Överdriver vi sadelprovandet jämfört med proffsen?

Det där håller jag med om.
De flesta dyra sadlar är faktiskt så välbalanserade och korta att de passar väldigt många hästar. Sen brukar de där proffsen som sagt ha flera sadlar som passar olika typer av häst. Så det har en till varje sort sas. Men när vi kommer till hoppryttare så tror jag att sadlarna är mkt färre än i ett dressyrstall :p. Det verkar som att hoppsadlar inte är lika viktiga, det räcker att ha en förbygel som håller den på plats om sadeln inte ligger bra :p:o.
och fårskinnet under får man ju inte glömma
 
Ibland kan man ju undra. Hästägare åker till sadelutprovare och provar 20-tals sadlar för att hitta den perfekta till sin häst, sen har man tillridare/tävlingsryttare som kanske äger 2 sadlar och rider alla hästar med dom. Vari ligger skillnaden egentligen? Är det inte lika viktigt för dyra tävlingshästar att ha en individuellt utpassad sadel, som det är för Brunte som bara lufsar runt i skogen? Är alla tävlingshästar stöpta i samma form? Överdriver enskilda hästägare jakten på sadel?

Jag förstår att det vore jäkligt drygt att ha 10 sadlar att variera mellan, men ur hästens synpunkt då? Är dyra märkessadlar magiskt byggda så de passar alla hästar?

Jag tror att de hästar som proffset har i sitt stall är väldigt snarlika kroppsmässigt, därför fungerar ett fåtal sadlar till flera hästar. De lär sig garanterat också exakt vilka sadeltyper de ska leta efter och har ett fåtal de behöver välja på medans hobbyhästägaren inte har en susning bland alla hundratals tillverkare.
Däremot tror jag verkligen inte att man tvekar på passform och bara slänger på sadlar slentrianmässigt. De har kunnigt folk i ryggen hela tiden samt att man har inte råd att göra en sån tabbe att använda felaktig utrustning som skadar tävlingshästen som ju även är med och ser till att verksamheten hålls flytande genom inkomst.

I hobbystallen finns så himla många olika hästtyper och därmed blir det många olika slags sadlar. Sen varierar tycke och smak samt kunskap mycket mer att man garanterat därmed ser fler sadlar och sadeltyper i omlopp. De flesta hästägare kan inte själva avgöra om en sadel ligger bra eller inte och måste därmed ta ut sadelutprovare då och då. Hobbyhästar förändrar kropparna säkert betydligt mer än tävlingshästen också eftersom att det är ganska stor skillnad i mycket hur de hålls beroende på årstid..tex sommarbete kan göra en hel del för en hästkropp.
Sen tror jag liiite att det nog är så, att vi ibland letar ihjäl oss efter fel för att vi tror att det är fel och därmed rätt ofta byter runt i utrustning för att något kanske kan vara bättre fast man egentligen inte ens har ett problem (har nog de flesta gjort).
Skillnaden kan då mycket väl ligga i att proffsen genom lång erfarenhet vet vad som fungerar och hobbyhästägaren är osäker och testar sig fram
 
Senast ändrad:
I hobbystallen finns så himla många olika hästtyper och därmed blir det många olika slags sadlar. Sen varierar tycke och smak samt kunskap mycket mer att man garanterat därmed ser fler sadlar och sadeltyper i omlopp. De flesta hästägare kan inte själva avgöra om en sadel ligger bra eller inte och måste därmed ta ut sadelutprovare då och då. Hobbyhästar förändrar kropparna säkert betydligt mer än tävlingshästen också eftersom att det är ganska stor skillnad i mycket hur de hålls beroende på årstid..tex sommarbete kan göra en hel del för en hästkropp.
Sen tror jag liiite att det nog är så, att vi ibland letar ihjäl oss efter fel för att vi tror att det är fel och därmed rätt ofta byter runt i utrustning för att något kanske kan vara bättre fast man egentligen inte ens har ett problem (har nog de flesta gjort).
Skillnaden kan då mycket väl ligga i att proffsen genom lång erfarenhet vet vad som fungerar och hobbyhästägaren är osäker och testar sig fram

Fast jag tänker att alla hästar ju förändrar kroppen. Om de blir skadade och får stå en period t.ex.
Jag kan jämföra det med min kompis som föder upp fjordingar. Hon har egna sadlar till alla hästar. Inte för att det är så kul med massa sadlar, utan för att det inte funkar med samma sadel. Någon har kortare sadelläge än resten, någon är bredare över ryggen, någon har manke, en annan har ingen manke. Då är de ändå släktingar. Men visst, hade hon köpt en sadel för 30 000 kanske den hade passat allihop.

Nu säger jag absolut inte att de verksamma lägger på en sadel som ligger riktigt illa, men att det verkar som att en sadel som ligger hyfsat är mer okej än bland hobbyfolket.
De som tävlar kanske har en slags häst i stallet, men inridare/tillridare då? De kan ju ta emot lite vad som helst, från ponny till stort grovt halvblod.
 
Fast jag tänker att alla hästar ju förändrar kroppen. Om de blir skadade och får stå en period t.ex.
Jag kan jämföra det med min kompis som föder upp fjordingar. Hon har egna sadlar till alla hästar. Inte för att det är så kul med massa sadlar, utan för att det inte funkar med samma sadel. Någon har kortare sadelläge än resten, någon är bredare över ryggen, någon har manke, en annan har ingen manke. Då är de ändå släktingar. Men visst, hade hon köpt en sadel för 30 000 kanske den hade passat allihop.

Nu säger jag absolut inte att de verksamma lägger på en sadel som ligger riktigt illa, men att det verkar som att en sadel som ligger hyfsat är mer okej än bland hobbyfolket.
De som tävlar kanske har en slags häst i stallet, men inridare/tillridare då? De kan ju ta emot lite vad som helst, från ponny till stort grovt halvblod.

Fast jag tänker lite som så att det kanske inte är en slump att deras hästar inte isf är så olika i kroppen?
Exteriört som någon skrev tidigare så är kanske dessa hästar inte är så avvikande från varandra som de använder pga avel och att det är inom samma ram och att de garanterat letar rätt snarlika hästar.

Jag tror iaf att det är lättare att samma sadlar passar flera hästar i ett tävlingsstall med samma hästtyper än i svenssonstallet där det kan vara så himla många hästtyper även fast de är samma raser.

Sedan är det garanterat så också att vissa sadeltyper har stor chans att de passar många hästar helt beroende på hur de är byggda.
 
Jag har viss insyn i ett av våra elitstall i sverige idag. Sponsras av ett visst sadelmärke, hänger ett antal av den varianten i sadelkammaren. 1-2 m hyllplats avsatt för paddar av olika slag. hästarna rids och matchas mot GP. en häst som har ont kommer inte till gp=mindre pengar in för ryttaren = man ser till att ha alla hästar välmående och fräscha nog för att nå sin fulla potential i sporten. Tät vet-kontakt, enormt rutinerade ryttare och tränare som tidigt upptäcker om något felas hos hästen, så små skador/felanpassad utrustning byts mycket tidigt.

Vi hobbyryttare saknar ju ofta både kunskap och ridkunskap nog att känna varför hästen inte vill göra en viss grej. är det våran bristfäliga ridninge eller har hästen ont? sadeln ligger ju okeeeej kanske så den kan det ju inte vara, osv. När man kan mindre får man ta mer hjälp på allehanda vis.
 
Jag har många hästar och få sadlar.
Fjordingar, vbl-travare, kbl-travare, islandshäst, arab, quarter, connemara, frieser, SWB är bland raserna. Storlekar från 134 cm (islänning) till 167 cm (SWB).
Visserligen är det du beskriver antagligen vanligare - att man väljer likartade typer - men jag håller av egen erfarenhet inte med i din bedömning.

Kanske beror på att dem jag känner och har i åtanke har alla endast tävlingstall och inte hobbyhästar därav liknande typer utav hästar :)
Skulle vara intressant att få veta om du tävlar,hobbyrider eller har ngn annan slags verksamhet och antal häst vs sadlar?
 
@kryddelydd Så olika det kan vara :)
Jag fick min sadel "godkänd" av en sadelutprovare med gott rykte, men huruvida det alltid går att lita på sadelprovarna är en helt annan tråd..

Så länge det inte blir punkttryck eller sadeln är för trång får inte jag panik. Men det är svårt det här, mina tankar brukar variera från "ahh hästen kommer dö och behöver måttsydd sadel" till "äh, proffsen är ju inte så noga".
Visst presterar topphästarna på en annan nivå än de jag haft = borde vara mer noga samtidigt som proffsen rider bättre och deras hästar kollas oftare (equi, vet - gissar jag, varierar säkert där med) = fel upptäcka snabbare.

Men det är en jätteintressant diskussion!


Håller inte med om att "proffsen inte är så noga". Jag vet ryttare som är sponsrade med vissa sadelmärken som de rider med på tävling men som de aldrig skulle lägga på hemma :)
 
Fast jag tänker att alla hästar ju förändrar kroppen. Om de blir skadade och får stå en period t.ex.
Jag kan jämföra det med min kompis som föder upp fjordingar. Hon har egna sadlar till alla hästar. Inte för att det är så kul med massa sadlar, utan för att det inte funkar med samma sadel. Någon har kortare sadelläge än resten, någon är bredare över ryggen, någon har manke, en annan har ingen manke. Då är de ändå släktingar. Men visst, hade hon köpt en sadel för 30 000 kanske den hade passat allihop.

Nu säger jag absolut inte att de verksamma lägger på en sadel som ligger riktigt illa, men att det verkar som att en sadel som ligger hyfsat är mer okej än bland hobbyfolket.
De som tävlar kanske har en slags häst i stallet, men inridare/tillridare då? De kan ju ta emot lite vad som helst, från ponny till stort grovt halvblod.
Hästar behöver inte ändra sig så drastiskt. Jag har haft samma sadel mellan 2,5-5 år med lite olika paddar och den har passat hela tiden trots att hästen ändrat sig i mina ögon. En sadel som ligger bra från början och en häst utan några större konstigheter i skadeläget kan absolut funka hela karriären.

Enligt de sadelprovare jag pratat med är det så att en det är högre krav på en dressyrsadel än en hoppsadel- den har liksom en tajtare passform. Hoppsadeln ligger mer ovanpå, oftast med padd och ryttaren är lättare i sitsen.
 
Min åsikt är den att de proffs som rider unghästar och tävlar nationellt upp till typ 130-140 är de ryttare som har två sadlar till samtliga hästar. Det är oftast stor omsättning på hästar hos dessa ryttare och det är omöjligt med utprovade sadlar.

Däremot de ryttare som är på allra högsta nivå har sydda sadlar till sina bästa hästar, i synnerhet dressyrryttarna.

Att vi hobbyryttare är nogranna med sadlar är knappast något som någon förlorar på egentligen, i synnerhet inte hästarna. Personligen är jag inte supernoga, ligger sadeln bra till 80% och hästen fungerar och inte har ont nånstans så är det good enough.
 
För att svara kort på din fråga "ja!"

Jag tror att vi skyller andra problem på att sadeln inte ligger 110%
Och vi försöker maskera Oxhagen avhjälpa grundproblemet med att skaffa ny utrustning!
En häst som inte arbetar korrekt är svår att sitta på och får ont i ryggen. Hjälper inte att köpa perfekt sadel med extra stöd om grundproblemet kvarstår.
Så det är klart att om proffsen rider bättre så är lagom passande utrusning tillräcklig.
 
Jag tycker att många krånglar till det i onödan. Funkar sadeln så funkar den, och annars får man byta. Passar definierar jag personligen som att sadeln ligger an jämnt utan punkttryck, och låter manke, bogblad och ryggrad gå fri. Samt att hästen är bekväm/ jobbar bra i den. Jag är inte främmande för att justera med padd om det behövs. Jag åker gärna till utprovare, men det är mest för att hon har flera hundra sadlar på samma ställe, mycket enklare och billigare.
 
Det här känns ju inte alls bra, de marknadsför saker de inte ens vill rida med själva? :eek:

Fast man har väl sina favoriter?

Dessutom brukar välanvända äldre sadlar passa både ryttare och häst betydligt bättre än att alltid rida runt i splitternya sadlar.
Hemma kanske man vill ha utrustning som man inte behöver bry sig om på samma sätt..det gör inget om lädret är repigt, inte fullt glansigt etc.

Har du sponsorer är det rätt vanligt att man måste visa upp dem i offentliga sammanhang däremot är det nog ytterst få som alltid använder dem hemma, utan att för den delen tycka att de är dåliga.

Sponsor behöver nödvändigtvis inte innebära att man måste använda sig av deras produkter jämt, det handlar ju mest om marknadsföring. Känns rätt onödigt tex om man har en sponsor som tillverkar ett fodertillskott du inte behöver ge och sedan att vara tvungen att ge..det brukar räcka med att man marknadsför det. Utdelningen kan lika gärna vara rena pengar ist för produkter.
 
Senast ändrad:
Jag tycker inte alls att de flesta överdriver. Snarare tycker jag att det är ofta man ser sadlar som verkligen ligger jättedåligt. Jag tycker att alla hästar har rätt till en välanpassad sadel. Ska vi ställa krav på dem så borde de åtminstone få ha som krav att utrustningen passar perfekt oavsett om man ska hoppa 160 banor, rida msv i dressyr eller lulla runt i skogen.
 
Jag är inte utbildad sadelutprovare men har god kunskap i hur en sadel ska ligga, ber ändå en vän som är utbildad att kolla då och då eftersom det är lätt att bli hemmablind. Min hoppsadel (modell lite dyrare prisklass) har faktiskt hittills passat på varenda häst jag lagt den på, både mina och andras! Till någon har den varit lite vid (då mina som den är utprovad till är plattfiskar) men det är lätt löst med en bra fårskinnspadd.
Jag har jobbat hos int hoppryttarfamilj (mästerskapsnivå) där alla använde sina egna sadlar oavsett häst man skulle rida. Olika paddar för att finjustera men visst verkade alla sadlar ligga tillräckligt bra!
 
Kanske beror på att dem jag känner och har i åtanke har alla endast tävlingstall och inte hobbyhästar därav liknande typer utav hästar :)
Skulle vara intressant att få veta om du tävlar,hobbyrider eller har ngn annan slags verksamhet och antal häst vs sadlar?

Jag har mina hästar för hobbyridning och där ingår även tävling. Har tävlat dressyr tom start i MSV C. Mitt SWB är nyköpt och fyra år gammal och har därför inte kommit så långt som till tävling - har haft honom i 1½ vecka och håller på att lära känna honom.
De hästar jag tävlat är fjordingar, en connemara och en kallblodstravare.

De flesta av hästarna kan ha minst två av sadlarna så jag kan variera om jag vill.
Dessutom har jag två amerikanska sadlar för westernridningens skull; har tävlat en hel del på C-nivå och även gjort några starter med oförtjänt bra resultat på B-nivå (nationell nivå) på fjordning och kallblodstravare.
Samma kallblodstravare har vunnit ett par klasser på B-nivå i reining och western horsemanship, kommit tvåa i KM i hoppning samt gått tom LA:4 dressyr på godkända %.
 
Jag har mina hästar för hobbyridning och där ingår även tävling. Har tävlat dressyr tom start i MSV C. Mitt SWB är nyköpt och fyra år gammal och har därför inte kommit så långt som till tävling - har haft honom i 1½ vecka och håller på att lära känna honom.
De hästar jag tävlat är fjordingar, en connemara och en kallblodstravare.

De flesta av hästarna kan ha minst två av sadlarna så jag kan variera om jag vill.
Dessutom har jag två amerikanska sadlar för westernridningens skull; har tävlat en hel del på C-nivå och även gjort några starter med oförtjänt bra resultat på B-nivå (nationell nivå) på fjordning och kallblodstravare.
Samma kallblodstravare har vunnit ett par klasser på B-nivå i reining och western horsemanship, kommit tvåa i KM i hoppning samt gått tom LA:4 dressyr på godkända %.


Men då förstår jag varför du måste ha flera olika när du tävlar i olika grenar :-)
P.s vilka multitalanger :-)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp