Sv: Leonberger eller Bennersenner?
Eftersom du inte fått några andra svar svarar jag fastän jag inte är så jätteinsatt. Jag har bara erfarenhet av 3 Berner Senner. Det är min stallägare och min ridlärare som äger dem. Jag brukar vara hundvakt åt stallägarens hundar om de reser bort ibland.
Och de klarar allihop av att vara ute mkt året om och vara med i stallet. Dock kan de få det lite varmt på sommaren med sin tjocka, svarta päls.
Min ridlärares hund måste vara en av de mest glömska och svåruppfostrade hundar jag träffat. Han verkar inte heller kunna lösa problem själv öht. Trots bra fostran och aktivering. Men världens snällaste, mot djur och människor. Han är som tjuren Ferdinand. Han är väldigt mån om att vara till lags och känslig för vad människor tycker om honom. Men han verkar helt enkelt inte förstå ibland.
Min stallägares två hundar kan tänka lite mer själva. De kan tom vara ganska intelligenta. Men den ena är omplaceringshund och klar enmanshund. Så han lyder mest bara matte och har i stort sett bara ögon för henne. Men för henne är han inga problem. Han är också snäll mot alla människor och de flesta hundar. Det har varit problem med en annan hane under de ca 4 år jag kännt honom.
Den andra hunden är en mkt trevlig individ. Honom tycker jag mycket om. Han är ganska intelligent och har normal inlärningsförmåga. Han är också lite selektiv i vilka han lyder. Men är inte lika låst vid matte som den förra hunden. Den här är väldigt öppen och social mot alla människor och djur. När han var yngre försökte han leka lite väl tufft med min Papillon och slog sin tass över ryggen på henne. Men nu har han fattat att den lilla slår sig då och är mkt hänsynsfull. Det är väl det värsta den killen gjort någon.
Så mitt intryck av dem är att de är stora och milda hundar. Men stallägarens vaktar gården och skäller rätt mkt om det händer något runt omkring. Ridlärarens hund är ganska tyst och är lägst i rang hos dem. Så vaktandet sköter de andra. Han bara följer efter, om än i lite långsammare tempo än hennes små Pappisar.
De verkar inte stressas lätt. Och stallägarens hundar har klarat av de lydnadskurser de gått utan problem iaf. Och jag har själv aldrig haft några problem med att lära den lilla något heller. Den stora har jag inte ägnat så jättemkt tid åt sånt med. Han har varit så deprimerad när matte varit borta att vi bara gosat och gjort trygga saker. Och när matte är hemma så skiter han i mig.
Jag kanske inte gett så jättemkt fakta. Men jag hoppas du kan få ut något av det här inlägget iaf! Lycka till med valet!
