Bukefalos 28 år!

Hur gör man när allt är meningslöst?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Baby har något fel med huden. Jag orkar inte mer sjuka djur, vet inte vad jag ska göra. Det är inte roligt att ha djur längre
Jag beklagar.
Jag förstår verkligen den känslan. Tyvärr :(:heart

Att ta hand om sjuka djur när man själv inte mår bra kan bli en övermäktigt.

Jag valde att försöka hålla djurantalet nere. När någon dog ersatte jag den inte och jag höll hårt på att inte skaffa någon mer.

Från att haft katter, kaniner, fåglar, hästar, hamstrar och massor av akvarium har jag numera "bara" två kaniner, ett akvarium och tre hästar.

Djur är underbara! Men när de blir sjuka så "kostar" de så mycket engagemang, pengar och främst ENERGI.
För att jag själv ska orka må bra har jag inte råd att ha sjuka djur som kostar energi, så jag var tvungen att över tid minska ner på antalet sjuka djur, dvs antal djur överlag.

Med färre djur får man även mer tid att lägga per individ :)
 
Det har blivit för många nya, men också för många som har blivit sjuka och dött. Jag får panik av minsta lilla problem de får pga det. Så även om antalet inte har förändrats så har jag många nu som jag inte har något riktigt band till och då blir det mycket jobbigare. Pga alla som har dött så känns det knappt ens lönt att försöka göra något utan jag känner nästan för att åka och avliva på en gång för det känns som att även om det bara är en stukad tå så kommer de att dö för mig.

Jag har Baby, Sassy och ungarna i lägenheten. Baby för att hon ska smörjas två gånger om dagen och salvan måste stå i kylen och om hon sitter nere i djurrummet så vet jag att jag inte kommer att få tummen ur att få det gjort. Men det känns som att hennes hudproblem inte blir bättre :( Sassy och ungarna för att socialisera dem. Tyvärr är Sassy dum vid Baby och hoppar på henne med jämna mellanrum vilket är extremt stressande för både mig och Baby men jag vet inte hur jag ska kunna lösa det annars. Bebisarna verkar vara en riktig lyckokull temperamentsmässigt och jag är mycket glad för dem men de är så många. Jag har redan bestämt att inte para Trubbel som jag planerat utan jag kommer att vänta till en av bebisarna är ett år och avla på henne istället (om det inte dyker upp fler hälsoproblem) för att inte antalet ska öka ytterligare just nu.

Det är också så jobbigt med Poppy för jag kan inte göra någonting med henne. Det enda hon tycker är roligt är när vi ska gå promenad, men när vi väl är ute så blir hon rädd för massor. Jag kan inte träna med henne, inte leka med henne, ingenting. Minsta lilla som kan ses som krav (även att leka eller ta emot godis) så stänger hon ned på en gång och kryper iväg. Jag försöker inte ens längre för jag blir så ledsen över att inte få någon kontakt med henne. Hon gillar att kela men bara på sina villkor.
 
Jag vet inte om jag hade blivit ledsen på mig själv. Känner mig så förvirrad. Allting var ju bättre än på år och på bara några dagar så har jag kraschat totalt. Har sådan jäkla ångest och gråter och jag gråter i princip aldrig i vanliga fall, bara när det är riktigt riktigt illa
 
Jag vet inte om jag hade blivit ledsen på mig själv. Känner mig så förvirrad. Allting var ju bättre än på år och på bara några dagar så har jag kraschat totalt. Har sådan jäkla ångest och gråter och jag gråter i princip aldrig i vanliga fall, bara när det är riktigt riktigt illa

Du har inte sovit dåligt på sistonde då? Man kan ju bli riktigt nere av sömnbrist, jag t.ex. börjar gråta av vad som helst om jag är trött....

Hoppast iaf du får en bättre dag imorgon.
 
Har sovit rätt dåligt sista två nätterna för jag blir väckt av när Baby skriker för att Sassy är dum vid henne men jag mådde dåligt och hade ångest redan innan det. Kommer att dela av buren inatt så Baby får vara ifred.

Mår superdåligt för min vikt och för att allting hela tiden går fel med djuren så det är inte alls roligt med dem längre. Jag blir ledsen och irriterad när jag är med dem. Utom ungarna för de är är så glada och busiga och de kräver ingenting eftersom de bor precis bredvid datorn.

Funderar på att lämna tillbaka Baby till uppfödaren, men samtidigt så vill jag verkligen inte för jag tycker ju om henne. Funderar och funderar om marsvinen men jag är totalt låst just nu.

Det är inte roligt alls med hundarna eftersom Poppy är som hon är så nästan varje promenad slutar med ångest och irritation även om jag var på bra humör när vi gick hemifrån.
 
Jag vet inte om jag hade blivit ledsen på mig själv. Känner mig så förvirrad. Allting var ju bättre än på år och på bara några dagar så har jag kraschat totalt. Har sådan jäkla ångest och gråter och jag gråter i princip aldrig i vanliga fall, bara när det är riktigt riktigt illa
Det kan nog vara så att ditt mående inte är logiskt utan beror på annat än det yttre. Det verkar så när man betraktar det utifrån i alla fall.
 
Ja, det är så jag känner det också. Visst, jag klarar inte ens minsta lilla motgång, men när jag mår "rätt" så kan jag strunta i det och lägga det bakom mig eller ta tag i det. När jag mår dåligt så drar det naturligtvis ned mig mer men det är inte orsaken till att jag mår dåligt utan orsaken är något jag inte kan påverka och jag vet inte vad det är. Det bara händer och det kan hända så jäkla snabbt, från må bra till skit på ett ögonblick och likadant på andra hållet. Misstänker att det beror på det bipolära men hur sjutton ska jag kunna hantera det när inte medicinerna funkar :( Jag får höra att det hjälper att hitta på saker och tvinga sig att göra saker trots att jag mår dåligt för då kommer jag att må bättre men det funkar inte på mig utan jag mår bara sämre då. När jag har en bra period så funkar det så det måste vara något inom mig som förändras för annars så hade det ju alltid funkat att tvinga mig att göra saker och må bättre av det men det gör det inte
 
Skulle äta bra idag efter att ha nästan hetsätit i tre dagar men har redan misslyckats :cry: Och det blir verkligen inte bättre av att jag har tittat på top model :(
 
Ja, oljan gör att jag blir hungrigare, men jag äter även trots att jag inte är hungrig och det tror jag inte har att göra med oljan (säker på det är jag inte, men tror mer på att jag är uttråkad och frustrerad över att inte få något gjort). Jag kan vara så mätt att jag har ont i magen och ändå fortsätter jag att äta trots att huvudet talar om att jag kommer att få ångest om jag äter mer. Ändå äter jag ännu mer :(
 
Tror att jag känner av lamictalen redan, är lite piggare och mindre ångest. Men så tar jag också dubbel dos stesolid för jag är så rädd för ångesten och nu är jag rädd för att minska på stesoliden igen trots att jag vet att jag måste. Jag sover bättre om jag tar dubbel dos stesolid och Lamictal gör att jag sover mycket sämre så det är också en av anledningarna till att jag är rädd för att minska den. Samtidigt är jag ju rädd för att fortsätta på dubbel dos för jag vill inte öka toleransen för den. Jag har iallafall inte skadat mig trots att begäret varit stort
 
biteme_bigarmhug.gif
 
Lamictalen har definitivt börjat verka för nu har jag skrivit korkade saker i andra trådar och det är rätt typiskt för när den börjat verka och jag ännu inte är medveten om det och kan tänka efter ordentligt innan jag skriver något.
Ångesten har också minskat men det vet jag fortfarande inte det beror på lamictal eller att jag ätit dubbelt med stesolid. Ska börja minska stesoliden ikväll tänkte jag.
Har lite mer energi igen så idag har jag fixat lite med marsvinen, gått en runda med hundarna och tränat 20 minuter bodybalance
 
Lamictalen har definitivt börjat verka för nu har jag skrivit korkade saker i andra trådar och det är rätt typiskt för när den börjat verka och jag ännu inte är medveten om det och kan tänka efter ordentligt innan jag skriver något.
Ångesten har också minskat men det vet jag fortfarande inte det beror på lamictal eller att jag ätit dubbelt med stesolid. Ska börja minska stesoliden ikväll tänkte jag.
Har lite mer energi igen så idag har jag fixat lite med marsvinen, gått en runda med hundarna och tränat 20 minuter bodybalance

Ja, vad ska man säga, alltid något? Korkade poster skriver vi väl alla ibland. Bra att ångesten lugnat ner sig, hoppas att det fortsätter så, så att du får njuta lite av dina gulliga småbebisar!
 
Jag lovar dig @Lyan att ingen tycker att du skrivit korkade saker! Vi är bara måna om dig. Lovar!
Tack. Jo, jag vet att alla är måna om mig :heart Den här tråden har verkligen varit min räddning många gånger! Korkat kanske jag inte har skrivit, men onödigt var det iallafall. Lamictal gör att jag blir mer impulsiv och inte alltid tänker ett steg extra innan jag skriver. I vanliga fall har jag koll på det men nu är det så längesedan jag åt den att jag hunnit glömma att vara uppmärksam så det var bra att du hojtade till i den andra tråden så jag blev medveten om det.

Åh vad söta! :heart :heart :heart
Visst är de underbara :love::love::love: Sitter och tittar på dem när jag sitter vid datorn och de rusar runt som galningar och busar och sedan däckar de i en hög innan det är dags för nästa busryck :rofl:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Ok varning för triggande ämne kanske, men känner att jag behöver bolla mina tankar. Har nog alltid eller iaf sedan väldigt ung ålder...
2
Svar
20
· Visningar
1 582
Senast: miumiu
·
L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 185
Senast: LiviaFilippa
·
Kropp & Själ Nej ingen här kan såklart ställa en diagnos, jag vill mest bara ha pepp och lite på fötterna sas för att få vården att lyssna...
Svar
9
· Visningar
962
Senast: Rosett
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
4 141
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp