Har precis ringt ett av mitt livs svåraste samtal

Nu har jag läst @Philosophia gamla tråd och tårarna rinner för det man känner ju verkligen igen sig.

Kommer bli en tung dag på onsdag...
 
Tack för ert stöd. Hon är egen uppfödning och jag hade både hennes mamma och mormor. Jag har således haft henne sedan sekunden hon föddes :heart
Det är ju inte första hunden jag måste ta bort men det är lika fördärvligt varje gång!
Det är extra trist eftersom hon är så pigg i huvudet men kroppen (bakkärran) hänger inte riktigt med längre.

10169365_10153404222177012_7643044887802482836_n.jpg

Fin dam! Jag har samma beslut framför mig, tanten är inkontinent vilket är betydligt mycket värre än jag kunde trott. Vi har sagt sommaren ut, sen måste beslut tas. Att hitta hundvakt till en inkontinent hund är dessutom hopplöst:(
Kram till dig och damen!
 
Alltså, jag vet inte hur jag ska fixa detta. Jag får nästan panik och tankar på att avboka tiden ploppar upp även om jag vet att det inte alls vore för Etnas skull utan då bara för min egen, för att jag inte klarar av smärtan att släppa iväg henne.

Fy fan.... :cry::cry::cry:
 
Alltså, jag vet inte hur jag ska fixa detta. Jag får nästan panik och tankar på att avboka tiden ploppar upp även om jag vet att det inte alls vore för Etnas skull utan då bara för min egen, för att jag inte klarar av smärtan att släppa iväg henne.

Fy fan.... :cry::cry::cry:
@Zoya, har du någon som kan stötta dig? Det är inget roligt att vara kvar när någon älskad står kvar och då kan det vara bra att slippa vara ensam
 
@Zoya, har du någon som kan stötta dig? Det är inget roligt att vara kvar när någon älskad står kvar och då kan det vara bra att slippa vara ensam

Jag har ju sambo och två barn i skolåldern men dom är/kommer bli lika ledsna dom. Det blir nog snarare jag som kommer få stötta barnen misstänker jag.
 
Jag har ju sambo och två barn i skolåldern men dom är/kommer bli lika ledsna dom. Det blir nog snarare jag som kommer få stötta barnen misstänker jag.
Jag vet inte om jag kan rådda ihop något med jobbet, men om du inte hade haft någon att vara ledsen tillsammans med. Ett lite tafatt försök att hjälpa till. Låt mig veta om det behövs.
 
Jag vet inte om jag kan rådda ihop något med jobbet, men om du inte hade haft någon att vara ledsen tillsammans med. Ett lite tafatt försök att hjälpa till. Låt mig veta om det behövs.

Tack vad snällt :love: Det kommer ju antagligen att släppa när det väl är gjort. Jag vet ju som sagt att jag gör rätt. Igår kväll t ex var hon väldigt vinglig och dessutom påverkad av värmen och det är när man ser det (inte de få stunder hon är pigg och kastar runt sin matskål) som man stärks i sin uppfattning att man faktiskt gör rätt. Att det är dags nu, innan hon blir sämre och tappar livsgnistan.
 
Tack vad snällt :love: Det kommer ju antagligen att släppa när det väl är gjort. Jag vet ju som sagt att jag gör rätt. Igår kväll t ex var hon väldigt vinglig och dessutom påverkad av värmen och det är när man ser det (inte de få stunder hon är pigg och kastar runt sin matskål) som man stärks i sin uppfattning att man faktiskt gör rätt. Att det är dags nu, innan hon blir sämre och tappar livsgnistan.
Du vet att du gör rätt - man kan inte vänta tills dess att det inte finns några bra stunder. Kram.
 
Du vet att du gör rätt - man kan inte vänta tills dess att det inte finns några bra stunder. Kram.

Precis så är det, och det är det som gör det så svårt. Vilket moment 22, egentligen...

Men @Zoya - du gör rätt. Hitta dina platser där du får vara ledsen och där du inte bara är stöd för andra. Har du någon kär vän som kan trösta lite, utan att du har familj och barn omkring dig?
 
Fick ta samma beslut för några veckor sedan, med min gammelgubbe som fyllde 13 år i slutet av maj - pigg i huvudet men kroppen gav upp, full med spondylos i ryggen vilket gjorde honom stel, vinglig och han hade svårt att resa sig. Han hade dock hållit sig riktigt fräsch ända fram till sin 13-årsdag, trots att han gått med spondylosen i många år, men nu såg man att det blev sämre och sämre och jag fick ringa detta hemska samtal.

Han fick somna in i lugn och ro här hemma på gården, istället för att vi behövde åka akut med honom för att han blev för dålig, så det var det "positiva" i det hela. Jag saknar honom så otroligt mycket men vet att det var rätt beslut, inte för att det hjälper så mycket, saknaden är ju lika stor och det är väl priset vi betalar för att få en massa underbara år med dessa fantastiska varelser, men samtidigt vet jag att det inte hade varit rätt att ha honom kvar bara för att det var ett fruktansvärt svårt beslut för oss att ta. :heart
 
Nu är det över Vid 15-tiden igår tog Etna sitt sista andetag. Det gick lugnt till och jag hade min lillebror med mig. Dottern följde med till veterinären men hon ville inte vara med när det skedde. Hon kom dock in i efterhand och klappade på Etna och var väldigt ledsen över att vi var tvungna att lämna henne kvar. Etna var väldigt påverkad av värmen igår och idag är det än varmare så jag vet att det var i rätt stund det gjordes för det är inget liv att behöva ligga på bottenvåningen under AC:n för att man inte mår bra av värmen.:cry:

Jag och barnen tog ut henne ensam på en kort promenads i skogen där hon fick gå lös och lukta på allt. Barnen hade tagit med sig hundgodis i form av torkad kycklingfilé som de matade henne med. Jag fotade och filmade henne och det känns bra att ha det kvar. :love:

11703195_10153414312067012_1987276615904832033_n.jpg

Det var tungt att komma hem till de andra två hundarna igår och vi satt sedan och grät ihop . Barnen hade svårt att somna på kvällen och var mycket ledsna. Jag tog ledigt från jobbet idag och är hemma med barnen.
Det går bra men det känns som att man har ett stort hål i bröstet med en värk som är omöjlig att bli av med. Det känns dessutom så fel med bara två hundar :cry:

Något som gav en otroligt fadd smak i munnen var att när vi kom ut från veterinären så hade vi fått en bot på bilen. Jag hade naturligtvis inte tänkt på att man skulle ha P-skiva :mad:
P-boten var utfärdad 5 minuter efter att vi kom så det känns ju som att vakten måste suttit och väntat in att någon kom för parkeringen var förutom vår bil ganska öde.
 
Nu är det över Vid 15-tiden igår tog Etna sitt sista andetag. Det gick lugnt till och jag hade min lillebror med mig. Dottern följde med till veterinären men hon ville inte vara med när det skedde. Hon kom dock in i efterhand och klappade på Etna och var väldigt ledsen över att vi var tvungna att lämna henne kvar. Etna var väldigt påverkad av värmen igår och idag är det än varmare så jag vet att det var i rätt stund det gjordes för det är inget liv att behöva ligga på bottenvåningen under AC:n för att man inte mår bra av värmen.:cry:

Jag och barnen tog ut henne ensam på en kort promenads i skogen där hon fick gå lös och lukta på allt. Barnen hade tagit med sig hundgodis i form av torkad kycklingfilé som de matade henne med. Jag fotade och filmade henne och det känns bra att ha det kvar. :love:

11703195_10153414312067012_1987276615904832033_n.jpg

Det var tungt att komma hem till de andra två hundarna igår och vi satt sedan och grät ihop . Barnen hade svårt att somna på kvällen och var mycket ledsna. Jag tog ledigt från jobbet idag och är hemma med barnen.
Det går bra men det känns som att man har ett stort hål i bröstet med en värk som är omöjlig att bli av med. Det känns dessutom så fel med bara två hundar :cry:

Något som gav en otroligt fadd smak i munnen var att när vi kom ut från veterinären så hade vi fått en bot på bilen. Jag hade naturligtvis inte tänkt på att man skulle ha P-skiva :mad:
P-boten var utfärdad 5 minuter efter att vi kom så det känns ju som att vakten måste suttit och väntat in att någon kom för parkeringen var förutom vår bil ganska öde.
Väldigt fint foto och väldigt fin hund. :cry::heart

Surt med boten, känns väldigt småaktigt när det handlar om p-skiva. :banghead:
 
En oerhört vacker hund, vilka kloka ögon.

Vissa sätter djupare tass-spår i hjärtat än andra. Det går inte att komma från.

Ett modigt beslut och genomförande. Visst hinner vi ångra oss en halv miljon gånger, och ändå vet vi att det är rätt beslut. Det handlar inte om vad vi vet, det handlar om vad vi känner. I hjärtat.
 
Så starkt du skriver @Zoya . Och vilken otroligt vacker hund Etna är.

Jag har ju följt dig länge här på Buke och många gånger under alla år har du nämnt Etna. Jag förstår att hon måste haft en speciell plats hos dig.

Vilken fin stund ni fick innan och skönt att du fick sällskap av din bror. Det är så tungt så tungt och hjärtat värker.

Sköt om er allihop. Det känns bättre när det går lite tid. Denna första tid är så smärtsam.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 085
Senast: Snurrfian
·
Hundhälsa Min hund, en sheltie, har upprepade perioder av att vilja avlasta höger bakben. (Det är inte slipped tendon, han är dock opererad för...
2
Svar
27
· Visningar
3 680
Senast: Takire
·
Hundhälsa En lång historia. Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka...
Svar
10
· Visningar
1 411
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
4 021
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp