Hästen, konsten och etiken

[Shaggy]

Konst skapas i betraktarens öga säger man och den här tråden är ett utmärkt exempel på det.

Fast allt som sker runt omkring oss skapas i betraktarens öga så om det är definitionen på konst så är allt konst.
Om jag ser en film på fb där ett litet litet barn leder en häst och alla skickar hjärtan medan jag bli förbannad och undrar om inte en kontakt med sociala myndigheter vore lämpligt, är det då konst?

 

[Lena Furberg]

Fast allt som sker runt omkring oss skapas i betraktarens öga så om det är definitionen på konst så är allt konst.
Om jag ser en film på fb där ett litet litet barn leder en häst och alla skickar hjärtan medan jag bli förbannad och undrar om inte en kontakt med sociala myndigheter vore lämpligt, är det då konst?

Ja, balansgången är knepig. Jag tycker inte att man bör kunna uttrycka sig riktigt hur som helst under täckmanteln "konst" när samma uttryck aldrig skulle accepterats i samhället i övrigt. Men, som sagt, det är en slingrig stig.....

 

[tanten]

Fast allt som sker runt omkring oss skapas i betraktarens öga så om det är definitionen på konst så är allt konst.
Om jag ser en film på fb där ett litet litet barn leder en häst och alla skickar hjärtan medan jag bli förbannad och undrar om inte en kontakt med sociala myndigheter vore lämpligt, är det då konst?

Va?

Jag talar om att se på konst. Jag diskuterar inte livet, världsfreden eller klimathotet. Eller något annat random fenomen.

Jag talar om att se på konst och hur olika människor ser på olika verk. Alla har olika referensramar och olika erfarenheter och tolkar bilden, verket på sitt eget sätt.

Nej allt är inte konst.

 

[tanten]

Ja, balansgången är knepig. Jag tycker inte att man bör kunna uttrycka sig riktigt hur som helst under täckmanteln "konst" när samma uttryck aldrig skulle accepterats i samhället i övrigt. Men, som sagt, det är en slingrig stig.....

Men den som skapar verket gör ju det med någon drivkraft. För mig är det en av definitionerna.
Om det sedan är för att man "inte kan låta bli att måla", vill skapa debatt, belysa något fenomen, tolka verkligheten eller någon företeelse - eller något annat. Det är olika.
Men för mig är konst något som skapas medvetet.
Jag vet inte riktigt hur man skulle kunna försvara censur - vilket ju är det du i förlängningen uttrycker.
"Jag tycker inte att man bör kunna uttrycka sig riktigt hur som helst under täckmanteln "konst" när samma uttryck aldrig skulle accepterats i samhället i övrigt."

Ta bara det som vi har riklig förekomst av. Nakna människor. Som skulptur är de älskade men som riktiga människor skulle de antagligen orsaka uppståndelse
Bror Hjorts Näcken t.ex Med sin rejäla penis.

 

[Trani]

Det är inte en slump eftersom hästar innebär en skaderisk, och vi lever i en kultur där man i allmänhet försöker förebygga risker och leva så länge man kan. En hästkultur utan varje form av säkerhetstänk eller rutiner menade att öka säkerheten har jag iofs aldrig stött på, men det kanske finns det också.

Vilka hästkulturer är det du tänker på där man inte på något sätt har någon form av säkerhetstänk?

Jag tänker inte alls på "någon hästkultur helt utan säkerhetstänk" men du kan ju t ex jämföra hästkultur i nordeuropa respektive sydamerika. Såhär går inridning till i Argentinsk hästkultur:

Men nu förstår jag att du syftade på svensk säkerhetskultur snarare än det faktum att svensk ridsport handlar om "stora skodda hästar i trånga utrymmen", som du först uttryckte det. Även en mindre oskodd häst är ju en säkerhetsrisk liksom.

 

[Lena Furberg]

Men den som skapar verket gör ju det med någon drivkraft. För mig är det en av definitionerna.
Om det sedan är för att man "inte kan låta bli att måla", vill skapa debatt, belysa något fenomen, tolka verkligheten eller någon företeelse - eller något annat. Det är olika.
Men för mig är konst något som skapas medvetet.
Jag vet inte riktigt hur man skulle kunna försvara censur - vilket ju är det du i förlängningen uttrycker.
"Jag tycker inte att man bör kunna uttrycka sig riktigt hur som helst under täckmanteln "konst" när samma uttryck aldrig skulle accepterats i samhället i övrigt."

Ta bara det som vi har riklig förekomst av. Nakna människor. Som skulptur är de älskade men som riktiga människor skulle de antagligen orsaka uppståndelse
Bror Hjorts Näcken t.ex Med sin rejäla penis.

Jaa och jag menar som sagt att balansgången är knepig. Och någon form av censur inbillar jag mig finns även inom konsten? Jag kan inte tänka mig att något galleri skulle släppa fram en utställning med barnpornografiskt laddade bilder t.ex. Tack och lov. Här har vi bilder som jag personligen ser våld mot kvinnor i, och inser samtidigt att det är min tolkning.

 

[Shaggy]

Va?

Jag talar om att se på konst. Jag diskuterar inte livet, världsfreden eller klimathotet. Eller något annat random fenomen.

Jag talar om att se på konst och hur olika människor ser på olika verk. Alla har olika referensramar och olika erfarenheter och tolkar bilden, verket på sitt eget sätt.

Nej allt är inte konst.

Men vad är då konst? Är det att någon säger att det är konst?
Nej jag kan verkligen inte se det som visas i fotoserien som konst så min reaktion är på samma plan som den är på filmen på fb.

 

[Trani]

Jaa och jag menar som sagt att balansgången är knepig. Och någon form av censur inbillar jag mig finns även inom konsten? Jag kan inte tänka mig att något galleri skulle släppa fram en utställning med barnpornografiskt laddade bilder t.ex. Tack och lov. Här har vi bilder som jag personligen ser våld mot kvinnor i, och inser samtidigt att det är min tolkning.

Finns ju en gallerist som blev dömd för hets mot folkgrupp härom året.

 

[Anders]

ångrade mig igen, en diskussion om konstbegreppet kommer bli för mycket OT

 

[Mabuse]

Jag tänker inte alls på "någon hästkultur helt utan säkerhetstänk" men du kan ju t ex jämföra hästkultur i nordeuropa respektive sydamerika. Såhär går inridning till i Argentinsk hästkultur:

Men nu förstår jag att du syftade på svensk säkerhetskultur snarare än det faktum att svensk ridsport handlar om "stora skodda hästar i trånga utrymmen", som du först uttryckte det. Även en mindre oskodd häst är ju en säkerhetsrisk liksom.

Nej, det är en kombination.
1) I Sverige finns en idé om att minimera olycksrisker, inte minst på arbetsplatser.
2) Svensk ridsport innebär till stor del hantering av skodda, sportavlade halvblod i trånga utrymmen.

Kombinationen av 1) och 2) gör att det finns ett inslag av säkerhetstänk i svensk ridsport.

Men jag tror inte riktigt jag förstår, menar du att det är märkligt och svårbegripligt varför professionell hästhantering i Sverige inbegriper ett mått av säkerhetsmedvetenhet? Eller vad är det som är problematiskt i det jag skrivit?

Att det är vanligt att hästkulturer innehåller något mått av säkerhetstänk, eftersom 1) hästar kan vara farliga och 2) de flesta människor vill inte dö? Det känns för mig inte heller som särskilt kontroversiella påståenden. Sen tar sig inte det säkerhetstänket sig samma uttryck i alla länder, men att inte på något sätt försöka förebygga olikheter eller ha några säkerhetsåtgärder tror jag är ovanligt. Utan att ha sett filmen du länkar till ser det ju t ex ut som att de använder skor, sadel och träns när de rider in hästen? Det är ju delvis av säkerhetsskäl man har de sakerna. En annan sak man kan göra är att avla fram lugnare och mindre explosiva hästar. Så gjorde man ju i gamla bondesverige, men idag gör man inte det på samma sätt i sporthästaveln. Har man stora, skodda hästar behöver man skydda tårna på ett annat sätt än om man har små, oskodda hästar. Hanterar man hästar i trånga utrymmen behöver man andra säkerhetsåtgärder/rutiner än om man hanterar frigående hästar. Och så vidare. Jag förstår inte riktigt varför detta är kontroversiellt eller problematiskt för dig, det är ju rena självklarheter?

 

[Petruska]

Nej, det är en kombination.
1) I Sverige finns en idé om att minimera olycksrisker, inte minst på arbetsplatser.
2) Svensk ridsport innebär till stor del hantering av skodda, sportavlade halvblod i trånga utrymmen.

Kombinationen av 1) och 2) gör att det finns ett inslag av säkerhetstänk i svensk ridsport.

Men jag tror inte riktigt jag förstår, menar du att det är märkligt och svårbegripligt varför professionell hästhantering i Sverige inbegriper ett mått av säkerhetsmedvetenhet? Eller vad är det som är problematiskt i det jag skrivit?

Att det är vanligt att hästkulturer innehåller något mått av säkerhetstänk, eftersom 1) hästar kan vara farliga och 2) de flesta människor vill inte dö? Det känns för mig inte heller som särskilt kontroversiella påståenden. Sen tar sig inte det säkerhetstänket sig samma uttryck i alla länder, men att inte på något sätt försöka förebygga olikheter eller ha några säkerhetsåtgärder tror jag är ovanligt. Utan att ha sett filmen du länkar till ser det ju t ex ut som att de använder skor, sadel och träns när de rider in hästen? Det är ju delvis av säkerhetsskäl man har de sakerna. En annan sak man kan göra är att avla fram lugnare och mindre explosiva hästar. Så gjorde man ju i gamla bondesverige, men idag gör man inte det på samma sätt i sporthästaveln. Har man stora, skodda hästar behöver man skydda tårna på ett annat sätt än om man har små, oskodda hästar. Hanterar man hästar i trånga utrymmen behöver man andra säkerhetsåtgärder/rutiner än om man hanterar frigående hästar. Och så vidare. Jag förstår inte riktigt varför detta är kontroversiellt eller problematiskt för dig, det är ju rena självklarheter?

Inget är för min del konstigt eller problematiskt i det du skriver.

De starka uttrycken om säkerheten map de här bilderna roar mig ändå en smula. Alltså att man skyndar sig att UTTRYCKA synpunkter på säkerheten. Bara det. Lite roande. Trots att jag givetvis lätt fattar varför, sas.

 

[Trani]

Nej, det är en kombination.
1) I Sverige finns en idé om att minimera olycksrisker, inte minst på arbetsplatser.
2) Svensk ridsport innebär till stor del hantering av skodda, sportavlade halvblod i trånga utrymmen.

Kombinationen av 1) och 2) gör att det finns ett inslag av säkerhetstänk i svensk ridsport.

Men jag tror inte riktigt jag förstår, menar du att det är märkligt och svårbegripligt varför professionell hästhantering i Sverige inbegriper ett mått av säkerhetsmedvetenhet? Eller vad är det som är problematiskt i det jag skrivit?

Att det är vanligt att hästkulturer innehåller något mått av säkerhetstänk, eftersom 1) hästar kan vara farliga och 2) de flesta människor vill inte dö? Det känns för mig inte heller som särskilt kontroversiella påståenden. Sen tar sig inte det säkerhetstänket sig samma uttryck i alla länder, men att inte på något sätt försöka förebygga olikheter eller ha några säkerhetsåtgärder tror jag är ovanligt. Utan att ha sett filmen du länkar till ser det ju t ex ut som att de använder skor, sadel och träns när de rider in hästen? Det är ju delvis av säkerhetsskäl man har de sakerna. En annan sak man kan göra är att avla fram lugnare och mindre explosiva hästar. Så gjorde man ju i gamla bondesverige, men idag gör man inte det på samma sätt i sporthästaveln. Har man stora, skodda hästar behöver man skydda tårna på ett annat sätt än om man har små, oskodda hästar. Hanterar man hästar i trånga utrymmen behöver man andra säkerhetsåtgärder/rutiner än om man hanterar frigående hästar. Och så vidare. Jag förstår inte riktigt varför detta är kontroversiellt eller problematiskt för dig, det är ju rena självklarheter?

Du var lite otydlig först men nu har jag tillägg snarare än invändningar. Jag associerar den här säkerhetskulturen med militär och identitet och tycker det är intressant. Om du tittat på videon så ser du en helt annan typ av ryttarindentitet göras än den som görs vid t ex beridna högvakten.

(Du behöver inte haka upp dig på total frånvaro av säkerhetstänk för det har varken jag eller någon annan pratat om.)

 

[parellikusken]

Såklart konst står över moralen och etiken!
Moral och etik är kulturella begrepp som inte är likadana i alla kulturer, varför skulle jag som konstnär behöva hindra mig pga. det?
Konst får mycket gärna kritisera moralen och etiken i samhället, ifrågasätta de rådande normerna. Då händer det något.

Sedan förhåller jag mig som konstnär självklart till etik och moral, precis som alla människor gör. Men jag ifrågasätter också min egen etik och moral, och förhåller mig i mitt konstnärskap till detta ifrågasättande.
Jag arbetar bland annat med keramik som material, och där är det ständiga etiska ställningstaganden. Är det rimligt att använda kobolt när den bryts på ett oetiskt sätt?
Är det rimligt att använda miljö och människofarliga kemikalier?
Det är exempel på etiska ställningstaganden jag förhåller mig till dagligen, diskuterar med mina konstnärsvänner om och gör val efter.

Jag håller just nu på med ett projekt till en utställning som är känsligt och kan uppröra människor som jag arbetat med. Har fått tagit endel etiska ställningstaganden i det arbetet, men anser att mitt arbete och perspektivet det ger är så pass viktigt att det är värt det.
Konst kan verkligen vara ett mycket bra sätt för ett samhälle att få syn på sig själv, att se sig själv ur ett annat perspektiv.

Konstnärer behöver på utrymme till att undersöka, ibland blir det ett lyckat resultat, ibland blir det mindre lyckat. Vi behöver all konst.

Vill också skriva att endel konst behöver man se i verkligheten för att få en uppfattning om, även fotokonst kan behöva upplevas fysiskt. Att se konst kan vara en fysisk upplevelse. Är dumt att döma bort konst man inte sett i verkligheten som dålig och ointressant.