge för att kunna skjuta. I ett slakteri har man ju liksom minimerat riskerna med att man ska misslyckas med att få kött i slutändan...
 
Kanske för att det är en betydligt mer komplicerad kedja för barnen att förstå? Besök på bondgårdar och diskussioner var köttet kommer ifrån tar jag åtminstone för självklar. Jag har själv guidat förskolebarn hos grisar, fått frågan vad som händer med små grisarna sen och då förklarat att det är de som blir mat åt oss, vilket hela gänget tog väldigt bra och förskolepersonalen tackade för att vi hade varit så ärliga mot barnen och inte målat upp en bild av att grisarna skulle leva för evigt.
Men ja nog är jakt mer spännande än ett slakteri, det finns ju alltid en större risk att det inte ska komma ett djur, att det inte ska vara rätt djur eller att man inte får ett tillräckligt bra läge för att kunna skjuta. I ett slakteri har man ju liksom minimerat riskerna med att man ska misslyckas med att få kött i slutändan...

Fast jaktlicens och naturvård bör ju inte vara mer simpelt än att föda upp grisar till slakt, det ligger ju mer bakom än att någon sätter ett gevär i näven på dig och du kan springa ut i skogen. Så då låter det ju som att det endast handlar om att lära barnen "leta upp rätt djur och skjut det" för att det bara ska vara en rolig grej..
 
En nyfiken tanke... (halshugg mig inte) Är ni som reagerar på denna "jakt" uppväxta i stad/samhälle eller på landet/by?
På landet med föräldrar som avskydde vapen och jakt. Pappa var vapenvägrare under kriget och satt i fängelse för det.
 
Fast jaktlicens och naturvård bör ju inte vara mer simpelt än att föda upp grisar till slakt, det ligger ju mer bakom än att någon sätter ett gevär i näven på dig och du kan springa ut i skogen. Så då låter det ju som att det endast handlar om att lära barnen "leta upp rätt djur och skjut det" för att det bara ska vara en rolig grej..
Fast det är betydligt enklare för barnen att förstå, jaktlicens går att likställa med körkort och det har få barn svårt att förstå, naturvård tar man på barnens nivå, jag förstår inte hur det skulle kunna vara så svårt att förklara? Du ser alltså inte skillnaden på det mot att förklara hela slakterinäringen? Men tar man istället slakt till Emil i Lönnebergas nivå så blir det lättare för barn att förstå, visserligen får man inte se själva slakten i filmen men det får man å andra sidan inte heller se i program för vuxna... (jag här närmast på farmen). Men åter igen, det är inte samma spänningsmoment, du behöver inte smyga för att få fast grisen i kätten i ladugården, för du tror väl ändå inte att det är lika lätt att jaga som att välja ut grisen du vill slakta hemma?
 
Men varför kan man inte ha en aktivitet som handlar om andra delar av jakten än just skjutandet? Om man läser artikeln och tittar på bilderna så framstår det som att vapnet och skjutandet hade en ganska central roll.

Sen tycker jag inte att 3-5 åringar ska ha tillgång till vapen överhuvudtaget, det är vuxnas ansvar att se till. Så jag tycker nog inte att de behöver utbildning i hur man beter sig med vapen heller. Jag fick lära mig att jag aldrig fick röra ett vapen och att man aldrig får sikta på en annan människa, det räckte gott och väl.

Att barnen är lyriska kan jag mycket väl tänka mig, men det är barn över mycket ;) Det finns andra saker de kan bli lyriska över.

Vapnen och skjutandet hade en central roll i ARTIKELN. Men hur ofta visar tidningar en helt rättvis bild? De fikade på en bild, det kanske de gjorde majoriteten av tiden? Och de hade lagt tid på ett studiebesök och lyssnat och frågat jägare saker. Så de hade bevisligen gjort mer än siktat på pepparkaksälgar..

Hellre fria än fälla. Jag tycker det låter som att de gjort en pedagogisk och strukturerad lek.
 
Fast jaktlicens och naturvård bör ju inte vara mer simpelt än att föda upp grisar till slakt, det ligger ju mer bakom än att någon sätter ett gevär i näven på dig och du kan springa ut i skogen. Så då låter det ju som att det endast handlar om att lära barnen "leta upp rätt djur och skjut det" för att det bara ska vara en rolig grej..

Finns ingenting som heter jaktlicens till att börja med. Som jägare måste man ha vapenlicens och därmed klara av både praktiska och teoretiska prov, därefter görs en bedömning av polisen om man anses vara betrodd med att äga vapen, så speciellt simpelt är det inte att lagligen bli vapenägare.

Inte heller "springer man ut i skogen, letar rätt på djur och skjuter bara för att det är en kul grej" och jag tvivlar starkt på att det är den bilden som framställts till barnen!
 
Finns ingenting som heter jaktlicens till att börja med. Som jägare måste man ha vapenlicens och därmed klara av både praktiska och teoretiska prov, därefter görs en bedömning av polisen om man anses vara betrodd med att äga vapen, så speciellt simpelt är det inte att lagligen bli vapenägare.

Inte heller "springer man ut i skogen, letar rätt på djur och skjuter bara för att det är en kul grej" och jag tvivlar starkt på att det är den bilden som framställts till barnen!

Förlåt jag sa fel, jägarexamen och vapenlicens. Jag menar att om köttproduktionskedjan verkar mer komplicerad för barn än jakt så beror det ju på att man gör det enklare att lära ut jakten, annars kan man ju göra jakt precis lika komplicerat då det är mer än ett skjutvapen i handen och ut i skogen som gäller.

Och det sista, det är just det jag menar, det är inte så enkelt men ändå verkar det vara just den delen som visas från jakt och inte alla steg som ligger bakom.
 
Här har barnen på förskolan en speciell jaktdag, där dom först gör ett skjutprov och pratar allt från vapenvård till säkerhet.
Ute i skogen har dom "jaktsäck" med jägarmat med. Orange band i mössorna, och speciella "pass"
Väldigt uppstyrt och pedagogiskt.
( Hela september är jakt-skog- slakt- svamp. bär osv ett givet tema )

De flesta barnen har föräldrar som jagar, och hur som helst undgår det inget barn att skjutna älgar flygs hem med helikopter och barnen får gissa vilket lag som skjutit, och var den ska landa med älgen.
Senaste veckan har det varit renslakt, och många föräldrar gjorde en utflykt av att åka upp till slakteriet och titta förra helgen.
Klokt, då får varje förälder prata slakt med sitt eget barn.
När barnen börjat skolan görs studiedagar oppe på renslakten, barnen kan visserligen tycka lite synd om den fina renen som slaktas, men det blir inget trauma av det.

De flesta barn tillbringar också fina vårdagar med ett pimpelspö i handen på någon fjällsjö, och där får dom från tidig ålder veta var maten kommer från.

Här är det också helt självklart att man bör kniv i skogen, och jag tror aldrig jag sett något barn vifta med kniv mot någon annan? Knivar är ett redskap, som hanteras varsamt, men som inte är farligt.
Min man fick frågan av två storstadsbarn varför han hade kniv på sig, var han farlig?
Nä, svarade min förvånade man, jag skär mej en korvbit med den ibland.

Barn förstår mer än vad man tror, och rätt presenterad är en jaktdag med en förskola en härlig dag i vår fina natur.

* Jenny *
 
Fast det är betydligt enklare för barnen att förstå, jaktlicens går att likställa med körkort och det har få barn svårt att förstå, naturvård tar man på barnens nivå, jag förstår inte hur det skulle kunna vara så svårt att förklara? Du ser alltså inte skillnaden på det mot att förklara hela slakterinäringen? Men tar man istället slakt till Emil i Lönnebergas nivå så blir det lättare för barn att förstå, visserligen får man inte se själva slakten i filmen men det får man å andra sidan inte heller se i program för vuxna... (jag här närmast på farmen). Men åter igen, det är inte samma spänningsmoment, du behöver inte smyga för att få fast grisen i kätten i ladugården, för du tror väl ändå inte att det är lika lätt att jaga som att välja ut grisen du vill slakta hemma?

Men om det är för svårt för barnen att förstå allt som ligger bakom så ska man kanske inte lära ut just vapen och "skjuta djur"-delen bara för att förenkla det hela. Utan då tycker jag man gott kan vänta tills barnen kan förstå mer. Kan man inte lära ut naturvård utan att blanda in vapen? Måste just jakten och skjutandet vara en central del? Med tanke på att de tom gör leksaksgevär.

Och nu visar du ju tydligt att det hela har med att göra att det ska vara en rolig grej, med spänning inblandat och allt. Ska man lära barn att man jagar för att det är spännande? För det är faktiskt något som jag hört från människor som senare i livet vill ta jägarexamen, för det vore coolt att få ha vapen och spännande att få testa att döda ett djur.
 
Måste fråga er som har barn idag-
Är det lika vanligt idag att killarna leker krig?
När jag var barn( född på 70-talet) så lekte alla småkillarna i området krig. Leksaksvapen kunde man köpa överallt, även bland leksakerna på Ica.
"våra" (kompisgängets) barn lekar jakt istället. Med leksaksvapen
 
Då undrar jag lite vad du anser om mig som satte ett riktigt vapen i händerna på min då fem åring... ;) Men å andra sidan så var det ett luftgevär, i träning och idag skjuter båda barnen både luftgevär och .22 gevär och tävlar, min äldsta är 13 och har även provat att skjuta 6,5 men gillar det inte riktigt. Däremot vill hon prova min hagelbössa vilket hon ska få, men då självklart under ordnade former.
Utöver tävlingsformen så är de gärna med ut i skogen under jakt, även om 13 åringen har börjat backa det sista året, av den enkla anledningen att hon inte har lust att gå upp så tidigt när hon inte måste.

Alltså, jag har större problem med att en förskola sätter låtsasvapen/vapen i händerna på ungarna än att en privatperson (förälder) gör det. När det gäller luftgevär och tävlingsskytte (?) har jag absolut noll koll så jag kan inte direkt ha en åsikt om saken.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp