Ni som bor långt ute på landet, vad jobbar ni med?

[Mabuse]

Jag har lite längre än en mil in till stan, men visst, det är ju inte Norrlands inland här. Jag bor ju inte i Gudhems samhälle, utan dit upp har jag väl 4-5 km.

Poängen är ändå att i alla fall jag får höra rätt så ofta att det inte finns jobb på landsbygden mm. Men här jobbar ju lika många om inte fler än inne i Göteborg tex. Vad är det som finns i Göteborg eller Stockholm som inte finns på landsbygden? Det var ju en tråd för inte alls så länge sen om just detta då det handlade om kulturjobb på landsbygden....precis som att vi som bor på landet är några kulturella imbeciller som saknar kunskap.

Det är självklart en massa olika jobb som finns i Stockholm som inte finns i Falköping, men det vet du väl? Det är mycket som finns i Stockholm som inte finns i Falköping.

 

[Ramona]

Det är självklart en massa olika jobb som finns i Stockholm som inte finns i Falköping, men det vet du väl? Det är mycket som finns i Stockholm som inte finns i Falköping.

Svårt att jämföra Stockholm och en liten stad rakt av. Man får ju ändå ta lika stor area och jämföra där. Allting finns givetvis inte i Falköping, men tar man samma karta som Stor-Stockholm har och lägger den över Skaraborg så är det liksom en helt annan grej.

Såklart det finns massor med saker i Stockholm som inte finns i Skaraborg, men det finns också massor med saker i Skaraborg som inte finns i Stockholm.

 

[escodobe]

När jag bodde på landet så jobbade jag på äldreboende. Cykelavstånd.

Jag hade nog inte velat jobba med det jag gör nu om jag bodde i en liten kommun och behövde jobba där har bor.

 

[FengurLaugar]

Jag har också känslan att många storstadsbor inte tror att det finns jobb eller nåt annat när man bor på landet. Vi hade hit en dam från Stockholm en gång som skulle para sin tik med hanen vi hade då och hon och hennes sällskap var helt förundrade över att vi ens hade jobb Jag jobbade även då som ekonom fast på ett annat företag och hade 12 min med bil till jobbet och det låg i ett samhälle, inte ens i närmsta staden. Maken jobbade som bilmekaniker i närmsta staden och hade lika långt som mig till jobbet.

Nu jobbar jag som ekonom på ett annat företag och har hemmakontor (även när det inte var Corona) och maken jobbar som bilprovare inne i stan. Jag tycker inte vi bor långt ut på landet för vi har 1,5 mil till stan bara, dock ingen storstad. Där mina föräldrar bor (där jag växte upp) är det 1,5 mil till närmsta samhälle och 3-4 mil till stan.

 

[Snurrfian]

Jag har som @Ramona och @FengurLaugar fått frågan om vi pendlar till jobbet eller om vi är arbetslösa när vi bor så här. Jag har lite svårt att se att 20 min ska ses som pendling till jobbet, för mig känns det som normalt. Jag har kollegor som bor i samma stad som jobbet och de ha längre tid hem.

Runt omkring vet jag ingen som är arbetslös, någon är sjukpensionär efter olycka. I övrigt jobbar alla, med en mängd olika jobb, många driver företag, både mindre och större.

Några bekant flyttade till en byn som jag upplever "som tappad med helikopter ", de tycker att de är centralt, 1,5 h till Stockholm och gård för nästan inga pengar alls. De driver eget framgångsrikt företag med kunder över hela världen. Nej det finns inte dygnet runt öppna butiker, matställen osv men är det verkligen ett behov man har? Nej det finns inte stora nationalmuseum men det finns små museum och konstnärer som gör att man kan komma historien och konsten nära.

Staden och landet behövs båda två, det finns för och nackdelar med alla bostadsorten, boendeformer och allt passar inte alla men man bör ha respekt för att folk trivs där de bor och inte idiotförklara folk för att de har andra prioriteringar än en själv.

 

[Unafraid]

Jag tycker att det är intressant vad olika "långt ut på landet" innebär!
En mil till närmaste stad? Supercentralt! I min värld är långt ut på landet typ 3-5 mil till närmaste affär/bensinmack och ytterligare lika många mil till närmaste stad.

 

[Exile]

Jag tror det är relativt vad som räknas som "ingenstans". Jag bor i en liten by med endast en liten matbutik men har bara drygt en mil till närmaste småstad, ca tio mil till Sundsvall vilket väl får räknas som större stad. Jag tycker verkligen inte jag bor i "ingenstans".

Har dock släkt och vänner från bland annat Stockholm och Göteborg och de tycker verkligen jag bor mitt i skogen. Det har väl att göra med vad man har att jämföra med. Det är ju heller inte lika vanligt med bil i större städer så tror inte man ser det som "normalt" på samma sätt att liksom alltid behöva räkna med att ta bilen.

Och tänker man efter så ligger det ju också en liten poäng i det. Som det är nu har jag ju "nära" till allt tycker jag men skulle jag bli utan bil ja då skulle det faktiskt kännas som att jag bodde mitt i ingenstans. Det är väldigt dålig lokaltrafik och det hade blivit ett helt projekt för att t.ex ta sig och handla.

 

[FengurLaugar]

Jag tycker att det är intressant vad olika "långt ut på landet" innebär!
En mil till närmaste stad? Supercentralt! I min värld är långt ut på landet typ 3-5 mil till närmaste affär/bensinmack och ytterligare lika många mil till närmaste stad.

Håller med! Visst, vi bor på landet, men jag räknar det absolut inte som LÅNGT ut på landet. Vi har 7 km till närmsta bensinmack, knappt en mil till närmsta lilla Ica Nära, 7 km till dagis och skola och 1,5 mil till stan.

 

[tanten]

Fast det är en sak vad man själv tycker och en annan vad andra tycker. Personligen tycker jag att vi bor "central landsbygd", 20 min till utkanten av storstad, 15 min till småstad. Andra tycker att vi bor långt ifrån allt och absolut värsta är att man inte ser några grannar.

Som en besökare på gården sa -ni bor ödsligt.
ja, jo.... några hundra meter bort börjar byn där alla bor inom synhåll från varann. Gården låg 2 km från en riksväg. 12 minuter från stan.

 

[Snubbelfot]

Jag bor per - något slags - definition på landet men inte i obygd eller strikt glesbygd. Jag har tre mil till jobbet på sjukhuset i kommunens centralort, en dryg halvmil till närmaste pytteaffär och en dryg mil till närmaste ICA Nära.
Bland mina närmaste grannar är en virkesmätare och jobbar ambulerande, två är pensionerade lärare som jobbat i byskolan, två är lantbrukare, en är arbetsterapeut i grannkommunen, två driver egen verksamhet i besöksnäringen, en är illustratör och jobbar hemifrån, en är VVS-installatör och jobbar ambulerande.

 

[Magnum]

Jag själv jobbar på resturang.
Mina grannar och vänner 'här ute' jobbar inom alla möjliga branscher..
Det finns liksom inte en kategori som är mer representerad än andra.

Det är brandmän , VD på stora företag, ambulansförare, Ingenjörer av olika slag, förskolelärare, socialarbetare, hemtjänsten, kockar, lärare, banktjänstemän, personalsekreterare, ja allt som man jobbar med även 'i stan', antar jag.

Nu har vi just här , då det ligger väldigt bra till men fortfarande är på landet, ett pendlingsavstånd på mellan en halvtimme och en timme som vanligast. Så det är ju inte som i norra Sverige direkt.

Många här är också egna företagare och är mycket drivna.

Handlar(storhandlar) gör man lämpligen tex på väg hem från jobbet, barnens aktiviteter finns i regel i närområdet, så så mycket besvärligare är det inte tycker jag. Men kanske kräver lite mer planering



Det här är väl OT men ibland blir jag bara så trött på att landet skulle vara nån sorts, jag vet inte..andraklass?
Jag får ibland frågan vad vi egentligen GÖR på landet, och i slutändan så GÖR jag alltid mer saker och umgås mer och hittar på mer saker än den som frågar.. Nej vi har kanske inget café (som av nån anledning ofta tas upp), men det går att gofika hemma hos varandra också liksom

När det också kommer fram att vi har fiber sen många år och t.o.m. har typ.. Google Home, så ser man förvåningen i ansiktet.

 

[Breaktown]

Bra fråga faktiskt, för jag tror att många verkligen inte tror att det existerar jobb på landsbygden. Jag upplever att många blir helt förvånade över att jag har 3 km till jobbet och att jag dessutom tjänar rätt så bra. Det är liksom som att många tror att de enda jobben som finns på landet är dåligt betalda okvalificerade jobb och att det bara finns ett fåtal sådana och att de allra flesta pendlar till någon större stad.

Jag har liksom väldigt svårt att tro att du träffar "många" personer som tror att det bokstavligen inte existerar till exempel skolor, hemtjänst, eller matbutiker inom kortare pendlingsavstånd på landsbygden. (Nej jag tror inte att det är det enda som finns, jag tog det som var konstigast att tro att det inte existerade).

Däremot tror jag att det är ganska vanligt att anse att "det finns inga jobb på landsbygden" och då inte alls mena bokstavligen utan karriärsmässigt, utifrån sitt eget jobb, sin egen bransch och de jobb man skulle vilja ha.

Svårt att jämföra Stockholm och en liten stad rakt av. Man får ju ändå ta lika stor area och jämföra där. Allting finns givetvis inte i Falköping, men tar man samma karta som Stor-Stockholm har och lägger den över Skaraborg så är det liksom en helt annan grej.

Såklart det finns massor med saker i Stockholm som inte finns i Skaraborg, men det finns också massor med saker i Skaraborg som inte finns i Stockholm.

Det beror ju på vad man ska jämföra. Ska man jämföra utbudet i stor eller liten stad, utbudet i stan eller på landsbygden eller utbudet inom två olika län?

Och sen som sagt, eftersom frågan väcktes av någon som bor på Nordpolen ( ) så är det ju uppenbarligen inte så att det enbart är "stadsbor" som funderar kring detta.

 

[yamyam]

Jobb-bilden kan nog skilja sig rätt stort beroende på om man bor på ”landsbygd” i södra eller mellansverige jämfört med tex västerbottens eller norrbottens inland. Det beror ju helt enkelt på vilken typ av företag som finns i närheten, hur många tjänster, konkurrens osv. Till exempel när Polarbröds fabrik brann ner i Älvsbyn drabbades ju såklart bygden rejält gällande jobben.

Jag tänker att jobb finns ju ”alltid”, men man kan ju såklart bli begränsad beroende på yrke och hur långt man är redo att resa till sitt jobb.
Upplever ändå att det är fler jag är bekant med här i Stockholm som snittar på över 1 h resväg än när jag fram till vuxen ålder bodde utanför småstad i mellersta Norrland.

 

[iNHALE]

Jag tillhör också skaran som hoppas att möjligheterna till hemarbete ska öka permanent i framtiden. Jag har haft jobb som man utan problem hade kunnat sköta hemifrån, men man är tvingad att sitta på kontoret ändå för att någon chef någonstans har bestämt att det ska vara så. Det är lite av en dröm att någon gång i livet jobba hemifrån och ha ett kontor hemma i ett hus som ligger långt ute på landet med tät skog runt om. Om utvecklingen fortsätter såhär med hemarbete så kommer den drömmen lite närmare.

Jag bor inte direkt långt ute på landet utan det är snarare "central landsbygd" sas. Jobbar som krematorietekniker i storstaden 5,5 mil hemifrån. Detta jobbet finns inte direkt överallt så vill man absolut jobba med detta får man antingen bosätta sig inne i en stad där det finns ett krematorium eller acceptera att pendla, det går inte att både bo ensligt ute i skogen och ha jobbet 5 minuter bort, det finns inga krematorier "ute i skogen".

 

[yamyam]

Jag tillhör också skaran som hoppas att möjligheterna till hemarbete ska öka permanent i framtiden. Jag har haft jobb som man utan problem hade kunnat sköta hemifrån, men man är tvingad att sitta på kontoret ändå för att någon chef någonstans har bestämt att det ska vara så. Det är lite av en dröm att någon gång i livet jobba hemifrån och ha ett kontor hemma i ett hus som ligger långt ute på landet med tät skog runt om. Om utvecklingen fortsätter såhär med hemarbete så kommer den drömmen lite närmare.

Åh, jag drömmer också om detta

 

[sjoberga]

Utvecklingschef på techbolag (3,5 mil bort) och turismföretagare. Inte direkt glesbygd, utan mer landsbygd utanför två hyfsat stora städer. Men ”end-of-the-road” genom skogen, noll grannar och med bara ett slott i åsyn i form av byggnader.

 

[inverterad]

Vi bor i ett litet samhälle (ca 900 pers) med 2,5 mil till liten tätort och 3,5 mil till annan liten tätort samt 8 mil till storstad. Jag tycker verkligen att vi bor på landet med alla dess fördelar (och nackdelar). Jag är doktorand som arbetar hemifrån och min partner är egen företagare, så det funkar bra, men skulle vara tufft med ett jobb som krävde fysisk närvaro varje dag.

 

[Lycan]

Jag bor mitt i Norrlands inland. Jag har 6 mil till närmsta stad och 2,5 mil till närmsta större by och 3 mil till jobbet. Jag jobbar som operatör på ett sågverk. Sågverket är beläget 6 mil från stan i en liten bortglömd by. Det är ganska kul att någon har vågat satsa på en industri mitt ute i ingenstans och att det faktiskt går bra.
Sambon kör skogsmaskin i en gallringsgrupp och jag upplever att många häromkring på något vis jobbar inom skogsindustrin.

Jag tror man vänjer sig med avstånden. Man planerar och får så många ärenden gjorda som möjligt när man ändå är på ett visst ställe. Kan man samla ihop en massa inköp och ärenden till ett tillfälle så gör man det. Jag åker till stan kanske ett par gånger i månaden men det är mest för att få miljöombyte och lite socialisering. Det mesta som man behöver går faktiskt att få tag på i byn. Gör det inte det så beställer man hem det man behöver från Internet.

Häromkring är landsvägarna ganska breda och raka men slitna och i dåligt skick. För mig tar det ca 40-45 min att åka till stan. Ca 25 min till jobbet eller till byn. Det är bil som gäller då kollektivtrafik är nästintill obefintlig. Det går en buss till stan tidigt på morgonen som kommer tillbaka sent på kvällen.

 

[Brassneck]

Tack för alla era svar! Det är intressant hur vi definierar ”långt ut på landet”.
En tanke kring pendling är ju att när jag bodde i en storstad tog det ju minst en timme till jobbet oavsett om det var tunnelbana eller buss. Och det är ju ganska normalt om man inte råkar ha väldans tur och få bostad nära jobbet eller tvärtom. Och på en timme på landsbygden kommer man ju ganska långt om man ska pendla. Men det klart att det på ett sätt är jobbigare att köra bil än att åka tåg (men man slipper trängas med folk iaf).

I min bransch möter jag ofta en helt sjuk storstadsnorm. Helst ska man bo i Stockholm. Jag känner inte många som jobbar heltid inom min bransch som bor i en by med tre hus som vi gör Det är ju lite tråkigt. Kanske är det lättare när man väl har slagit igenom, men är man i början på karriären är det svårt.

 

[Stefffie]

Jag tycker att det är intressant att stadsbor inte tror att det finns jobb på landsbygden. Var har de fått det ifrån? Är det media som säger att det inte finns jobb på landsbygden?

Jag har 3 km till jobbet. Bor sist på grusvägen, mitt ute i "ingenstans" i Skaraborg. Jobbar natt som behandlingsassistent på ett LVM-hem.

Jag tror det grundar sig i att de jobb som "vi" stadsbor har, inte finns i smastader, och man inte riktigt forstar bredden av mangden jobb som det finns.