Människor som ska "rädda" varenda katt de ser

Men, har du inte läst tråden? Både privatpersoner och föreningar "räddade" min chipmärkta, öronmärkta och halsbandsförsedda katt. Det är liksom det som är problemet...

Ja, har du läst det jag skrev?

Att det finns människor som stjäl det som tillhör andra, vare sig det är katter, plånböcker eller bilar, är tyvärr en realitet här i världen och har inget med seriösa katthem att göra.
 
Ja, har du läst det jag skrev?

Att det finns människor som stjäl det som tillhör andra, vare sig det är katter, plånböcker eller bilar, är tyvärr en realitet här i världen och har inget med seriösa katthem att göra.

Ja, och jag reagerade mot detta;
"ID-MÄRK era katter så slipper ni oroa er för att någon ska tro att den är hemlös och rädda den!!"
Det hjälper ju uppenbarligen inte mot en viss typ av människor. Jag är vare sig emot seriösa katthem eller ID-märkning, men mot knäppskallar som ska "rädda" katter som inte behöver räddas.
 
Som alltid ligger sanningen någonstans mitt i mellan två ytterligheter. Jag tycker absolut att när en katt är skadad/sjuk ska den inte hållas vid liv till varje pris som helst, utan att det är bättre att den får somna in. Men jag vänder mig fruktansvärt emot att avliva friska ungkatter för att de bedöms som omöjliga att socialisera tre veckor efter infångandet. Polisen brukar betala för de första tre veckorna med en placering på ett katthem (som tjänar bra på det) när polisen slutar betala avlivas katten. Det finns också en hel del exempel på att en djurvårdsinspektör kommer och tittar på infångade (friska) katter på katthemmet och beslutar om avlivning eftersom de bedöms som omöjliga att omplacera. Ja, för att kunna göra en bedömning behövs bara ett kort besök med stressade katter som sitter tillsammans i ett rum och därför håller sig undan bäst de kan.

Nikita som är världen socialaste raskattsprincessa är ganska avmätt mot andra människor och hatar katter. Hon skulle sitta högst uppe i ett hörn och fräsa och skulle nog bedömas som omöjlig att omplacera. Många av de katter som inte är tillräckligt sociala för att bli inne/knäkatter kan dessutom leva ett förträffligt liv som stallkatt eller i en TNR koloni med regelbunden uppsikt och matning. De flesta seriösa katthem lägger regelbundet ut annonser om just katter som inte vill umgås med tvåbeningar utan föredrar ett fritt liv ute på landet. :) Friska, unga katter som har ett helt liv framför sig.

Om man vill ha den 'andra' sidan så kan man läsa den här länken http://www.expressen.se/nyheter/katter-skulle-fangas-in-och-avlivas--raddas/ och det här är inte första och blir inte den sista gången som 'problemet' med ägarlösa katter löser sig genom avlivning av samtliga oavsett hälsa och ålder.

Det finns inga som vill att katter som har en ägare kommer tillrätta mer än katthemmen. De är överfulla, har usel ekonomi och överlever bara genom volontärer. Om en person 'hittat' en katt och ringer till ett katthem är det första rådet, kolla chip/ID märkning hos veterinär/katthem. Anmäl katten som försvunnen hos polisen. Är katten gosig och social är den med största sannolikhet ägd av en människa eller har varit det. Lappa hela närområdet, annonsera lokalt, sätt upp lappar med bild i affärer. Om man är osäker, sätt på katten ett halsband med namn, telefonnummer och be ägaren kontakta personen.

Tyvärr gick ju inte den föreslagna lagstiftningen igenom som skulle lagstadga att alla utekatter skulle vara kastrerade och chippade/ID. Jag hoppas att det kommer upp igen och blir lag, det skulle, förhoppningsvis, hjälpa de över hundra tusen ägarlösa katter vi har i Sverige.
 
Kom osökt att tänka på den här tråden när jag såg ett inlägg delat från en kattgrupp där man rasar över en skadad katt som avlivats av ett djursjukhus i samråd med polis och länsveterinär. Den kom in som hittekatt men tydligen lyckades man hitta ägare ändå(vilket jag inte kan låta bli att fundera över, den lär ju inte ha varit märkt om den antogs vara hittekatt och kattjouren var redan i färd med att rädda den när ägaren dök upp).
I inlägget som delas skrivs att katten har stora sår på bakbenen men att det finns en fantastisk veterinär som är beredd att ta sig an katten. Det som inte står är vad som framgår i tidigare inlägg - att katten i så fall måste transporteras från Göteborg till Öland och att det inte direkt är några ordinära skador katten har:

"Zelias ena baktass är skadad av ett djupt sår som blottar benet. Såret har massor av död vävnad och är tyvärr angripet av maskar. Veterinären är mycket skeptisk till om man kan rädda denna baktassen och varnar oss för att man eventuellt kommer behöva amputera hela benet. Även det andra benet har ett sår, men det ser något bättre ut, så det hoppas dem kunna få ordning på."

"Zelias bakben måste amputeras. Det andra bakbenet kräver omfattande och lång vård."

Ägare eller ej, är det rimligt att vilja försöka hålla liv i den här katten till varje pris och sedan kasta tonvis med skit på de veterinärer som fattar beslutet att den lider så mycket och prognosen är så dålig att avlivning är det enda rätta?
 
Det intressanta i kråksången är att de som skriker högst på sociala media som FB är de som gör minst. De människor som jobbar aktivt med att rädda och ta hand om hemlösningar har inte tid att skriva eftersom de mockar kattlådor, sitter ute halva natten och väntar på att en skyggis går i fällan så den kan tas omhand eller nappar kattungar som dumpats någonstans.

Och, i ärlighetens namn, de som 'stjäl' katter är en promille av alla de som överger eller dumpar sin katt och där katten har tur om någon ser att det stryker omkring en mager, vanvårdad katt som ingen vill ta ansvar för. Liksom att de flesta katthem som har en no kill, inte innebär att de lägger ner enorma resurser på en skadad och gammal katt, men är starkt emot att friska unga katter avlivas. Vilket jag antar att alla här kan hålla med om?
 
Liksom att de flesta katthem som har en no kill, inte innebär att de lägger ner enorma resurser på en skadad och gammal katt, men är starkt emot att friska unga katter avlivas. Vilket jag antar att alla här kan hålla med om?

Det beror på. En frisk ung katt som har goda chanser att bli ett trevligt husdjur är det ju väldigt synd att avliva. En katt som däremot behöver väldigt lång tid för att inte vara skygg och rädd i människors sällskap eller där flera omplaceringar misslyckas eftersom den inte är rumsren tycker jag faktiskt kan få somna in.
 
Kom osökt att tänka på den här tråden när jag såg ett inlägg delat från en kattgrupp där man rasar över en skadad katt som avlivats av ett djursjukhus i samråd med polis och länsveterinär. Den kom in som hittekatt men tydligen lyckades man hitta ägare ändå(vilket jag inte kan låta bli att fundera över, den lär ju inte ha varit märkt om den antogs vara hittekatt och kattjouren var redan i färd med att rädda den när ägaren dök upp).
I inlägget som delas skrivs att katten har stora sår på bakbenen men att det finns en fantastisk veterinär som är beredd att ta sig an katten. Det som inte står är vad som framgår i tidigare inlägg - att katten i så fall måste transporteras från Göteborg till Öland och att det inte direkt är några ordinära skador katten har:

"Zelias ena baktass är skadad av ett djupt sår som blottar benet. Såret har massor av död vävnad och är tyvärr angripet av maskar. Veterinären är mycket skeptisk till om man kan rädda denna baktassen och varnar oss för att man eventuellt kommer behöva amputera hela benet. Även det andra benet har ett sår, men det ser något bättre ut, så det hoppas dem kunna få ordning på."

"Zelias bakben måste amputeras. Det andra bakbenet kräver omfattande och lång vård."

Ägare eller ej, är det rimligt att vilja försöka hålla liv i den här katten till varje pris och sedan kasta tonvis med skit på de veterinärer som fattar beslutet att den lider så mycket och prognosen är så dålig att avlivning är det enda rätta?

Satt faktiskt precis och läste detta inlägget på fb. Det är ju helt fantastiskt att folk som tom skriver att dem inte vet vad detta handlar om hänger på lynchmobben på veterinärerna. Och frågan varför dem inte avlivade katten direkt utan väntade ett dygn är ju rätt så lätt att förklara, det tar ju lixom lite tid att få kontakt med länsvet osv. Jag kan även förstå att man vill ha en second opinion men då asar man inte katten tvärs över landet utan man hittar en vet i samma stad eller strax utanför.
 
Dagens "hjälte"

NÅGON HAR TIPS PÅ HUR VI KAN GÅ VIDARE? Ingen av oss kan ta in katten pga hund och allergi. Ska vi ge den mat och sen släppa ut den ur trappuppgången eller låta den vara kvar?

Den här kissen håller till på ***** Sitter och kurar just nu i en kompis trapphus på *****. Någon som känner igen? Jag har sett den ute intill vägen vid ***** skolan för någon vecka sen, men nu är den alltså inne i trapphuset. Inget halsband, väldigt kelig! Det verkar vara en okastrerad hankatt."

På bild: En helt vanlig katt i bra hull.
Varför ens fundera på att ta i den? Varför börja mata den? Men jo självklart matade dom den och oj, ja den var ju hungrig. Den bor väl i området. Låt katten vara! Och fundera på att ta in den. Varför? Hur ska den komma hem om den sitter inlåst hos någon katträddare?
 
Jag har hjälpt en del med hemlösa katter, mest med kolonier där man vetat vem katterna "tillhört" men även upphittade katter. De som blivit upphittade har katthemmet satt ut lappar men det är väldigt få som hittar tillbaka till sina ägare (om de haft någon). Vi brukade inte göra mer än det allra nödvändigaste innan vi visste om katterna hade ett hem men en katt var i sådant skick att vi tog för givet att den var hemlös eller borttappad sedan länge. Smal, full av fästingar och ärr efter slagsmål, inget halsband eller märkning och okastrerad. Honom passade vi på att kastrera samtidigt som han ändå var inne hos veterinären för koll och då visade det sig att hans blod inte ville koagulera som det skulle så veterinären trodde att han även fått i sig en mindre dos råttgift. Vi satte ut lappar för säkerhets skull ifall det skulle visa sig att han blivit borttappad och råkat illa ut under tiden han varit ute, men det visade sig att han hade en ägare som var fullt medveten om hans tillstånd och tyckte att det var kattens rättighet att få vara okasterad och gå som han ville. Visst gjorde vi fel som kastrerade en katt utan att ha letat ägare först och ägaren var väl inte direkt glad nu när hans katt blivit "stympad" men samtidigt så fick ägaren en tankeställare och när jag såg katten någon månad senare så hade han fått ett halsband. En lärdom både för oss och för ägaren
 
Efter att jag skällt på de där sista "räddarna" blev jag kallad dum i huvudet och sen togs inlägget bort. För att visa hur illa det är har en kattägare, som tydligen får sin friska katt räddad ibland, satt ut en skylt. Hon la upp den i gruppen på fejjan

14063739_10154004217674773_3994113561181529097_n.jpg
 
Jag har hjälpt en del med hemlösa katter, mest med kolonier där man vetat vem katterna "tillhört" men även upphittade katter. De som blivit upphittade har katthemmet satt ut lappar men det är väldigt få som hittar tillbaka till sina ägare (om de haft någon). Vi brukade inte göra mer än det allra nödvändigaste innan vi visste om katterna hade ett hem men en katt var i sådant skick att vi tog för givet att den var hemlös eller borttappad sedan länge. Smal, full av fästingar och ärr efter slagsmål, inget halsband eller märkning och okastrerad. Honom passade vi på att kastrera samtidigt som han ändå var inne hos veterinären för koll och då visade det sig att hans blod inte ville koagulera som det skulle så veterinären trodde att han även fått i sig en mindre dos råttgift. Vi satte ut lappar för säkerhets skull ifall det skulle visa sig att han blivit borttappad och råkat illa ut under tiden han varit ute, men det visade sig att han hade en ägare som var fullt medveten om hans tillstånd och tyckte att det var kattens rättighet att få vara okasterad och gå som han ville. Visst gjorde vi fel som kastrerade en katt utan att ha letat ägare först och ägaren var väl inte direkt glad nu när hans katt blivit "stympad" men samtidigt så fick ägaren en tankeställare och när jag såg katten någon månad senare så hade han fått ett halsband. En lärdom både för oss och för ägaren
Bra att ni kastrerade åt en ansvarslös ägare :devil:
 
Även min vän har varit med om att folk trott hennes katt var en bortsprungen kisse. Folk fotade och la upp bilder och skrev vid vilken adress den befann sig. Turligt nog såg hon detta och kunde skriva att det var hennes katt, och ingen tog den med sig.

På samma tema blev min familj av med en hund när jag var liten. Hunden rymde men tanten som hittade henne funderade aldrig på att hitta ägaren, utan hon adopterade hunden rätt av. Efter två veckor tröttnade hon och ringde polisen eller motsvarande, som såklart hittade oss eftersom hunden var märkt. Vi, som trodde hunden var död, fick då tillbaka en avmagrad hund som inte ens orkade in gå in från bilen av egna krafter.

Folk har både missriktad välvilja och en stor dos kleptomani. Men framförallt skulle jag vara nöjd om folk kunde börja kastrera sina jäkla katter.
 
Även min vän har varit med om att folk trott hennes katt var en bortsprungen kisse. Folk fotade och la upp bilder och skrev vid vilken adress den befann sig. Turligt nog såg hon detta och kunde skriva att det var hennes katt, och ingen tog den med sig.

På samma tema blev min familj av med en hund när jag var liten. Hunden rymde men tanten som hittade henne funderade aldrig på att hitta ägaren, utan hon adopterade hunden rätt av. Efter två veckor tröttnade hon och ringde polisen eller motsvarande, som såklart hittade oss eftersom hunden var märkt. Vi, som trodde hunden var död, fick då tillbaka en avmagrad hund som inte ens orkade in gå in från bilen av egna krafter.

Folk har både missriktad välvilja och en stor dos kleptomani. Men framförallt skulle jag vara nöjd om folk kunde börja kastrera sina jäkla katter.
Det är märkligt det där. Om någon hittar en cykel och tar med hem så är det stöld. Borde vara samma sak när man hittar ett djur, om man inte genast försöker leta reda på ägare förstås. Men grejen med utekatter är ju just att de springer runt ute. Halsband stannar ofta inte på särskilt länge.

Sen ja, det borde vara straffbart att släppa ut okastrerade katter. Jag vet inte om jag uppmuntrar att ha utekatter mitt inne i stan heller, jag skulle aldrig våga, men det är upp till var och en. Folk måste ändå sluta mata och plocka med katter hem.
 
Bra att ni kastrerade åt en ansvarslös ägare :devil:
Ja, på så sätt så känns det riktigt bra! Vi gick ju emot våra principer om att leta ägare först och det var inte bra, men eftersom katten var i sådant skick tog vi för givet att den var hemlös eller borttappad sedan länge.

Jag tycker att om man ser en katt som man är orolig för och som inte har synlig märkning så kan man skaffa ett halsband och sätta på katten och skriva typ "Jag är lite orolig för er katt, kan ni ringa mig på *******" och om man inte får svar på en vecka så kan man gå vidare med att ta in för att kolla chip, sätta upp lappar och ringa polis, men så länge katten ser välmående ut och håller sig i samma område så bör man varken mata eller plocka in den i hemmet.
 
Det beror på. En frisk ung katt som har goda chanser att bli ett trevligt husdjur är det ju väldigt synd att avliva. En katt som däremot behöver väldigt lång tid för att inte vara skygg och rädd i människors sällskap eller där flera omplaceringar misslyckas eftersom den inte är rumsren tycker jag faktiskt kan få somna in.

Fast, det är därför katthemmen har just en kategori för stallkatter, dvs katter som inte trivs med människor och är skygga eller inte rumsrena men ändå kan leva ett långt och bra liv och göra nytta för sig som musjagare. Varje katt behöver inte vara en kelen inomhuskatt. En hel del som kontaktar katthemmen är ute efter just stallkatter.
 

Liknande trådar

Katthälsa Hej, Vi har en 10-månaders katt som sista två månaderna ungefär har börjat kräkas lite mer regelbundet och vi har svårt att klura ut...
Svar
12
· Visningar
1 147
Senast: Sassy
·
Övr. Katt Ni som följde resan vet men för er andra så som kort bakgrund så dök för flera år sen en stackars vettskrämd, mager hemlösing upp i mitt...
11 12 13
Svar
246
· Visningar
25 095
Senast: Krålus
·
Kropp & Själ Jag har en fråga hur jag ska bete mig mot just gällande hennes förhållande till hennes kropp och på bästa sätt stötta min allra bästa...
2
Svar
22
· Visningar
3 100
Senast: Qelina
·
Övr. Katt Sedan en vecka har jag en inneboende i stallet. Ett stycke katt som aldrig tidigare synts till i byn och inte tillhör någon av de andra...
43 44 45
Svar
881
· Visningar
77 662

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp