G
Gammal tant
Sv: Han högg emot ett barn!
Vad jag reagerar på är att du skriver att barn kan dra honom i öronen och ta mat och bollar ur munnen på honom mm. Jag tycker det verkar som att han har upplevt någonting negativt i det ovanstående och just nu tog tålamodet slut hos honom och han har börjat uppleva barn som något negativt. Det behöver inte vara något som just det här barnet gjort just nu, det kan lika gärna vara något som hänt vid ett tidigare tillfälle fast ni av någon anledning inte märkt det. Även den snällaste hund kan få nog och har du nyligen tagit in en ny hund i hemmet kan den omställning det innebär mycket väl bidra till att stubinen blir kortare.
Jag tycker det är självklart att man ska kunna ta saker från hunden utan att den morrar eller beter sig illa på annat sätt, men jag anser inte att någon ska göra det "utan anledning". Och särskilt inte någon som inte tillhör hundens "flock".
Ligger hunden på någon av sina platser så ska den få vara ifred, det är hundens "lya" där den har rätt att ha lugn utan att bli störd. Nu menar jag inte att alla ställen hunden lägger sig på ska vara fredad område, men det går att lära hundar att uppsöka ett eller ett par ställen när den vill vara ifred. Om hunden ligger någon annan stans och visar att den vill vara ostörd så hänvisar man den bara till ett av de fredade områdena. Det här är något hunden lär sig oerhört fort bara man är konsekvent och de verkligen får var ifred där.
Vi har under de senaste fyrtiofem åren haft sammanlagt fyra hundar (en hund i taget och de har blivit mellan nio och fjorton år) och ingen av dem har någonsin morrat åt ett barn trots att huset varit fullt av ungar... barnen och deras kompisar och sedan barnbarn med kompisar. Dessa har samtliga fått rätta sig efter vissa hundregler:
Ingen går fram till hunden när den äter.
Går hunden till något av de fredade områdena SKA den vara ifred.
Ingen tar ifrån hunden något den gnager på utom någon i hundens "flock" och då ska det finnas en orsak till det.
Om hunden sover ska den lämnas ifred och den får aldrig överraskas utan ska tilltalas först om den inte ser att man kommer.
Hunden får inte "omringas", utan måste alltid ha en reträttväg och går den sin väg vid lek ska den få göra det.
Att dra i svans, päls och öron eller peta i ögon och mun är helt tabu, likaså att tjyvhålla hunden.
Jag tror att dessa grundregler har varit bra för både barn och hundar för de har alltid haft väldigt roligt ihop och hundarna har alltid glatt varit med i barnens lekar utan incidenter.
Självklart ska hunden respektera barnen, den är ju absolut inte flockledare till någon människa, men samtidigt måste också barnen lära sig att visa hunden respekt. Och ju mindre barn desto större övervakning av vuxna i umgänget barn/hund!
Låt hunden slippa barn ett litet tag och börja sedan om från början med stor övervakning och ordentliga regler för barns umgänge med hunden så ska du se att det går bra.
Ta inte ovanstående som kritik, jag försöker bara komma med lite förslag till regler som förhoppningsvis kan hjälpa dig och din hund.
Vad jag reagerar på är att du skriver att barn kan dra honom i öronen och ta mat och bollar ur munnen på honom mm. Jag tycker det verkar som att han har upplevt någonting negativt i det ovanstående och just nu tog tålamodet slut hos honom och han har börjat uppleva barn som något negativt. Det behöver inte vara något som just det här barnet gjort just nu, det kan lika gärna vara något som hänt vid ett tidigare tillfälle fast ni av någon anledning inte märkt det. Även den snällaste hund kan få nog och har du nyligen tagit in en ny hund i hemmet kan den omställning det innebär mycket väl bidra till att stubinen blir kortare.
Jag tycker det är självklart att man ska kunna ta saker från hunden utan att den morrar eller beter sig illa på annat sätt, men jag anser inte att någon ska göra det "utan anledning". Och särskilt inte någon som inte tillhör hundens "flock".
Ligger hunden på någon av sina platser så ska den få vara ifred, det är hundens "lya" där den har rätt att ha lugn utan att bli störd. Nu menar jag inte att alla ställen hunden lägger sig på ska vara fredad område, men det går att lära hundar att uppsöka ett eller ett par ställen när den vill vara ifred. Om hunden ligger någon annan stans och visar att den vill vara ostörd så hänvisar man den bara till ett av de fredade områdena. Det här är något hunden lär sig oerhört fort bara man är konsekvent och de verkligen får var ifred där.
Vi har under de senaste fyrtiofem åren haft sammanlagt fyra hundar (en hund i taget och de har blivit mellan nio och fjorton år) och ingen av dem har någonsin morrat åt ett barn trots att huset varit fullt av ungar... barnen och deras kompisar och sedan barnbarn med kompisar. Dessa har samtliga fått rätta sig efter vissa hundregler:
Ingen går fram till hunden när den äter.
Går hunden till något av de fredade områdena SKA den vara ifred.
Ingen tar ifrån hunden något den gnager på utom någon i hundens "flock" och då ska det finnas en orsak till det.
Om hunden sover ska den lämnas ifred och den får aldrig överraskas utan ska tilltalas först om den inte ser att man kommer.
Hunden får inte "omringas", utan måste alltid ha en reträttväg och går den sin väg vid lek ska den få göra det.
Att dra i svans, päls och öron eller peta i ögon och mun är helt tabu, likaså att tjyvhålla hunden.
Jag tror att dessa grundregler har varit bra för både barn och hundar för de har alltid haft väldigt roligt ihop och hundarna har alltid glatt varit med i barnens lekar utan incidenter.
Självklart ska hunden respektera barnen, den är ju absolut inte flockledare till någon människa, men samtidigt måste också barnen lära sig att visa hunden respekt. Och ju mindre barn desto större övervakning av vuxna i umgänget barn/hund!
Låt hunden slippa barn ett litet tag och börja sedan om från början med stor övervakning och ordentliga regler för barns umgänge med hunden så ska du se att det går bra.
Ta inte ovanstående som kritik, jag försöker bara komma med lite förslag till regler som förhoppningsvis kan hjälpa dig och din hund.
