MH = dåligt avelsinstrument?

[MrsScabtree]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Det är givetvis stor skilnad på bruksrasuppfödare och sällskapshundsuppfödare. De som skall sälja valpar för tävling och tjänst måste vara seriösare då "defekter" inte accepteras på samma sätt och ryktet snart är igång. En sällskapshundköpare har inte alls samma krav, om knappt några på sin telning.

Att bruksraserna är bättre beror därmed inte bara på MH som utvärderingsmodell utan på alla resultat sammantaget. Självklart vet du mer vad du kan få om det finns bokförda meriter på hundar som ingår i aveln. Inget sådant ser man på sällskapshundssidan (men det kommer sakta i takt med MH).

Och hur jag kunde missförstå Anyana? jag fattade set som om ärftlighetens säkerhet kunde variera mellan 5 och 70 procent? Nu kan jag inte gå tillbaka och se ursprungsinlägget och om jag uppfattat fel ber jag om ursäkt.

Oavsett så inser jag att ett test, en dag på en unghund inte alls kan säga allt om hunden eller att den är en god nedärvare eller att den aldrig skulle bli skotträdd eller att den inte kan lära sig att släppa obehag om den har problem med detta denna dag. Ett MH är mer av en ögonblicksbild, såhär var hunden just denna dag - resultatet kan vara lite annorlunda en annan dag. För att kunna dra slutsatser krävs många individer och/eller att hunden testas regelbundet. Man kan givetvis se tendenser, men inte mycket mer än så.

Men inte ens om man så testade hunden varje år kunde man vara säker. Så - visst, alla kan fortsätta att MH:a (och jag har MH-testat mina hundar), men det är ingen sanning som kan reparera en skitavel. I synnerhet om uppfödarna struntar i resultatet och avlar på hundar med 5 på skottet bara för hundne är snygg.

Jag vill bara få lite perspektiv på all hype.

/Priffe som skall MH-testa unghunden hemma bara för att det är kul

Men öh. Självklart är MH inget att ha om man skiter i resultatet, ingen har väl sagt något annat? Jag hävdar motsatsen att de som testar sina hundar får en absolut hum om hur individen är. De flesta duktiga bruksuppfödarna jag pratat med är ofta överens om resultaten på sina hundar "more or less" både före och efter mh. De ser ungefär vad de förväntat sig. Har hunden en riktigt dåligt dag får man åtminstone reda på hur den är när den är som sämst.

Ta min tik tex, hon var högskendräktig när vi korade. Varenda människa sa att "kora henne inte om hon skendräktar" eftersom att de flesta tikar blir mjäkigare/tröttare och lägre i intensitet. Men vadå, det var min sista chans innan det var för sent så jag gjorde det "på kul". Resultatet vart därefter och jag tyckte att det var intressant ur den aspekten att jag fick en överblick över hur hon är "som sämst".

eller att den aldrig skulle bli skotträdd eller att den inte kan lära sig att släppa obehag om den har problem med detta denna dag.

Givetvis kan en hund som visar skottfasthet på MH bli skottberörd i framtiden.
MEN det är en enorm skillnad på vart beteendet kommer ifrån. En skottfast hund är skottfast-rent genetiskt. En hund som tidigare varit skottfast och tex fått en raket på sig/smälld väldigt nära sig har upplevt trauma. Det går inte att jämföra.

Och än en gång. Se till KULLEN. Inte individen.

 

[inverterad]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Precis. Det är min erfarenhet att riktigt bra hundar sällan har "dåliga dagar".

Och visst, alla hundar kan bli rädda pga trauma - men en hund som är stabil i grunden kan läras av med rädslan. En sådan hund har ett paket med andra egenskaper som hjälper den att hantera otäcka saker. En mentalt svag individ däremot generaliserar och blir ofta räddare och räddare för fler och fler saker. Genetisk rädsla är mycket svår, för att inte säga omöjlig, att träna bort. Tyvärr.

 

[inverterad]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Så - visst, alla kan fortsätta att MH:a (och jag har MH-testat mina hundar), men det är ingen sanning som kan reparera en skitavel. I synnerhet om uppfödarna struntar i resultatet och avlar på hundar med 5 på skottet bara för hundne är snygg.

Nej, naturligtvis kan MH-resultat bara påverka aveln om man som uppfödare faktiskt beaktar resultatet i sin vidare avel. Det är väl ganska självklart.

För den enskilde hundägaren betyder inte MH mer än att man ser sidor av sin hund som man normalt inte ser i vardagslivet, vilket kan vara intressant och ibland överraskande, både åt det positiva och det negativa hållet.

 

[prinsessfeminist]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

/,,,/
Och än en gång. Se till KULLEN. Inte individen.

Då menar jag se kullar, inte kullen. Individen är inte intressant. Var jar jag skrivit det?

Bara över tid och med en stor mängd kullar kan man statistiskt säkerställa resultat. Men nåväl, det kan vara intressant ändå även om resultatet är osäkert.

Och handen på hjärtat, de flesta länder som inte har MH-test får fram arbetsdugliga hundar till försvaret, tullen eller annat.

 

[MrsScabtree]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Då menar jag se kullar, inte kullen. Individen är inte intressant. Var jar jag skrivit det?

Hur kan kullar vara intressanta när varje enskild kull i en mängd kullar är ointressanta? Kan en enskild kull som blivit "särskild" bidra till en eventuell rasförbättring? Absolut!

Bara över tid och med en stor mängd kullar kan man statistiskt säkerställa resultat. Men nåväl, det kan vara intressant ändå även om resultatet är osäkert.

På vilket sätt? Man avlar ju tillsammans mot en viss standard, med vissa avvikelser. Det hade endast varit ointressant om varje enskild kennel inom en viss ras avlade på de egenskaper de själva tyckte var goda.

Och handen på hjärtat, de flesta länder som inte har MH-test får fram arbetsdugliga hundar till försvaret, tullen eller annat.

Å andra sidan är det inte en hemlighet att dessa hundar ofta har problem med tillgängligheten. En ganska ocharmig egenskap om man har hund som vi har dem i Sverige.

 

[Lupin]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

På vilket sätt? Man avlar ju tillsammans mot en viss standard, med vissa avvikelser. Det hade endast varit ointressant om varje enskild kennel inom en viss ras avlade på de egenskaper de själva tyckte var goda.

Men är det inte ganska ofta precis så? En liten klick uppfödare kanske samarbetar och har hyfsat lika mål, medan andra tycker annorlunda och avlar på det de anser vara viktigt? Jag har hört flera uppfödare i min ras säga att de inte behöver MH, de ställer ut och det räcker som mentalkontroll.

Problemet med att göra MH med sällskapshundras är väl främst att det är så få som gör det, väldigt sällan hela kullar och oftast sporadiskt och de flesta som MH-testat sin hund gör det för att kunna tävla. Även om man kan visa upp ett finfint MH på en enskild (avels)hund så har det liten relevans, för man hittar förmodligen inte fler MH-resultat på släktingar eller i ytterst få fall avkommor.

Lite rörigt inlägg, men någon kanske förstår vad jag menar. Annars för jag försöka förtydliga mig.

 

[MrsScabtree]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Men är det inte ganska ofta precis så? En liten klick uppfödare kanske samarbetar och har hyfsat lika mål, medan andra tycker annorlunda och avlar på det de anser vara viktigt? Jag har hört flera uppfödare i min ras säga att de inte behöver MH, de ställer ut och det räcker som mentalkontroll.

Jo absolut, det är ju inte för inte schäfern är så uppdelad tex. Men det är också min poäng. På brukssidan är mentaliteten i stor fokus, medan det på exteriörsidan är det det yttre som står i fokus. Av någon anledning är det brukssidan som visar framtassarna både i tjänst och på tävlingsbanorna.

Problemet med att göra MH med sällskapshundras är väl främst att det är så få som gör det, väldigt sällan hela kullar och oftast sporadiskt och de flesta som MH-testat sin hund gör det för att kunna tävla. Även om man kan visa upp ett finfint MH på en enskild (avels)hund så har det liten relevans, för man hittar förmodligen inte fler MH-resultat på släktingar eller i ytterst få fall avkommor.

Lite rörigt inlägg, men någon kanske förstår vad jag menar. Annars för jag försöka förtydliga mig.

Ännu en gång just min poäng. Det görs knappt MH på sällskapsraser..och det är inte för inte de ofta har ett tveksamt temperament. Jag skulle tycka att det vore optimalt om man införde MH test på alla raser, om så bara för att få en överblick över vart den är på väg.

 

[prinsessfeminist]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Hur kan kullar vara intressanta när varje enskild kull i en mängd kullar är ointressanta? Kan en enskild kull som blivit "särskild" bidra till en eventuell rasförbättring? Absolut!

På vilket sätt? Man avlar ju tillsammans mot en viss standard, med vissa avvikelser. Det hade endast varit ointressant om varje enskild kennel inom en viss ras avlade på de egenskaper de själva tyckte var goda.


Å andra sidan är det inte en hemlighet att dessa hundar ofta har problem med tillgängligheten. En ganska ocharmig egenskap om man har hund som vi har dem i Sverige.

Av de importer jag träffat inom min ras så har de varit lika trevliga/otrevliga som andra hundar. Frågan kvarstår - om ärftlighetsfaktorn är så osäker hur kan då resultatet vara så viktigt?

 

[MrsScabtree]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Av de importer jag träffat inom min ras så har de varit lika trevliga/otrevliga som andra hundar. Frågan kvarstår - om ärftlighetsfaktorn är så osäker hur kan då resultatet vara så viktigt?

Därför att man avlar efter en sannoliket och uppenbarligen verkar det funka?
Jag har också träffat många importer som varit trevliga, jag har även träffat hundar med utländsk stam som varit mindre trevliga. Sedan är det väl skitsamma vilka hundar JAG träffat. Min erfarenhet av detta säger varken mig eller någon annan något. Då är det ju intressantare att höra med dem som ofta använder sig av utländskt blod-uppfödarna.

Dessutom har vi ju ingen aning om vilka av de hundarna som föds upp som blir skit. Det syns inte i några papper eller i någon hunddata och därför kan de få försvinna i massan. Statistik förs inte över huvud taget.

 

[prinsessfeminist]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Men är det inte ganska ofta precis så? En liten klick uppfödare kanske samarbetar och har hyfsat lika mål, medan andra tycker annorlunda och avlar på det de anser vara viktigt? Jag har hört flera uppfödare i min ras säga att de inte behöver MH, de ställer ut och det räcker som mentalkontroll.

Problemet med att göra MH med sällskapshundras är väl främst att det är så få som gör det, väldigt sällan hela kullar och oftast sporadiskt och de flesta som MH-testat sin hund gör det för att kunna tävla. Även om man kan visa upp ett finfint MH på en enskild (avels)hund så har det liten relevans, för man hittar förmodligen inte fler MH-resultat på släktingar eller i ytterst få fall avkommor.

Lite rörigt inlägg, men någon kanske förstår vad jag menar. Annars för jag försöka förtydliga mig.

Jag hänger med på vad du skriver. För att kunna säkerställa något så måste man ha ett tillräckligt stort underlag. Gärna slumpvis också.

Som det är nu så har sällskapshundsaveln mycket få resultat där testet utförts på hundar vars ägare (eller uppfödare) är särskilt hundintresserade. Det utgör är en kategori. För att se mönster krävs antingen hela populationen (vilket är ett orimligt krav) eller minst 1000 resultat för att man ens skall kunna säga något om tendenser.

Jag ifrågasätter inte behovet av MH, snarare dess relevans som instrument i avelsarbetet. Precis som all statistik får man vara medveten om dess begränsningar.

Lägg till osäkerhetsfaktorn i ärftlighet så förstår man att MH bara är en pyttedel av en ras standard.

Jag tror snarare att dåligt rykte är en bättre urvalsmetod på sällskapshundar. den som köper en stor hund av sällskapsras och den är rädd, biter folk eller inte kan vara ensam eller uppvisar andra stora problem, den avlivas kvickare eller används (förhoppningsvis) inte i aveln. Samhällets krav på hundar som klarar ensamma timmar, barn, tid på hunddagis etc skall man inte förakta.

 

[MrsScabtree]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Jag tror snarare att dåligt rykte är en bättre urvalsmetod på sällskapshundar. den som köper en stor hund av sällskapsras och den är rädd, biter folk eller inte kan vara ensam eller uppvisar andra stora problem, den avlivas kvickare eller används (förhoppningsvis) inte i aveln. Samhällets krav på hundar som klarar ensamma timmar, barn, tid på hunddagis etc skall man inte förakta.

Ändå stöter jag på dessa individer hela tiden. Många av dessa individer används dessutom i blandrasaveln.

 

[Swat]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

OBS!! DELVIS KL!!

I stort håller jag med MrsScabtree...

Tyvärr verkar de som klagar mest på MH-test kravet vara de som har hundar/raser som har svårast att hantera testens olika moment på ett vis som är önskvärt.

Jag känner faktiskt inte till en enda seriös brukshundsuppfödare som avlar på hundar med lite "fart och fläkt i" som anser att MH-testerna är dåliga/svåra att utläsa något ut.

Personligen tycker jag att de är väldigt, väldigt bra!

Genom att utläsa de olika "röda trådarna" är det ganska lätt att se vilka egenskaper som följer tex enskilda avelshanar. Vilket i sej gör avelsplaneringen lite enklare då jag lätt kan räkna bort hundar som lämnat "röda trådar" med egenskaper som jag inte eftersrtävar.

En enskild individs MH kan vara kul att se!
En kulls resultat visar vilka egenskaper som generellt sett slagit igenom mer/mindre.
Flera kullar efter samma hane visar vilka egenskaper som generellt sett nedärvs mer/mindre i kombination med olika tikar.
Osv.

Vi är ensamna i världen om att ha den fantastiska möjligheten att kunna titta tillbaka på vårt avelsarbete i många år och se olika rasers utveckling!

Personligen så anser jag att det borde införas ett krav på en mental-utvärdering av ALLA hundar - oavsett ras - innan hunden får användas i avel!


/Swat

 

[MrsScabtree]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Personligen så anser jag att det borde införas ett krav på en mental-utvärdering av ALLA hundar - oavsett ras - innan hunden får användas i avel!

Samma här!

 

[inverterad]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Samma här!

Sällar mig till skaran som håller med Swat.

 

[Red_Chili]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Sällar mig till skaran som håller med Swat.

Och så även jag.

Jag vill inte bara ha krav på genomförd mentalkoll av samtliga avelshundar, utan även att de inte visat några större rädslor (och absolut inte rädlsa i kombination med att inte ha ett uns av nyfikenhet). Annars blir det väl ändå som vissa gör, att de avlar på hundar som har 5a på skott på MH och säger "Men han är inte skotträdd, han fick en 5a för blabla" och så kommer en lång, märklig ursäkt som säkert någon godtar.

 

[vallhund]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Och så även jag.

Jag vill inte bara ha krav på genomförd mentalkoll av samtliga avelshundar, utan även att de inte visat några större rädslor (och absolut inte rädlsa i kombination med att inte ha ett uns av nyfikenhet). Annars blir det väl ändå som vissa gör, att de avlar på hundar som har 5a på skott på MH och säger "Men han är inte skotträdd, han fick en 5a för blabla" och så kommer en lång, märklig ursäkt som säkert någon godtar.

En till här!

 

[Lady_A]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

håller också med!!!

 

[Swat]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Fast dina kriterier är nog lite väl höga!
Jag håller ABSOLUT med om att det vore önskvärt med en viss minimi-nivå på den mentala-standarden (om jag kan kalla den det) - dvs att alla hundar som skall användas i avel i Sverige skall ha genomgått en "mental utvärdering" med minst ett visst resultat för att bli godkända.
Men rent praktikst så blir det väldigt svårt att införa en sådan gräns.

Däremot vore det ju genomförbart att kräva att alla rasklubbar skulle sammanställa en profil av de hundar inom rasen som genomfört Mh och därifrån utarbeta hur en rimlig profil skall se ut!

I somras tex testade jag min lilla sällskaps-råtta tillsammans med ett antal brukshundar. Min lilla är 25 cm hög, 4,5 kg tung och ingen hjälte!
Trots detta hade hon betydligt bättre resultat än ganska många av de övriga deltaganarna!

Tyvärr används inte Mh som ett redskap för att komma vidare i aveln för just denna ras utan det avlas friskt på både 5or på skottet, avreaktionsproblem och stora brister i det "allmänna engagemanget".
Utställningemeriter däremot väger tungt!

/Swat

 

[Lupin]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Jag hänger med på vad du skriver. För att kunna säkerställa något så måste man ha ett tillräckligt stort underlag. Gärna slumpvis också.

Som det är nu så har sällskapshundsaveln mycket få resultat där testet utförts på hundar vars ägare (eller uppfödare) är särskilt hundintresserade. Det utgör är en kategori. För att se mönster krävs antingen hela populationen (vilket är ett orimligt krav) eller minst 1000 resultat för att man ens skall kunna säga något om tendenser.

Jag ifrågasätter inte behovet av MH, snarare dess relevans som instrument i avelsarbetet. Precis som all statistik får man vara medveten om dess begränsningar.

Lägg till osäkerhetsfaktorn i ärftlighet så förstår man att MH bara är en pyttedel av en ras standard.

Jag tror snarare att dåligt rykte är en bättre urvalsmetod på sällskapshundar. den som köper en stor hund av sällskapsras och den är rädd, biter folk eller inte kan vara ensam eller uppvisar andra stora problem, den avlivas kvickare eller används (förhoppningsvis) inte i aveln. Samhällets krav på hundar som klarar ensamma timmar, barn, tid på hunddagis etc skall man inte förakta.

Jag är en av dem! Men det är svårt att komma någonstans inom pudel vg MH, just för att så få använder dem. Sen finns det dessutom 1000 ursäkter när det inte blir något bra resultat. Och då menar jag inte verkligen dåligt, typ ingen tillgänglighet, stora svårigheter att avreagera, ingen nyfikenhet och ingen lekfullhet och dessutom mindre önsvärt resultat på skottet. Men hunden var ju SUCH gubevars och uppfödaren som fått tillbaka hunden hade hur många förklaringar som helst (hade fått tillbaka hunden och den var inte bra behandlad hos valpköparna etc etc). Populär att para med, populär färg, men sen då? Jag vet andra som inte skulle gå i närheten av ett MH för de vet att hunden inte skulle fixa det, men den har fått flera cert och man kan enkelt sälja parningar pga efterfrågad färg! En hund som är misstänksam och reserverad och t.o.m. nafsat uppfödaren/ägaren, men denne försvarar sig med att h*n gillar hundar med lite fart i. Fast att hunden nafsar och kommer från en linje som har rejäla problem att äta säger h*n såklart inte, men stoltserar med parningar på hunden! Vad gör man, liksom?

Eftersom enstaka MH inte säger så mycket, speciellt inte om hunden är över 2 år, så är det dessutom lätt att vifta bort. Jag förstår de som ger upp och inte orkar kämpa för MH åtminstone på avelshundarna inom sällskapsraserna. Jag tycker att mentaliteten är A och O, speciellt hos sällskapshundarna eftersom de ofta ska klara av både det ena och det andra i vardagslivet. Men man slåss ju mot väderkvarnar när många uppfödare tycker att det räcker med uställningar som mentaltest.

 

[Red_Chili]

Sv: MH = dåligt avelsinstrument?

Fast dina kriterier är nog lite väl höga!

Visst är det svårt att genomföra något sådant, men vore det inte bra OM det nu gick? Jag har aldrig påstått att det är lätt på något vis, i dagsläget verkar det ju inte ens vara lätt att få plats att MH-testa sin hund om man inte ska tävla i bruks och behöver testa hundarna därför. Därför lär det ju vara svårgenomfört bara att få krav på att mentaltesta hundar innan avel, men visst vore det underbart om det gick att genomföra?