Bukefalos 28 år!

hjälp! råd! stöd! skäll! :-(

Sv: hjälp! råd! stöd! skäll! :-(

2 veckor och 2 dagar har gått sedan frakturen inträffade.
Ailu får nu, under sträng övervakning, vara koppellös ute och bara där han har tillgång till snön och inte kan halka.
Gipset bryr han sig inte om annat än när det kliar.
På tisdag (om en vecka) ska vi in och förhoppningsvis ta bort gipset helt och ersätta med stödbandage/skena.
 
Sv: hjälp! råd! stöd! skäll! :-(

Skit :(
Han började pipa 2-3 gånger, titta mot gipset och bita på det.
Känner mig hypokondrisk, kan inte vänta till tisdag.
Har ingen bil idag, fullt hotell och sambon är ensam på städet.
Fick tid imorgon.
:(
 
Sv: hjälp! råd! stöd! skäll! :-(

Uppdateringsdags!

Det har gått nästan en månad. 23:e mars skadade han sig. Idag lekte han för första gången lite försiktigt med en annan hund.
Den 11:e April tog vi bort gipset eftersom han började säga till att han var obekväm med det och mycket riktigt, skavsår där under.
Första dagen hemma så fick vi "bära" honom med en handduk vid baken så han inte skulle hoppa på tre ben.
Han låg mest, hade det besvärligt att ta sig upp så antingen låg han och drog sig fram med hjälp av framtassarna eller så skällde han så matte hämtade vad han nu ville ha ;)

De tre första dagarna utan gips var benet knappt böjbart när vi gymnastiserade.
Vi fortsatte med handduken men det började märkas att han stödde mer och mer själv.
Ju mer han fick vara ute, desto lugnare blev han så det var bara att klä sig varmt och sitta ute med honom så fick han strosa runt så länge man höll koll.
Sedan upptäckte vi att två stygn satt kvar. En mindre hemmaoperation senare så var benet återigen ömt och han haltade runt.

Nu börjar han också halta fram när han legat länge/sovit. Förmodligen avlastar han bakbenet ändå.
Gymnastiken går allt bättre och nu är humöret mycket bättre också.
Igår fick han en ny vän, en gammal (10+) labbe/schäfer/rottweiler/karelare som är väldigt stadig i psyket och inte så lekfull. Ailu avgudar honom och "Burgos" lär honom lite vett och etikett ;)
Idag har dom jagat boll, eller snarare. Burgos har jagat boll och Ailu har följt efter sin idol.

Tack för all pepp, alla råd, allt stöd och alla inlägg!
Dagsfärsk bild på finaste skräpjocken :love:




Kycklingbenet som bortersta ben
 
Sv: hjälp! råd! stöd! skäll! :-(

03-23 hände det som inte fick hända. Ailu som bröt benet, en fem månaders valp. Maximal otur sas det.
Många tårar, tankar om avlivning, skulle han någonsin få ett fullgott liv?
En liten valp som bara funnits hos oss fyra veckor men som gjort så stort intryck på oss att när vi åkte hem så kändes det tomt redan i bilen.

Innan olyckan.

Det blev inte mycket sömn. Men vi bestämde oss för operation. Även om det skulle bli kostsamt då vi inte visste om karensen på försäkringen gått ut.
Den 25:e fick vi hem en ledsen valp med gipsat ben.


Tiden som följde blev extremt jobbig. Mycket innekissande och innebajsande då magen tog stryk av smärtstillande.
Allt eftersom dagarna gick så blev det värre och värre med mannens humör. Han som älskade att vara ute mest hela dagarna blev en innehund som förstörde allt han kom över.
De flesta promenader såg ut såhär
http://www.youtube.com/watch?v=tgODOOQQlsE&feature=youtu.be
Vi bar honom runt bakdelen för extra stöd.
Att hålla gipset torrt var heller ingen höjdare, det gick åt många plastpåsar och ännu fler sockor som han nötte eftersom han släpade benet mycket.

Han gipsades om fyra gånger. 1 gång mer än tänkt då han dragit av sig det under natten.
04-11 tog vi bort gipset. Då kom det fram ett ynkligt litet kycklingben där under.
Nu började rehabperioden.
VI försöker jobba med honom varje dag, sjukgymnastik. Nu har vi också börjat gå i skog och mark för att han ska arbeta mer med kroppen även små små backar med klättring.
Balans/styrka genom att klättra upp på stubbar och stå där med alla fyra. Balansgång osv.

Här är vi nu.
Det känns som flera år sedan och samtidigt som igår. Men jag är glad att det gick så bra som det gjorde, det läkte fort och nu är vi igång igen.
Han är fortfarande ovillig att sitta, sätter sig gärna snett och går lite snett också. Men vi jobbar vidare.

Återigen, tack för allt stöd, all pepp, alla kramar, alla tankar och alla råd.
Film från igår:
Obs. sänk ljudet ;)
http://www.youtube.com/watch?v=pS7ZLfxIYrc&list=UUtDO-qM47x9IqvYoQxrrZrA&index=3
 
Sv: hjälp! råd! stöd! skäll! :-(

Jag gillar lyckliga slut, som i detta fallet blir en fortsättning på ett liv :)
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
4 497
Senast: Milosari
·
Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
8 661
Senast: AlmostEasy
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 330
Övr. Katt Det vill sig inte riktigt med att introducera katt nummer tre. Y är en 12-årig kastrerad hane. Levt med sällskap hela livet minus två...
Svar
15
· Visningar
1 788
Senast: Pilot
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp