Bukefalos 28 år!

Någon mer PA med sovande jour?

Får jag fråga vad du har gjort i de fallen du beskriver? Om någon mot sin vilja hålls kvar i hemmet och inte tillåts flytta hemifrån låter det som ett brott som ska anmälas.

Att anhöriga får vara assistenter betyder inte per automatik att de enligt lagen får göra vad som helst.

Jag ställer mig ganska tveksam till en kollektiv bestraffning (pratar vi alltså även sambos förresten?), jag tycker nog att om en brukare vill ha en anhörig som assistent så ska det vara möjligt. Målet är ju ett liv med så stor valfrihet, integritet, självständighet och självbestämmande som det bara går, då kan jag tycka det är lite problematiskt att lobba för att en möjligheten helt ska tas bort för att det finns ett gäng kriminella som utnyttjar den. Det finns andra sätt för samhället att kavla upp ärmarna än genom att inskränka den assistansberättigades möjligheter att avgöra vilka assistenter hen vill ha.

Däremot tycker jag att ingen bör ha enbart anhöriga som assistenter, när vi pratar ungdomar och vuxna alltså, det riskerar leda till isolering, vet inte om det är förbjudet redan dock?

Slut på trådkap.

Det är inte förbjudet att endast ha anhöriga som assistenter.

De som uttryckligen sagt att de vill flytta hemifrån är tyvärr så rädda för sina föräldrar att de ändrar sin önskan inför LSS-handläggare :(

Anhöriga ska inte få vara assistenter till sina utvecklingsstörda vuxna barn anser jag, och jag har även skrivit i mitt anlägg att det gäller utvecklingsstörda. Försäkringskassan håller med - de vet om problematiken. Det är intressant att man alltid pratar om normalisering inom LSS, men hur normalt är det att bo hemma hos mamma när man är 50?

@TinyWiny
Du är inte gravt utvecklingsstörd och du kan välja dina egna assistenter. Dessutom handlar det om att vuxna utvecklingsstörda som hålls hemma - så familjen kan få sitt privatliv när de låter personen flytta hemifrån. Sedan finns det korttidsboenden som kan avlasta familjen från att ha pa's springande i hemmet.
 
Det är inte förbjudet att endast ha anhöriga som assistenter.

De som uttryckligen sagt att de vill flytta hemifrån är tyvärr så rädda för sina föräldrar att de ändrar sin önskan inför LSS-handläggare :(

Anhöriga ska inte få vara assistenter till sina utvecklingsstörda vuxna barn anser jag, och jag har även skrivit i mitt anlägg att det gäller utvecklingsstörda. Försäkringskassan håller med - de vet om problematiken. Det är intressant att man alltid pratar om normalisering inom LSS, men hur normalt är det att bo hemma hos mamma när man är 50?

@TinyWiny
Du är inte gravt utvecklingsstörd och du kan välja dina egna assistenter. Dessutom handlar det om att vuxna utvecklingsstörda som hålls hemma - så familjen kan få sitt privatliv när de låter personen flytta hemifrån. Sedan finns det korttidsboenden som kan avlasta familjen från att ha pa's springande i hemmet.
Ok. Jag kan se en poäng med att barn har enbart anhöriga som assistenter eftersom barns behov ser lite annorlunda ut (de har väl oftast en assistent som inte är anhörig på skolan iofs, så man kanske kan tänka att det ska gälla för skolbarn också), men för övriga vore det nog bra om inte enbart anhöriga var assistenter.

Herregud, är de så rädda för sina föräldrar verkar det ju pågå något ganska grovt!

Ah ok, du menar att det ska gälla så att enbart utvecklingsstörda inte ska få ha sina föräldrar som assistenter. Ja det låter ju mer rimligt, samtidigt vet jag inte om det är helt hållbart att resonera så heller. Det finns utvecklingsstörda som kan uttrycka sin vilja, precis som jag kan tänka mig att det är möjligt för en anhörig att manipulera och hota även någon som inte är utvecklingsstörd så att hen ger efter.

Sedan är det inte alla utvecklingsstörda med föräldrar som assistenter som bor hemma hos sina föräldrar heller, så om det är just flytta hemifrån som är fokus kanske man skjuter mygg med kanoner med ett allmänt förbud mot assistentföräldrar. Man kan lägga till ett krav på att det ska erbjudas en egen bostad tex, att det ska vara en rättighet, genomförs det inte någon flytt ska det ses som väldigt suspekt och utredas, det kan kanske i vissa extrema fall finnas något rimligt skäl bakom att inte flytta hemifrån även om jag spontant inte kommer på vad det skulle vara.

Vet faktiskt inte vad jag tycker i frågan. Om det du beskriver är rätt väg eller inte. Du har absolut en poäng. Jag är med på att det är ett väldigt allvarligt fel när människor hålls fångna och inte tillåts flytta hemifrån, det borde göras något åt det, samtidigt tänker jag att det finns flera sätt att attackera det än just med ett förbud mot föräldrar som assistenter , ett förbud specifikt för utvecklingsstörda - spontant känner jag att ett sådant förbud kan ha vissa etiska problem.

Tillägg: Jag läste att regeringen ska utreda LSS, hur det kan moderniseras etc, i vanliga fall tycker jag det verkar som om det generellt utreds för mycket om allt möjligt, som en ursäkt att slippa ta beslut och för att ge uttråkade människor något att göra, men i det här fallet är det nog behövligt och förhoppningsvis kommer man fram till något.
 
Senast ändrad av en moderator:
Tack så mycket! Det verkar bara gälla pa. Jag funderar lite på varför EU bryr sig bara om dem. Min personal har jour 48h på en fyraveckorsperiod och det känns efter att ha läst arbetsmiljöverkets handling att det är okej ännu.
 
Håller med om att det borde vara bättre betalt att ha jour, och att personlig-assistent-jobb kan vara ett helvete med sina speciella förutsättningar och ofta konstiga undantagsvillkor i arbetsmiljön. Finns mycket smuts i branschen. Men det kan också vara ett skitbra jobb att trivas med. Jag har varit med om båda ytterligheterna, allt beror på arbetsgivare, hur det funkar hos specifik brukare, och hur assistent-brukare passar ihop.

Att jobba dygn behöver inte vara dåligt för alla. Jag gillade det och jag vet många andra som också tycker det är perfekt, och att själva möjligheten till dygnspass är en anledning att söka sig till detta yrke. Då handlar det ofta om personer som vill ha ett jobb med många lediga dagar, kanske håller man på med nåt kreativt som man vill ha tid till, eller har andra saker sysselsättningar som prioriteras högt. Att t.ex. jobba ett dygn i veckan, där man får betalt för 18 timmar, och förhoppningsvis har sovit åtminstone hyfsat bra när man går hem, frigör ju väldigt mycket fritid trots att det är ett halvtidsjobb. Då jag under några perioder jobbat "heltid" med två dygn i veckan har det inte känts som vanlig heltid eftersom jag varit ledig så många dagar ändå. Att jobba vanliga 8-5-dagar hade känts så mycket mastigare!

Sen förstår jag förstås att det känns som att man blir snuvad på pengar om man absolut vill ha en heltidslön men inte har möjlighet att få detta. Men jag tror inte som någon skrev att det inte går att hitta folk som vill jobba journätter, i så fall har det med arbetsmiljön hos denna brukare att göra, eller också är nätterna för "tunga" och skulle behöva göras om till vakennätter. Jag tycker att är det sovande jour så ska man i 9 av 10 fall kunna räkna med att få sova sina timmar, det ska bara vara undantag att man behöver gå upp. Så har det också funkat hos flera av mina brukare.
 
Håller med om att det borde vara bättre betalt att ha jour, och att personlig-assistent-jobb kan vara ett helvete med sina speciella förutsättningar och ofta konstiga undantagsvillkor i arbetsmiljön. Finns mycket smuts i branschen. Men det kan också vara ett skitbra jobb att trivas med. Jag har varit med om båda ytterligheterna, allt beror på arbetsgivare, hur det funkar hos specifik brukare, och hur assistent-brukare passar ihop.

Att jobba dygn behöver inte vara dåligt för alla. Jag gillade det och jag vet många andra som också tycker det är perfekt, och att själva möjligheten till dygnspass är en anledning att söka sig till detta yrke. Då handlar det ofta om personer som vill ha ett jobb med många lediga dagar, kanske håller man på med nåt kreativt som man vill ha tid till, eller har andra saker sysselsättningar som prioriteras högt. Att t.ex. jobba ett dygn i veckan, där man får betalt för 18 timmar, och förhoppningsvis har sovit åtminstone hyfsat bra när man går hem, frigör ju väldigt mycket fritid trots att det är ett halvtidsjobb. Då jag under några perioder jobbat "heltid" med två dygn i veckan har det inte känts som vanlig heltid eftersom jag varit ledig så många dagar ändå. Att jobba vanliga 8-5-dagar hade känts så mycket mastigare!

Sen förstår jag förstås att det känns som att man blir snuvad på pengar om man absolut vill ha en heltidslön men inte har möjlighet att få detta. Men jag tror inte som någon skrev att det inte går att hitta folk som vill jobba journätter, i så fall har det med arbetsmiljön hos denna brukare att göra, eller också är nätterna för "tunga" och skulle behöva göras om till vakennätter. Jag tycker att är det sovande jour så ska man i 9 av 10 fall kunna räkna med att få sova sina timmar, det ska bara vara undantag att man behöver gå upp. Så har det också funkat hos flera av mina brukare.

Fast oavsett om man måste gå upp eller inte kvarstår det faktum att du måste befinna dig på din arbetsplats. Det innebär i mina ögon arbetstid och ska betalas lön för. Jag blev rätt chockad när jag läste den här tråden och insåg hur det fungerar inom personlig assistans. Det finns inte en chans att jag skulle inställa mig på ett arbete utan att få betalt, jour eller ej. Jag har haft jour inom en annan bransch och då innebar det att jag var tvungen att inställa mig på min arbetsplats inom 30 minuter om samtalet kom. Jag kunde alltså vara hemma om jag hade lust eller var som helst inom 30 min avstånd. För det utgick jourersättning. Om jag kallades in fick jag vanlig lön plus jouersättning. En vän till mig har jour var tredje helg på samma vis som jag hade. Även där utgår jourersättning och vid samtal får han vanlig lön plus ob från det att han sätter sig i bilen tills han är hemma igen.

Det minsta man borde begära som PA är lön för den tid man inte får lämna arbetsplatsen. Det här var ju riktigt dåligt.
 
Fast oavsett om man måste gå upp eller inte kvarstår det faktum att du måste befinna dig på din arbetsplats. Det innebär i mina ögon arbetstid och ska betalas lön för. [...] Det minsta man borde begära som PA är lön för den tid man inte får lämna arbetsplatsen. Det här var ju riktigt dåligt.

Njae.

Rör det sig om en kommunal anställning gäller AB, från SKL, där detta går att finna:

§ 22 Jour och beredskap
Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.


Nu trilskad jag ju lite med sanningen iom att detta är något som är gällande för den tid UTÖVER fastställd ordinarie arbetstids som man skall stå till förfogande,vilket inte sovande jour är, men jag ville mest påskina möjligheten att vad begreppet "jour" innebär faktiskt kan skilja sig åt mellan branscher. För mig innebär jour att jag befinner mig på arbetsplatsen, beredd att arbeta, och beredskap att jag befinner mig någon annanstans och antingen är beredd att infinna mig på arbetsplatsen för arbete eller arbeta på distans.

Det är alltså inga som helst konstigheter att sovande jour, enligt de FK-beslut som finns, ersätts med just jourersättning.
På min förra arbetsplats var en vanlig modell som såhär; den beviljade sovande jouren om tex 4 timmar antas infalla under fyra timmar melan 22-06. Dvs, jourbetalning under fyra timmar och full betalning under fyra timmar. Dock defineras inte vad som är vad under de åtta timmarna varför arbete under dessa timmar aldrig kan komma att betraktas som övertidsarbete under jour. PA:n får alltså 4 fullbetalda timmar och 4 jourbetalda. Det där skiljer sig ju dock åt med besluten.
 
Kan säga att jobbadet verkade ha schyssta avtal (50% sovande jour natt med 50% av lönen) men de långa arbetspassen gör att jag nog kommer tacka nej (småbarn) tyckte det var många med, en fyra per vecka. Men verkade vara ett mycket trevligt ställe som arbetade på ett sätt jag tycker om. Så lite surt är det (40 min resetid enkel väg med)
 
Alltså förlåt en språkfascist men jag får lite rysningar... Pratar vi vanföra och sinnessvaga också?

En människa med intellektuell funktionsnedsättning. (ex svårt att förstå, av olika orsaker)

En människa med kognitiv funktionsnedsättning. (ex svårt att koncentrera sig, känslig för olika stimuli)

En människa med fysisk funktionsnedsättning. (ex rullstolsburen)

En människa med sensorisk funktionsnedsättning. (ex blind, eller döv)


I övrigt håller jag med Shetlandskusk i dennes inlägg. Personlig assistent är ett yrke, och ska behandlas så.

Brukaren befinner sig vanligen i en fysisk beroendeställning som oerhört lätt kan missbrukas. Särskilt gällande en brukare med intellektuell nedsättning, som kanske inte känner till sina rättigheter eller fått dem förklarade för sig på ett sätt som personen förstår.


TS:
Låter märkligt tycker jag, med sådana regler. Har du kontaktat det fackliga ombudet?
 
Att räkna in jouren som arbetstid begränsar väldigt för många. En del tycker det är schysst att ha betalt för att sova, medan andra tycker det är pest.

Men när det så starkt begränsar antalet timmar man får jobba med normal lön, tycker jag det är magstarkt. Absolut ska det finnas en begränsning så man inte utnyttjar systemet, men då är det kanske bättre att begränsa antalet jourtimmar per period?
 
Det är inte förbjudet att endast ha anhöriga som assistenter.

De som uttryckligen sagt att de vill flytta hemifrån är tyvärr så rädda för sina föräldrar att de ändrar sin önskan inför LSS-handläggare :(

Anhöriga ska inte få vara assistenter till sina utvecklingsstörda vuxna barn anser jag, och jag har även skrivit i mitt anlägg att det gäller utvecklingsstörda. Försäkringskassan håller med - de vet om problematiken. Det är intressant att man alltid pratar om normalisering inom LSS, men hur normalt är det att bo hemma hos mamma när man är 50?

@TinyWiny
Du är inte gravt utvecklingsstörd och du kan välja dina egna assistenter. Dessutom handlar det om att vuxna utvecklingsstörda som hålls hemma - så familjen kan få sitt privatliv när de låter personen flytta hemifrån. Sedan finns det korttidsboenden som kan avlasta familjen från att ha pa's springande i hemmet.

Jag uppfattade inte att det var just intellektuellt funktionshindrade du syftade på men det beror nog på att för min del spelar inte orsaken till funktionsnedsättningen någon roll.

Det finns många intellektuellt funktionshindrade som mycket väl kan välja sina PA själva med lite stöd. Om man känner personen så kan man avgöra om hen tycker om en person (och vill ha hen som sin PA) eller om hen inte tycker om en person (och inte vill en hen som sin PA) även i riktigt grava fall.

Om det skulle bli så att en grupp inte får välja sina PA längre så kommer det snart komma att ingen får välja utan man får tilldelat som de är inom hemtjänsten och det är verkligen ingen bra lösning för den enskilde brukaren. Som funktionshindrad har du precis lika stort behov av att omge dig med människor du mår bra av som NT människor har. Det är inte så att bara för att man är funktionshindrad så försvinner alla mänskliga behov. Jag tycker faktiskt att du har ett ganska märkligt sätt att se på funktionshindrade.

Sen är det så att en endel som har ett intellektuellt funktionshinder har familj och barn. Det kanske förvånar dig att det är så? Ska detta då gälla dem med att de inte ska få ha sin sambo/make/maka som PA endel av dygnet? Varför är den personens integritet mindre värd för dig? Det handlar inte enbart om familjen runt omkring utan även om den drabbade. Varför ska hen behöva ha främlingar omkring sig dygnet runt om hen istället kan få ha någon som hen känner sig trygg med och som hen älskar och som tillhör familjen? (Ja jag vet mycket väl att man även kan tycka väldigt mycket om en PA som kommer utifrån men det är inte samma sak som att ha sin sambo/make/maka som PA en del av dygnet.) Jag kan verkligen inte förstå det. Eller ska det enbart gälla dem som inte får flytta hemifrån? Om alla runt omkring personen sköter sitt jobb så hade detta varit ett ickeproblem.

Jag tycker att du silar mygg och sväljer kameler. Det spelar ingen roll om den intellektuellt funktionshindrade inte vågar säga till sin LSS-handläggare att hen inte vill bo kvar hemma hos föräldrarna. Om du har anmält att det inte står rätt till i familjen så är det handläggarens förbannade skyldighet att se till den svaga parten i målet och hjälpa henom så gott hen kan. Att ett barn som blivit vuxen flyttar hemifrån är den normala gången. Hur kan någon tro att en person med ett funktionshinder vill bo hemma så länge föräldrarna hänger med? Det borde vara självklart även för LSS-handläggare.
 
Hur kan någon tro att en person med ett funktionshinder vill bo hemma så länge föräldrarna hänger med?

Faktiskt så är det inte så ovanligt att de själva vill bo kvar hemma. Långt ifrån alla såklart, men det är ingen självklarhet att ALLA vill flytta hemifrån. För en del intellektuellt funktionshindrade är det en väldigt svår process som kan ta lång tid.
Inte alla vill ge dem en fot i röven bara för att det är "normalt" att flytta hemifrån innan man fyller 30.
Sen finns det såklart de föräldrarna som ser till att barnen flyttar så fort de fyllt 18 också, oavsett om barnet själv vill eller inte, för att föräldrarna inte orkar.
Det är inte så lätt alltid att bedöma vad som är rätt eller fel.
 
Senast ändrad:
Ville bara instämma med att det definitivt finns mycket som är positivt med assistentyrket också.

Jag älskar mitt jobb, och har faktiskt valt assistansyrket trots att jag pluggat på högskola. Jag trivs jättebra med att jobba blandat dygn, dag och kvällspass. För mig funkar det eftersom jag är anställd i två olika företag och mina arbetsgivare inte har skyldighet att kontrollera hur många timmar jag jobbar totalt, så jag kan jobba mer än heltid inkl. jour utan att arbetstidslagen sätter stopp.
 
En fråga, vad har du för anställning? Du är bara timmis eller? För är du månadsavlönad så har du ju samma lön oavsett hur schemat ser ut förutom OB som kan skilja.. Jag hänger inte med riktigt nämligen...
 
Alltså förlåt en språkfascist men jag får lite rysningar... Pratar vi vanföra och sinnessvaga också?

En människa med intellektuell funktionsnedsättning. (ex svårt att förstå, av olika orsaker)

En människa med kognitiv funktionsnedsättning. (ex svårt att koncentrera sig, känslig för olika stimuli)

En människa med fysisk funktionsnedsättning. (ex rullstolsburen)

En människa med sensorisk funktionsnedsättning. (ex blind, eller döv)
Det här håller jag med om, utvecklingsstörd kan ses som väldigt nedsättande, skulle definitivt inte hoppat på det tåget och använt samma benämning.

Tycker det här speglar ganska bra hur mycket jobb som finns kvar innan funktionshindrade får sin diskriminering och sin kamp för rättigheter uppmärksammad på samma sätt som andra diskriminerade grupper, jag har ganska svårt att se mig själv råka använda en rasistiskt eller sexistiskt nedsättande benämning tex, ändå låter jag ett ord som utvecklingsstörd passera utan att inledningsvis reagera på det.
 
Faktiskt så är det inte så ovanligt att de själva vill bo kvar hemma. Långt ifrån alla såklart, men det är ingen självklarhet att ALLA vill flytta hemifrån. För en del intellektuellt funktionshindrade är det en väldigt svår process som kan ta lång tid.
Inte alla vill ge dem en fot i röven bara för att det är "normalt" att flytta hemifrån innan man fyller 30.
Sen finns det såklart de föräldrarna som ser till att barnen flyttar så fort de fyllt 18 också, oavsett om barnet själv vill eller inte, för att föräldrarna inte orkar.
Det är inte så lätt alltid att bedöma vad som är rätt eller fel.
Jag skulle också säga att det är ganska vanligt just att inte vilja flytta hemifrån särskilt för de som är extremt beroende av rutiner, som vill att dagarna ska vara förutsägbara och som vill veta vad som händer för att kunna känna sig trygga, för någon med den typen av krav på förutsägbarhet kan det vara väldigt jobbigt med det okända, att flytta hemifrån kan te sig väldigt skrämmande, det är ju ett kliv ut i något helt nytt.
Samtidigt tror jag de flesta skulle klara det om det skedde steg för steg och under en längre period. För någon i min närhet med just den här typen av krav på rutiner blev det också så - i början ville hen definitivt inte flytta, sedan efter en tid av att vänja sig vid tanken och vid sin nya bostad kändes det ok och nu trivs hen jättebra i sin lägenhet.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sedan finns det korttidsboenden som kan avlasta familjen från att ha pa's springande i hemmet.
Glömde svara på det här förut.

Problemet med att skicka iväg funktionshindrade till korttidsboende för att familjen ska slippa ha PA's springande i hemmet är ju att den funktionshindrade försvinner ur hemmet - man kanske vill leva normalt familjeliv med hela familjen så att säga.
 

Liknande trådar

Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 337
Senast: Cocos
·
Hundhälsa Molly är min första tik någonsin, och jag blir aldrig klok på hennes löp! Hon får alltid som en vit/gul flytning efter löp, och det har...
Svar
15
· Visningar
10 156
Senast: Fibusen
·
Kropp & Själ börjar bli tokig... har sån inre rastlöshet jämt som jag får svårare o svårare o hantera. det har kommit gradvis o blivit mkt värre sen...
Svar
2
· Visningar
3 445
Senast: vtok
·
Kropp & Själ "Du är duktig på att jobba och ställer upp på även konstiga arbetsuppgifter. Vi är båda nöjda med dig. Därför kommer det låta konstigt...
Svar
19
· Visningar
3 059
Senast: Avalbane
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp