Funderingar kring sockerhalt i foder....

[Alexandra_W]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Det finns inga studier som tyder på att hösilage generellt sett skulle ha lägre sockerhalt än hö. Den enda studie som jag känner till där hö, hösilage och ensilage har tagits från samma fält vid samma tidpunkt är SLU:s undersökning från 2007. I denna studie hade hösilage högre sockerhalt (125 g/kg TS) vid utfodringstillfället än hö (100 g/kg TS).

Den lilla jäsning som äger rum i hösilage efter förslutning kan man bortse ifrån.

Jag ska leta upp studien sen.

Och det är inte jäsning - det är ensileringsprocessen, den kräver socker och förbrukar således socker. Men den kräver en tillräckligt låg TS också.

Men att tycka det är försumligt och kan bortses från är intressant - då det liksom är hela grejen med silage att det ska ske en process i den förslutna balen.

 

[Alexandra_W]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Men om kvoten mellan smbrp och MJ blir högre än 6 är det också farligt om de får för mkt protein? Jag tror ju att min har proteinbrist nu eftersom vårt hö hade så otroligt lite protein i sig.

NEJ, det är INTE farligt och protein ger INTE fång.

Det kan till de lättfödda dessutom vara bra med en hög kvot. Lågt MJ och högt protein (= hög kvot) gör att man på den lilla giva hö som täcker MJ även täcker proteinbehovet. Jag skrev ett inlägg om just det i en annan tråd, här är det:

I just fallet med de lättfödda som behöver liiite MJ så är dessutom hög kvot ett måste om man ska täcka proteinbehovet från grovfodret.

Jmf de två nedan:

Årets silage, 4,9 MJ och 32 gr SRP, kvot 6.5.
BEHOV 35 MJ, 272 gr SRP

För att täcka proteinbehovet med silage behövs 272/32 = 8,5 kg silage
8.5 kg silage a 4,9 MJ/kg = 41,65 MJ
Resultat, hästen blir tjock.

FÖRRA årets silage: 4,2 MJ, 51 gr SRP/kg foder. Kvot 12 (!)
BEHOV 35 MJ, 272 gr SRP

För att täcka proteinbehovet med silage krävs 272/51 = 5,3 kg silage
Det ger 5,3*4,2 = 22,2 MJ
Se där! Jag har då 35 - 22 = 13 MJ kvar att lägga till. Endera kan jag då ge MER silage, eller så kan jag t ex lägga på 2 kg halm så det blir mer TS och mer tuggtid. Etc etc.

Så, en hög kvot KRÄVS om man för de väldigt lättfödda ska kunna just täcka även proteinbehovet på ENBART grovfoder.

Det är ingen fara med en hög kvot på de icke lättfödda heller, där är det dock inte lika stora besvär om kvoten är lägre då det är lättare få plats med tillskottsfoder utan att MJ blir för högt.

 

[spaderÄss]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Vet du om vallen i försöket slogs vid samma klockslag eller var det en och samma maskin som slog hela fältet (var det bara enstaka strängar kanske det inte spelar någon roll) så att det skiljde timmar när man slog?

Även om det inte uttryckligen står i rapporten kan du utgå ifrån att hela vallen slogs samtidigt av samma maskin eftersom avsikten med studien var att jämföra innehållet av lättlösliga kolhydrater i hö, hösilage och ensilage. Man tog dessutom ut prover från flera olika områden på vallen så man var väldigt noga med att grönmassan i de olika produkterna skulle vara den samma.

Försöket finns refererat här:

”Effect of forage conservation methods on microbial flora and fermentation pattern in forages and in the equine colon and faeces”: C. Müller, D. Von Rosen, P. Uddén.

och här:

“Lättlösliga kolhydrater i vallfoder och i hästens grovtarm”, examensarbete av Sofia Fridh.

Vad jag förstått så skiljer sig sockerhalten ganska mycket beroende på vilken tid på dygnet man slår!

Lägst sockerhalt om man slår tidigt på morgonen och natten har varit varm, stämmer det?

Eftersom fotosyntesen styrs av ljus och växtligheten av värme (plus vatten och näring) så är det mycket troligt att sockerhalten är lägst tidigt på morgonen speciellt om natten har varit varm. Har föregående dag/dagar dessutom varit molnig men varm är det nog läge att slå om man vill ha låg sockerhalt i sitt grovfoder.

 

[spaderÄss]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Jag ska leta upp studien sen.

Och det är inte jäsning - det är ensileringsprocessen, den kräver socker och förbrukar således socker. Men den kräver en tillräckligt låg TS också.

Du skrev “silage” så jag tog för givet att du menade hösilage eftersom det är hösilage som åtminstone här omkring används till foder för hästar. Ensilage är en helt annan sak. Där tillsätter man mjölksyrebakterier vilket gör att fermenteringen kan fortsätta under lång tid varvid socker förbrukas. Ensilage har generellt sett en lägre sockerhalt än hö och hösilage.

 

[Penny]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Tack igen, det visade sig att silaget hade 9 i kvot. Jag har bestämt mig för att köpa en provsäck och sedan göra sockeranalys på det. För om silaget är garanterat från samma vall i småsäckar och sockret ok då är inte silage sämre än hö? Verkar så svårt att få tag på bra hö just nu.
Min är inte lättfödd, liten tunn och smäcker men jag kan kanske ge mer MJ med sockerfri betfor?
ock ser hon lite bättre ut nu i alla fall sedan jag petat dit en massa lucern.

 

[spaderÄss]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Jag har bestämt mig för att köpa en provsäck och sedan göra sockeranalys på det. För om silaget är garanterat från samma vall i småsäckar och sockret ok då är inte silage sämre än hö? Verkar så svårt att få tag på bra hö just nu.

Jag vill egentligen inte komplicera saker och ting för dig ytterligare men allting är tyvärr inte så enkelt som man kanske kan tro.

Jag kan inte se några biokemiska orsaker till varför hösilage generellt sett skulle ha lägre sockerhalt än hö eller tvärtom. Att sockerhalten var lägre i hö än i hösilage i SLU:s studie har förmodligen mekaniska orsaker. Jag håller med Alexandra om att det enda säkra sättet att bedömma sockerhalten i ett grovfoder är att göra en sockeranalys. Man kan visserligen göra en överslagsberäkning av andelen lättlösliga kolhydrater om man har en foderanalys men detta blir endast en grov bedömning där man möjligtvis kan sålla ut foder som är minst lämpliga för en IR-häst.

När det gäller sockeranalys så går det tyvärr inte att lita på svenska analysföretag. Ett vanligt anlitat analysföretag säger själva att det som dom kallar “socker” egentligen inte är socker utan WSC, dvs. socker + fruktan. Man kan omöjligt veta hur mycket socker som grovfodret innehåller från ett WSC-värde. 95% av WSC kan vara socker och endast 5% fruktan, eller tvärtom. Det andra stora analysföretaget gör NIR-analys av socker. En NIR-analys är en indirekt metod som kalibreras mot någon kemisk metod. Om dom kalibrerar mot WSC eller någon annan metod vet jag inte.

Den mest tillförlitliga metoden som f.n. finns för att bestämma sockerhalten i ett foder är ESC. Om man vill ha en analys som omfattar ESC så får man skicka sitt höprov till USA.

Min är inte lättfödd, liten tunn och smäcker men jag kan kanske ge mer MJ med sockerfri betfor?

Sockerfri betfiber är det bästa du kan ge en häst som är IR. Glykemiskt index (GI) är ett värde som beskriver vilken effekt ett foder har på blodsockernivån. GI är vanligt förekommande bland våra livsmedel till hjälp för diabetiker. Ett liknande index har tagits fram för hästar där havre har använts som referensfoder. GI-värdet för havre är satt till 100. Betfiber har GI = 1, riskli har GI = 22, timotejhö (genomsnitt) har GI = 32 och vetekli har GI = 37 för att nämna några vanliga foder.

 

[Alexandra_W]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Och för att tyvärr 'förstöra' ännu mer så räcker det INTE med att analysera en bal/säck. Det kan slå precis hur fel eller rätt som helst. Utan prov från minst 5 balar, helst minst 10, för att få ett hyfsat representativt prov för partiet

 

[Penny]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Och för att tyvärr 'förstöra' ännu mer så räcker det INTE med att analysera en bal/säck. Det kan slå precis hur fel eller rätt som helst. Utan prov från minst 5 balar, helst minst 10, för att få ett hyfsat representativt prov för partiet

Ojoj, det visste jag ju egentligen, jag gjorde ju så med höet. Det här Horsegrass silaget är ju dyrt men är det bra så pröjsar jag glatt. Hur gör ni när ni köper hö? Alexandra, jag har förstått att du skördar eget.

 

[Penny]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Sockerfri betfiber är det bästa du kan ge en häst som är IR. Glykemiskt index (GI) är ett värde som beskriver vilken effekt ett foder har på blodsockernivån. GI är vanligt förekommande bland våra livsmedel till hjälp för diabetiker. Ett liknande index har tagits fram för hästar där havre har använts som referensfoder. GI-värdet för havre är satt till 100. Betfiber har GI = 1, riskli har GI = 22, timotejhö (genomsnitt) har GI = 32 och vetekli har GI = 37 för att nämna några vanliga foder.[/QUOTE]

Tack för det tipset!

Hur har du gjort när du köper hö för att veta att det är bra?

 

[Rimfaxe]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

*Delvis knapplån*

Visst är det intressant med NSC i foder, men allra mest intressant borde det väl vara att odla gröda med naturligt lågt NSC? I senaste Hästfocus skrevs det en del om IR och foder. Jag har bara skumläst artikeln ännu, men noterade att gröe är gräs som har lågt NSC. Hittade ängsgröe när jag googlade lite och det verkar intressant, för det lät som att det går bra att både beta och slå som hö. Kärringtand hittade jag också som att det skulle ha relativt lågt NSC när jag googlade på gräs och lättlösliga kolhydrater. Borde det inte vara intressant att upprätta någon form av förslag på gräsfrö att så när det är dags att så in vall? I vårat fall har vi lite mark där vi kan odla gräs för att slå hö, och just nu verkar ängsgröe det som är av intresse. Dock är vi helt noviser på detta med att odla vall, så vi måste tillskansa oss den kunskapen innan vi sätter våra planer i verket.

Finns det någon här som vet mer om naturligt låga halter av NSC i olika grässorter? Vilka sorter är då intressanta och varför?

 

[spaderÄss]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Finns det någon här som vet mer om naturligt låga halter av NSC i olika grässorter? Vilka sorter är då intressanta och varför?

Visst finns det lämpliga fröblandningar för IR-hästar.

I Danmark finns en örtblandning som kallas “Solfaxi”. Man får väl inte länka men om du gogglar “enggaarden” så hittar du nog deras hemsida (säljs bl.a. av froesalget).

“Olssons Frö” har en liknande fröblandning som kallas “Islandshästblandning”.

Örter som ingår i blandningen är bl.a. käringtand, humlelusern, pimpernell, kummin och
svartkämpar.

 

[Djurjouren]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Ge MASSOR av kalk och Magnesium, överdosera. Då motverkar du försurningen i kroppen och hästen kommer att tåla mer felaktigt foder.
viktigt att hålla magen bra så ge magbakterier samt mat till magbakterierna, betfor (urvattnad om det känns bättre), physsaliumfrö (superbra magbakteriemat). Undvik hösilage, ge hellre hö. Olja är bra att ge, sett positiva resultat av det.
Har oxå ärkt att man ska inte vara rädd för att ligga lite under i protein då protein i sig oxå bidrar till försurning av kroppen.

 

[Korven]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Ge MASSOR av kalk och Magnesium, överdosera. Då motverkar du försurningen i kroppen och hästen kommer att tåla mer felaktigt foder.
viktigt att hålla magen bra så ge magbakterier samt mat till magbakterierna, betfor (urvattnad om det känns bättre), physsaliumfrö (superbra magbakteriemat). Undvik hösilage, ge hellre hö. Olja är bra att ge, sett positiva resultat av det.
Har oxå ärkt att man ska inte vara rädd för att ligga lite under i protein då protein i sig oxå bidrar till försurning av kroppen.

Hur kommer det sig, var kan man läsa nåt vetenskapligt om det?

 

[raggsock]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Har svårt att se hur mag-tarmbakterierna skulle överleva om man överdoserar massor av kalk!!!!!

 

[Forest Autumn]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

[/B]


Hur kommer det sig, var kan man läsa nåt vetenskapligt om det?

Det skulle jag också vilja veta.

 

[Forest Autumn]

Sv: Funderingar kring sockerhalt i foder....

Har svårt att se hur mag-tarmbakterierna skulle överleva om man överdoserar massor av kalk!!!!!

Jag har svårt att tänka mig att kalken verkligen kommer ända fram till tarmen. Sedan ska det ju vara surt i början av systemet (delar av magsäcken) för att döda ev bakterier som kommer in. Det kan väl knappast vara bra med massor av kalk då.

Jag har för mig att de tillskott jag har sett med kalk för tarmar är förpackade just för att de ska tillföra kalk till tarmen och inte i början av systemet.