Sv: MH = dåligt avelsinstrument?
Men öh. Självklart är MH inget att ha om man skiter i resultatet, ingen har väl sagt något annat? Jag hävdar motsatsen att de som testar sina hundar får en absolut hum om hur individen är. De flesta duktiga bruksuppfödarna jag pratat med är ofta överens om resultaten på sina hundar "more or less" både före och efter mh. De ser ungefär vad de förväntat sig. Har hunden en riktigt dåligt dag får man åtminstone reda på hur den är när den är som sämst.
Ta min tik tex, hon var högskendräktig när vi korade. Varenda människa sa att "kora henne inte om hon skendräktar" eftersom att de flesta tikar blir mjäkigare/tröttare och lägre i intensitet. Men vadå, det var min sista chans innan det var för sent så jag gjorde det "på kul". Resultatet vart därefter och jag tyckte att det var intressant ur den aspekten att jag fick en överblick över hur hon är "som sämst".
Givetvis kan en hund som visar skottfasthet på MH bli skottberörd i framtiden.
MEN det är en enorm skillnad på vart beteendet kommer ifrån. En skottfast hund är skottfast-rent genetiskt. En hund som tidigare varit skottfast och tex fått en raket på sig/smälld väldigt nära sig har upplevt trauma. Det går inte att jämföra.
Och än en gång. Se till KULLEN. Inte individen.
Det är givetvis stor skilnad på bruksrasuppfödare och sällskapshundsuppfödare. De som skall sälja valpar för tävling och tjänst måste vara seriösare då "defekter" inte accepteras på samma sätt och ryktet snart är igång. En sällskapshundköpare har inte alls samma krav, om knappt några på sin telning.
Att bruksraserna är bättre beror därmed inte bara på MH som utvärderingsmodell utan på alla resultat sammantaget. Självklart vet du mer vad du kan få om det finns bokförda meriter på hundar som ingår i aveln. Inget sådant ser man på sällskapshundssidan (men det kommer sakta i takt med MH).
Och hur jag kunde missförstå Anyana? jag fattade set som om ärftlighetens säkerhet kunde variera mellan 5 och 70 procent? Nu kan jag inte gå tillbaka och se ursprungsinlägget och om jag uppfattat fel ber jag om ursäkt.
Oavsett så inser jag att ett test, en dag på en unghund inte alls kan säga allt om hunden eller att den är en god nedärvare eller att den aldrig skulle bli skotträdd eller att den inte kan lära sig att släppa obehag om den har problem med detta denna dag. Ett MH är mer av en ögonblicksbild, såhär var hunden just denna dag - resultatet kan vara lite annorlunda en annan dag. För att kunna dra slutsatser krävs många individer och/eller att hunden testas regelbundet. Man kan givetvis se tendenser, men inte mycket mer än så.
Men inte ens om man så testade hunden varje år kunde man vara säker. Så - visst, alla kan fortsätta att MH:a (och jag har MH-testat mina hundar), men det är ingen sanning som kan reparera en skitavel. I synnerhet om uppfödarna struntar i resultatet och avlar på hundar med 5 på skottet bara för hundne är snygg.
Jag vill bara få lite perspektiv på all hype.
/Priffe som skall MH-testa unghunden hemma bara för att det är kul
Men öh. Självklart är MH inget att ha om man skiter i resultatet, ingen har väl sagt något annat? Jag hävdar motsatsen att de som testar sina hundar får en absolut hum om hur individen är. De flesta duktiga bruksuppfödarna jag pratat med är ofta överens om resultaten på sina hundar "more or less" både före och efter mh. De ser ungefär vad de förväntat sig. Har hunden en riktigt dåligt dag får man åtminstone reda på hur den är när den är som sämst.
Ta min tik tex, hon var högskendräktig när vi korade. Varenda människa sa att "kora henne inte om hon skendräktar" eftersom att de flesta tikar blir mjäkigare/tröttare och lägre i intensitet. Men vadå, det var min sista chans innan det var för sent så jag gjorde det "på kul". Resultatet vart därefter och jag tyckte att det var intressant ur den aspekten att jag fick en överblick över hur hon är "som sämst".
eller att den aldrig skulle bli skotträdd eller att den inte kan lära sig att släppa obehag om den har problem med detta denna dag.
Givetvis kan en hund som visar skottfasthet på MH bli skottberörd i framtiden.
MEN det är en enorm skillnad på vart beteendet kommer ifrån. En skottfast hund är skottfast-rent genetiskt. En hund som tidigare varit skottfast och tex fått en raket på sig/smälld väldigt nära sig har upplevt trauma. Det går inte att jämföra.
Och än en gång. Se till KULLEN. Inte individen.