Bukefalos 28 år!

Jobba tills man dör?

Ja alla har vi olika förutsättningar, liv och erfarenheter. Det är bristen på förståelse för att man inte vill jobba in i döden jag finner rätt märklig. Jag vet inte om den är sann, men känslan jag får när jag läser tråden är att det är lite "fult" att vilja ha en vettig pension, och att inte jobba med sin stora passion i livet.
Jag kommer ivarjefall gladeligen lämna över mitt jobb till den yngre generationen när den dagen kommer, man har ju i sin ungdom svurit mer än en gång över alla gamlingar som envisas med att jobba istället för att låta ynglingarna få en chans 😅
Jag ser inte att någon i tråden har brist på förståelse för att någon vill gå i pension, däremot ser jag brist på förståelse för andra sidan, det är ju där man uttrycker ganska tråkiga saker om andra personer? Mentalt fattigt, inget liv, inget sammanhang, inga intressen eller hobbyer, sätter jobbet först, försummar familjen- barn och barnbarn, slutar som alkoholist osv.

Jag har full förståelse för att andra går i pension, tänker ofta att det beror lite grann mer på yrke och hälsa också. Kanske är man mer färdig när man har haft ett tungt arbetsliv och har en påverkad hälsa i pensionsåldern.
 
Jag tycker väldigt mycket om mitt jobb (är högstadielärare). Men det känns så oerhört bra att jag för varje år blir bättre på att tänka på att det faktiskt "bara är ett jobb", inte mitt liv. För det är SJUKT påfrestande när det blir en för stor del. Det är också väldigt mycket behagligare att längta efter helgen än att må dåligt på fredag för att man har en trist helg framför sig utan något särskilt att hitta på. Jag jobbar gärna, men det hade varit trevligt att inte behöva göra det tills jag är nästan död. Jag har liksom inte tid :D Jag vill hålla på med min trädgård och läsa böcker och chilla och lära mig en massa nya saker så min hjärna sväller lite. Men det är svårt att överleva på det...
 
Och jag får intrycket att det är lite likhetstecken på att tycka om att jobba, att inte vilja gå i pension, och att försumma andra, inte ha något liv utöver jobbet osv.

Jobbet är min värld, varför skulle det inte vara det? Det är där jag tillbringar mest tid i livet rent krasst. Det är en oerhörd stor del i vem jag är som person så att identifiera sig med sitt jobb behöver ju inte nödvändigtvis vara negativt heller tänker jag. Mitt liv skulle vara meningslöst utan jobb för en stor del av den person som är jag skulle inte bli tillfredsställd. Intressen i all ära, men för mig är det viktigt att intressen förblir just det- inte tar över hela mitt liv. Jag behöver få använda hjärnan, tänka, utmanas, det sociala, arbeta, fysiskt använda hjärnan- jag arbetar inte fysiskt med kroppen och det ger mig inte samma tillfredsställelse. På så många plan ger mitt jobb mig tillfredsställelse som i längden mina intressen inte skulle göra eftersom de fungerar på ett annat vis för mig, svårt att beskriva, men kanske kan beskriva det som...avslappning? Hjärnvila från jobbet? Jag vet faktiskt inte riktigt, har inte förrän nu försökt sätta ord på det. :)
Ja för dig är allt det du skriver självklart, varför skulle det inte vara det? Och hur skulle jag kunna svara på varför ditt arbete inte skulle vara din värld? Och jag argumenterar inte emot dina känslor om ditt jobb, finns ingen anledning för mig att göra det. Det jag skrivit om är mina känslor baserat på mina erfarenheter, både som yrkesutövare och anhörig.
Mitt största intresse i livet är min fritid, som innehåller allt från att hänga i soffan med mina barn, pilla med mina palettblad till att umgås med vänner och arbetskamrater utanför jobbet. Det ger mig tillfredsställelse och lugn.
Någon annan tycker säkert det låter skittrist och simpelt, men det är det ju inte för mig.
 
Jag ser inte att någon i tråden har brist på förståelse för att någon vill gå i pension, däremot ser jag brist på förståelse för andra sidan, det är ju där man uttrycker ganska tråkiga saker om andra personer? Mentalt fattigt, inget liv, inget sammanhang, inga intressen eller hobbyer, sätter jobbet först, försummar familjen- barn och barnbarn, slutar som alkoholist osv.

Jag har full förståelse för att andra går i pension, tänker ofta att det beror lite grann mer på yrke och hälsa också. Kanske är man mer färdig när man har haft ett tungt arbetsliv och har en påverkad hälsa i pensionsåldern

Jag ser inte att någon i tråden har brist på förståelse för att någon vill gå i pension, däremot ser jag brist på förståelse för andra sidan, det är ju där man uttrycker ganska tråkiga saker om andra personer? Mentalt fattigt, inget liv, inget sammanhang, inga intressen eller hobbyer, sätter jobbet först, försummar familjen- barn och barnbarn, slutar som alkoholist osv.

Jag har full förståelse för att andra går i pension, tänker ofta att det beror lite grann mer på yrke och hälsa också. Kanske är man mer färdig när man har haft ett tungt arbetsliv och har en påverkad hälsa i pensionsåldern.
Jag berättade om en nära anhörig och om deras väldigt tuffa liv och du sätter ihop det med att jag har en tråkig attityd mot den andra sidan? Jag berättade om varför jag har gjort ett väldigt aktivt val att aldrig låta jobbet gå först och varför, jag har inte nämnt ett ord om att alla har det som dom hade det. Dom hade ett liv och ett sammanhang, men på bekostnad av så mycket annat. Ett pris jag aldrig vill betala.
 
Ja för dig är allt det du skriver självklart, varför skulle det inte vara det? Och hur skulle jag kunna svara på varför ditt arbete inte skulle vara din värld? Och jag argumenterar inte emot dina känslor om ditt jobb, finns ingen anledning för mig att göra det. Det jag skrivit om är mina känslor baserat på mina erfarenheter, både som yrkesutövare och anhörig.
Mitt största intresse i livet är min fritid, som innehåller allt från att hänga i soffan med mina barn, pilla med mina palettblad till att umgås med vänner och arbetskamrater utanför jobbet. Det ger mig tillfredsställelse och lugn.
Någon annan tycker säkert det låter skittrist och simpelt, men det är det ju inte för mig.
Jag förstår det du skriver! Och jag håller med, det är inte alls så att jag inte gör det, bara det att jag själv behöver just jobbet för att ekvationen ska vara komplett- det som ger tillfredsställes och lugn skulle inte kunna ge det om inte ett jobb fanns tänker jag, och det är också upplevelsen av de som gått tillbaka till jobb trots pensionsålder.
 
Jag berättade om en nära anhörig och om deras väldigt tuffa liv och du sätter ihop det med att jag har en tråkig attityd mot den andra sidan? Jag berättade om varför jag har gjort ett väldigt aktivt val att aldrig låta jobbet gå först och varför, jag har inte nämnt ett ord om att alla har det som dom hade det. Dom hade ett liv och ett sammanhang, men på bekostnad av så mycket annat. Ett pris jag aldrig vill betala.
Fast jag har väl ändå inte påstått att du har en tråkig attityd mot den andra sidan? Det är flera i tråden som uttrycker att man inte har ett liv om man väljer jobbet först. Att man har ett mentalt fattigt liv tex. Men om du tycker allt det där så visst...annars ser jag inte att du ska ta åt dig, om din åsikt inte är att människor som väljer att inte gå i pension har ett trist och fattigt liv där man inte bryr sig om andra. Vilket jag tidigt i tråden beskrev är en ganska vanlig åsikt jag stött på i sådana här diskussioner- att det liksom är "fult" att inte vilja gå i pension.
 
Fast jag har väl ändå inte påstått att du har en tråkig attityd mot den andra sidan? Det är flera i tråden som uttrycker att man inte har ett liv om man väljer jobbet först. Att man har ett mentalt fattigt liv tex. Men om du tycker allt det där så visst...annars ser jag inte att du ska ta åt dig, om din åsikt inte är att människor som väljer att inte gå i pension har ett trist och fattigt liv där man inte bryr sig om andra. Vilket jag tidigt i tråden beskrev är en ganska vanlig åsikt jag stött på i sådana här diskussioner- att det liksom är "fult" att inte vilja gå i pension.
Du skrev att det uttryckts tråkiga saker, för att sedan rada upp det mesta av det jag skrivit om. Jag berättade en isolerad berättelse som färgat mitt liv, det betyder då verkligen inte att jag tror att det skulle vara allas öde.
Så nej, jag "tar inte åt mig" något för det är inte min åsikt.
 
Jag förstår det du skriver! Och jag håller med, det är inte alls så att jag inte gör det, bara det att jag själv behöver just jobbet för att ekvationen ska vara komplett- det som ger tillfredsställes och lugn skulle inte kunna ge det om inte ett jobb fanns tänker jag, och det är också upplevelsen av de som gått tillbaka till jobb trots pensionsålder.
Jag skulle inte heller känna ett lugn idag om jag inte hade ett jobb, för då skulle vi inte kunna betala våra räkningar. Men skulle jag vinna på lotto eller få ett okänt miljonarv så hade jag inte haft några problem att finna lugn i livet utan jobb. Så där är vi olika, inget konstigt alls och jag dömer varken dig eller någon annan för det.
 
Jag som städar på ett äldreboende som även har kylar som jag städar, brukar säga att här kan jag jobba tills jag behöver ett rum, sen är det bara att rulla ner mig till kylen. Behöver inte ens lämna jobbet 🤣

Bor även granne med kyrkogården, bara en slänt framför huset och några buskar, så kommer jag inte till jobbet en dag så är det bara att rulla mig nerför slänten och ner i ett hål 🤣

Så ja, jag kan jobba tills jag dör 👍

Har 6 år kvar till pension, kan tänka mig att jobba extratimmar efter pension, inte dagligen, men nån timma då och då.
 
Ja alltså jag har också skrivbordsjobb men med inslag av att vara ute och göra farliga saker och hantera farliga saker. Då vill jag ha skärpta kollegor som orkar. Har svårt att se att någon som är 70+ klarar det.

Det är nog väldigt olika från person till person. För att ge två exempel:
När jag jobbade åt familjeföretaget hade vi en lastbilschaufför som jobbade åt oss på heltid tills han var 70 år, en av de allra bästa chaufförerna. Nu är han 80, har en egen lastbil och jobbar en hel del fortfarande även om det inte är heltid längre.

Min mamma fyller snart 75, jag skulle helst se att hon slutar köra personbil snart och jag åker inte med henne, då åker jag hellre med sonen som övningskör. ;)

Så att säga generellt att ingen över 70 klarar att jobba tror jag är farligt.
 
Sedan 60-talet så har medellivslängden ökat med ca 12 år i Sverige. Så det är egentligen inte konstigt att vi behöver höja pensionsåldern samtidigt som återväxten av nya arbetsförda inte matchar upp.
Men det borde finnas någon justering i pensionsålder beroende på yrke. Hårt fysiska eller stressande jobb borde ha lägre pensionsålder med någon form av pensionsbonus.
 
Men det borde finnas någon justering i pensionsålder beroende på yrke. Hårt fysiska eller stressande jobb borde ha lägre pensionsålder med någon form av pensionsbonus.

Nu är det snarast tvärtom (inte pensionsålder men pengar), avtalen för tjänstemän är vida bättre än de för arbetare. Tanken med det är att alla ska få samma andel i lön vid pension, och eftersom allmänna pensionen bara täcker det för en liten lön så blir det mycket högre avsättningar för yrken med högre prognostiserad slutlön.

Men det borde balanseras om så att tunga och slitiga yrken kan erbjudas ett par år lägre pensionsålder till de tänkta villkoren. Utväxling för varje år i slitigt samhällsyrke i både pensionsålder och pensionsavsättning. Jag tror det skulle kunna bli ett fungerande incitament som behövs för att dessa yrken ska väljas framför andra, åtminstone som del av ett yrkesliv.
 
Nu är det snarast tvärtom (inte pensionsålder men pengar), avtalen för tjänstemän är vida bättre än de för arbetare. Tanken med det är att alla ska få samma andel i lön vid pension, och eftersom allmänna pensionen bara täcker det för en liten lön så blir det mycket högre avsättningar för yrken med högre prognostiserad slutlön.

Men det borde balanseras om så att tunga och slitiga yrken kan erbjudas ett par år lägre pensionsålder till de tänkta villkoren. Utväxling för varje år i slitigt samhällsyrke i både pensionsålder och pensionsavsättning. Jag tror det skulle kunna bli ett fungerande incitament som behövs för att dessa yrken ska väljas framför andra, åtminstone som del av ett yrkesliv.
Hur ska det lösas tänkte du, att någon som jobbat kontor hela sitt liv sadlar om och blir kroppsarbetare ett eller två år för att få gå i förtida, jämfört med om denne fortsatt jobba på kontor? Jag har t ex jobbat både på byggen, skift och kontorstider, var räknas jag in? Jag har möjligheten att sluta jobba skift och helt övergå till kontorstider, men det passar mig sämre och skulle faktiskt slita mer på mig att inte få några sammanhängande ledigheter istället för lediga helger, än att fortsätta som nu med en del nattskift och helger.
 
Nu är det snarast tvärtom (inte pensionsålder men pengar), avtalen för tjänstemän är vida bättre än de för arbetare. Tanken med det är att alla ska få samma andel i lön vid pension, och eftersom allmänna pensionen bara täcker det för en liten lön så blir det mycket högre avsättningar för yrken med högre prognostiserad slutlön.

Men det borde balanseras om så att tunga och slitiga yrken kan erbjudas ett par år lägre pensionsålder till de tänkta villkoren. Utväxling för varje år i slitigt samhällsyrke i både pensionsålder och pensionsavsättning. Jag tror det skulle kunna bli ett fungerande incitament som behövs för att dessa yrken ska väljas framför andra, åtminstone som del av ett yrkesliv.
Jag skulle hellre se att pensionsutbetalningen gick efter hur länge/mycket man arbetat snarare än vilken lön man har haft. Tycker liksom inte att jag ska vara värd högre pension för att jag har hög lön än någon som jobbat som exempelvis sjuksköterska hela sitt liv med lägre lön. Snarare tvärtom, eftersom jag har bättre förutsättningar att spara privat.
 
Hur ska det lösas tänkte du, att någon som jobbat kontor hela sitt liv sadlar om och blir kroppsarbetare ett eller två år för att få gå i förtida, jämfört med om denne fortsatt jobba på kontor? Jag har t ex jobbat både på byggen, skift och kontorstider, var räknas jag in? Jag har möjligheten att sluta jobba skift och helt övergå till kontorstider, men det passar mig sämre och skulle faktiskt slita mer på mig att inte få några sammanhängande ledigheter istället för lediga helger, än att fortsätta som nu med en del nattskift och helger.
Jag tänker att det är den flexibiliteten man måste öppna för, så man får ”tjäna” in det med antal arbetsår precis som annat. Förmodligen vanligare tvärtom , att man börjar i ett samhällsyrke och sedan sadlar om.

Så har man gjort 3 år i tungt slitigt samhällsyrke har man kanske några månaders tidigare pension, upp till ett par år tidigare om man jobbat hela yrkesaktiva perioden där.

Jag har inget komplett förslag, jag bara ser och följer forskningen om pensionssystem och de orättvisor vi bygger in i dem.
 
Jag skulle hellre se att pensionsutbetalningen gick efter hur länge/mycket man arbetat snarare än vilken lön man har haft. Tycker liksom inte att jag ska vara värd högre pension för att jag har hög lön än någon som jobbat som exempelvis sjuksköterska hela sitt liv med lägre lön. Snarare tvärtom, eftersom jag har bättre förutsättningar att spara privat.
Så funkar den allmänna pensionen ungefär, eftersom taket finns. Tjänstepension kan man mer se som privat avtalad och det är där skillnaderna uppstår.
 
Jag tror att jag kommer att arbeta tills jag dör ungefär även om jag kommer att gå ner i tid innan. Jag tänker nog börja gå ner redan vid 55-60 någonstans. Då tänker jag att jag kommer att dö innan eller runt 70 då i princip alla mina släktingar dött då. Mormor, morfar, farmor, farfar, gammelmormor, gammelfarfar, faster, tre farbröder, morbror och två mostrar. Nu ligger även min mamma inne på palliativ vård 67år gammal och hon blir definitivt inte 68.

Så jag tror att det är lagom att gå ner i tid då. Jag är inte så orolig för ekonomin. Dels då jag redan planerar för det redan nu men också för att jag ändå inte tror det kommer finnas pengar till pensionärerna oavsett om 25år om se inte har ett eget sparande då. Det man får från staten tror jag nog man mer ska se som bonus och kanske någon extra falukorvsring i månaden.

Jag tycker väl inte att det är dåligt att arbeta utan det ger många fördelar såsom bättre ekonomi, träffa människor och kanske något extra sätt att känna sig som en del i samhället och behövd. Men samtidigt tror jag absolut att jag skulle kunna fylla några med mina intressen också utan problem.

Men man får ta det som det kommer och se vad som händer.
 
Jag behöver få gå till jobbet för att ha lite folk omkring mig. Kollegorna växlar hela tiden eftersom jag skickas runt till olika platser men det är ändå människor. Min enda hobby nu är gymmet och träningsfria dagar har jag inget att göra. Läser lite böcker men inget annat. Är så trött efter jobbet så jag däckar i soffan. 6 timmarsdag hade varit mer lagom då hade jag nog orkat mer hemma.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag vill bara gnälla av mig, så jag gör det här. Jag hatar att jobba, det har jag alltid gjort sedan jag började sommarjobba. Jag har...
2
Svar
21
· Visningar
2 629
Senast: Exile
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 821
Senast: Grazing
·
  • Artikel
Dagbok Jag tänkte jag kunde ha en egen tråd att uppdatera i istället för att drälla inlägg överallt i forumet och på dagbok. För att göra en...
2 3
Svar
53
· Visningar
3 307
Senast: Sasse
·
Skola & Jobb Skriver med nytt nick här… Jag har hamnat i en, för mig, jättejobbig situation på jobbet. Vi är bara 4 personer, varav en är tf chef...
Svar
19
· Visningar
2 531
Senast: Bortglömd
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp