Obehag inför en persons blickar

Så var samtalet avklarat. Det blev nog ändå rätt ok, fast det var läskigt. Kollegan stal "showen" lite men jag återtog den då jag upprepade i lugn ton att så är min upplevelse och om hon kunde ta hänsyn till det.skulle jag vara tacksam. Kollegan menade att hennes blickar inte betydde ngt och att jag kunde ju fortsätta att undvika vissa platser, såsom fikarummet etc .

Kanske jag inbillar mig men hon sa lite saker som fick mig att tro att ngn någon gång har sagt ngt om hennes blickar. Men det kan ju vara inbillning av mig. Hon sa inget om att försöka tänka på det men hon hörde nog min upprepade vädjan. Det var nog jkligt jobbigt för henne. Det har ju naturligtvis aldrig varit hennes avsikt att orsaka mig obehag. Vi får se om hon kan tänka på det och hur det blir.

Mitt eget ansvar fortsätter nu, att försöka ta mig ur obehaget och låta bli att tänka på det. En dag i sänder. Känner lite skam över hela situationen, ve ej varför men det får väl en framtida terapeut förklara för mig:crazy: en vacker dag.

Med facit på hand undrar jag varför i hela friden jag väntat nästan ett år med att ta upp saken. Om det skulle bli ngt, ngn mer gång så hoppas jag tar tag i det på en gång. Man behöver ju inte förutsätta att det blir världens konflikt.

TACK ALLA FÖR ERA SUPER BRA OCH FINA ÅSIKTER:love::love::love:
 
Så var samtalet avklarat. Det blev nog ändå rätt ok, fast det var läskigt. Kollegan stal "showen" lite men jag återtog den då jag upprepade i lugn ton att så är min upplevelse och om hon kunde ta hänsyn till det.skulle jag vara tacksam. Kollegan menade att hennes blickar inte betydde ngt och att jag kunde ju fortsätta att undvika vissa platser, såsom fikarummet etc .

Kanske jag inbillar mig men hon sa lite saker som fick mig att tro att ngn någon gång har sagt ngt om hennes blickar. Men det kan ju vara inbillning av mig. Hon sa inget om att försöka tänka på det men hon hörde nog min upprepade vädjan. Det var nog jkligt jobbigt för henne. Det har ju naturligtvis aldrig varit hennes avsikt att orsaka mig obehag. Vi får se om hon kan tänka på det och hur det blir.

Mitt eget ansvar fortsätter nu, att försöka ta mig ur obehaget och låta bli att tänka på det. En dag i sänder. Känner lite skam över hela situationen, ve ej varför men det får väl en framtida terapeut förklara för mig:crazy: en vacker dag.

Med facit på hand undrar jag varför i hela friden jag väntat nästan ett år med att ta upp saken. Om det skulle bli ngt, ngn mer gång så hoppas jag tar tag i det på en gång. Man behöver ju inte förutsätta att det blir världens konflikt.

TACK ALLA FÖR ERA SUPER BRA OCH FINA ÅSIKTER:love::love::love:
Bra att du tog tag i det ocj pratade med henne, verkligen en eloge till dig för det!

Tycker dock kollegans reaktion, att du skulle "fortsätta undvika fikarummet" kändes lite skum :/ Men hon blev säkert ställd. Oavsett av vilken anledning denna situation finns så var hon definitivt inte beredd på det snacket idag ;)

Hoppas du kan känna dig med bekväm på din arbetsplats framöver oxh att kollegan också kan trivas :)
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag visste inte om jag skulle lägga tråden här eller på dagbok. Men jag vill nog ha tankar? För att börja från början… Jag har varit...
2
Svar
29
· Visningar
3 811
Senast: skiesabove
·
Skola & Jobb De senaste veckorna har jag börjat få obehagliga brev från en man (dubbelt så gammal som jag) som är kund på mitt jobb. Han kommer ofta...
4 5 6
Svar
108
· Visningar
14 840
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Nej, att vara ny på ett jobb är verkligen inte min grej. Speciellt inte med den attityd mot en nyanställd som verksamheter har nu för...
Svar
13
· Visningar
3 153
Senast: Urigurien
·
Skola & Jobb Nu är det skriva av sig dags igen... Jag vet inte riktigt hur jag skall lösa en situation på jobbet som jag upplever osund. Eller om jag...
2
Svar
39
· Visningar
6 663

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Mat till kräsen liten valp
  • Omplacera problemhund?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp