Kompromissa i förhållandet

[MiniLi]

Bokläsning tillåter att man svarar på tilltal. Man kan lyfta blicken och svara.
datorspelande kräver ofta sån koncentration att det inte går.

Så nej det är olika saker.

Det är inte min erfarenhet. Klart det finns stunder i spelet där det krävs extra koncentration men så brukar det inte vara hela tiden. Min sambo spelar väldigt mycket och vi kommunicerar utan problem under tiden. Man brukar dessutom inte sitta framför datorn konstant utan ofta blir det småpauser här och var. Kan inte se att det är någon skillnad alls jämfört med när jag tittar på tv eller fastnar i böcker.

 

[Wingates]

Det är inte min erfarenhet. Klart det finns stunder i spelet där det krävs extra koncentration men så brukar det inte vara hela tiden. Min sambo spelar väldigt mycket och vi kommunicerar utan problem under tiden. Man brukar dessutom inte sitta framför datorn konstant utan ofta blir det småpauser här och var. Kan inte se att det är någon skillnad alls jämfört med när jag tittar på tv eller fastnar i böcker.

Mitt i en cs/dota match så får man mest ett halvirriterat "Va?!" eller korta svar när man ställer frågor. Spelar man mindre competitive games eller singel player är man ju fullt kontaktbar däremot.
Men i övrigt håller jag med dig.

 

[MiniLi]

Mitt i en cs/dota match så får man mest ett halvirriterat "Va?!" eller korta svar när man ställer frågor. Spelar man mindre competitive games eller singel player är man ju fullt kontaktbar däremot.
Men i övrigt håller jag med dig.

Min sambo brukar kunna kommunicera sålänge det inte är mitt i de mest intensiva momenten

 

[Zpunk]

För mig hade det varit skillnad.

Hemma men okontaktbar. Det skulle känns värre än o, han ar borta. Hemma lever man sina parallella liv men man är kontaktbar och kan svara på tilltal.

Jag skulle känna mig aktivt bortvald.

Jag har också haft den känslan vid tillfällen, men handen på hjärtat; varför skulle jag känna mig mer bortvald för att min partners intresse är i hemmet när jag själv oerhört ofta kommit hem från stallet en timme innan jag ska sova och då dessutom hinna med att duscha, göra ordning disken från dagen, packa upp väskor, fixa matlådor till nästa dag, plocka fram kläder och packa gymväskan? Nä, den känslan kände jag att jag fick ta ansvar för själv

 

[grodan21]

Sambon har inget problem att slita sig från datorn, men till vardags är datorn oftast roligare än att umgås med mig

 

[Angel]

Bokläsning tillåter att man svarar på tilltal. Man kan lyfta blicken och svara.
datorspelande kräver ofta sån koncentration att det inte går.

Så nej det är olika saker.

Med den logiken så går ju all form av utövande av musik bort också. Skulle du känna dig bortvald av att ha någon som spelade fiol flera timmar om dagen också?

Jag och sambon gör ofta saker i olika rum, inte innebär det att vi lever separata liv för det. Jag skulle bli knäpp av att inte få vara ifred rätt ofta när jag är hemma utan att ha någon som konstant vill ha min uppmärksamhet så jag kände att jag behövde gå hemifrån snarare än bara säga att jag vill sitta en stund ifred och läsa en bok eller lyssna på något. Och då vill jag absolut inte att han försöker prata med mig om det inte är viktigt. Det är enormt distraherande. Vuxna människor måste kunna sysselsätta sig själva ibland.

 

[Lingon]

Sambon har inget problem att slita sig från datorn, men till vardags är datorn oftast roligare än att umgås med mig

Då är han helt enkelt inte så intresserad. Det är nog dags att du pratar med honom om det här och hur du känner. Känner han att han inte vill ändra på nåt så får du fundera över vad du egentligen vill.

 

[Modest]

Sambon har inget problem att slita sig från datorn, men till vardags är datorn oftast roligare än att umgås med mig

Men vad vill du diskutera egentligen? Det låter som att du har svaren du behöver och egentligen inte är intresserad av så mkt diskussion.

 

[MidnightSoul]

Jag blir mycket mer irriterad om någon stör mig när jag läser en bra bok än om någon stör mig när jag spelar datorspel. Här hemma är läsning definitivt inte en aktivitet som tillåter att man blir störd! Jag stänger in mig i ett rum för mig själv för jag vill försvinna in i boken fullständigt! Spelandet däremot då umgås vi ju! Det är ju socialt! Vi spelar tillsammans och pratar hela tiden för att kunna samarbeta i spelet.

Jag hatar när folk konstant ska prata med mig när jag läser. Blir inte bättre av att jag är autistisk och konstanta avbrott där någon söker min uppmärksamhet ger mig sensor overloads. Mycke lättare att prata medans jag spelar.

 

[Hermelin]

Sambon har inget problem att slita sig från datorn, men till vardags är datorn oftast roligare än att umgås med mig

Ja, och som flera andra redan skrivit, så är det väl just det här som är problemet. Ni verkar inte tycka om varandra.

 

[anonymys22]

Jag var ihop med en man där han knappt ville umgås med mig och ville inte hitta på nya saker att göra, vi hade få intressen ihop och det slutade med att jag gjorde slut eftersom att jag kände mig ensam i förhållandet. Börja med att prata med honom och se vad ni kan ändra på, det ska inte bara vara en person som utför den andras intresse bara för att ni ska umgås.

 

[Amha]

Sambon har inget problem att slita sig från datorn, men till vardags är datorn oftast roligare än att umgås med mig

Skulle tro att det är där skon klämmer mest.

Jag och min partner har olika intressen som kan ta hur lång tid som helst. Han är inte intresserad av mina intressen och jag är inte intresserad av hans. Jag kan tycka att det är rätt skönt att ha ett eget intresse. Ibland joinar jag hans intresse, om det finns någon del som faller mig i smaken då det är trevligt att umgås men oftast inte då jag sällan hittar delar jag gillar. Ibland hänger han med mig på en hundpromenad men oftast inte.

Det vi däremot gör är att vi tar på varandra (t.ex kramar), berättar för varandra att vi uppskattar varandra, försöker ibland hitta något vi båda uppskattar på Netflix (den är inte lätt! ), lagar extra lyxig middag och njuter av tillsammans, spelar något brädspel som är tillräckligt avancerat för att sysselsätta hans rastlösa hjärna med men tillräckligt enkelt för att jag ska orka med osv. Det finns ju många sätt att umgås på. Finns inte intresset att hitta varandra i en vardag eller vad man ska säga så får man kanske ta en diskussion om vad man har att bygga på och vad känslorna säger.