Nu är jag ingen relationsexpert direkt.
Men personligen skulle jag känna att MITT hjärta skulle bli ännu värre krossat av att leva år ut och år in med en person som är tillsammans med mig av empati snarare än kärlek, än att bli lämnad av en person som jag tycker mycket om, men som är rak och ärlig och talar om att det inte är ömsesidigt. För mig betyder det respekt. Givetvis vore det tungt, men det ger MIG en ärlig chans att få det liv JAG anser att jag förtjänar, det vill säga att leva i en relation där både jag och partnern väljer varandra för att vi helhjärtat vill. Och det är ju något jag även skulle önska mitt ex.
Kanske ska ni försöka att objektivt snacka igenom förhållandet hur det är, och hur det kunde vara och se om det verkligen är såhär ni skall fortsätta resten av era liv? Eller skall ni gå skilda vägar och på varsitt håll hitta den där
"fuck yes-relationen*". För det låter inte som att ni är där.
De flesta relationer har väl sina svackor, men om grunden finns (en ömsesidig entusiasm/ glädje över att få vara med den andra personen) tar man sig förmodligen igenom dem.
*
http://markmanson.net/fuck-yes