Bukefalos 28 år!

Pinsamma saker man gjort

Gällande "as-diskussionen" så kanske kopplingen till arsle delvis kommit av att engelskans as, eller arse ju blir "arsle" eller rumpa?

Jo, jag förstår. Men As- som i asont, askul, asbra uttalas ju aaas, med öppet a. Inte som i engelskans "äs".
Skulle ni säga "jag har ont i mitt as" (med öppet a-ljud)?

Sen är det inte helt säkert att vi importerat arsle från arse, det kan ju vara ett gammalt ord från fornnordiska som vikingarna tog med sig till England (spånar).

Edit: Inser att jag är amerikaniserad. Det brittiska uttalet är inte äs, utan mer som det svenska as. Frågan kvarstår dock, säger man att man har in i sitt as?
 
Jo, jag förstår. Men As- som i asont, askul, asbra uttalas ju aaas, med öppet a. Inte som i engelskans "äs".
Skulle ni säga "jag har ont i mitt as" (med öppet a-ljud)?

Sen är det inte helt säkert att vi importerat arsle från arse, det kan ju vara ett gammalt ord från fornnordiska som vikingarna tog med sig till England (spånar).

Edit: Inser att jag är amerikaniserad. Det brittiska uttalet är inte äs, utan mer som det svenska as. Frågan kvarstår dock, säger man att man har in i sitt as?
+ @tanten Äsch, jag vet inte, spånar mest! Jag har nog aldrig heller tänkt på "as" som en förkortning av arsel...
 
+ @tanten Äsch, jag vet inte, spånar mest! Jag har nog aldrig heller tänkt på "as" som en förkortning av arsel...


Vad tänker ni då när någon säger "ditt jävla as" till någon? Inte tänker jag att någon tänker "ditt jävla kadaver" utan as för mig blir då ett finare ord för "ditt jävla rövhål".

Som sagt, det beror säkert på vad man är uppvuxen med och jag har levt med as för rövhål hela mitt trettioåriga liv.
 
Vad tänker ni då när någon säger "ditt jävla as" till någon? Inte tänker jag att någon tänker "ditt jävla kadaver" utan as för mig blir då ett finare ord för "ditt jävla rövhål".

Som sagt, det beror säkert på vad man är uppvuxen med och jag har levt med as för rövhål hela mitt trettioåriga liv.
Ditt jäkla kadaver.

Var röven kom in i resonemanget undgår mig :D
 
Vad tänker ni då när någon säger "ditt jävla as" till någon? Inte tänker jag att någon tänker "ditt jävla kadaver" utan as för mig blir då ett finare ord för "ditt jävla rövhål".

Som sagt, det beror säkert på vad man är uppvuxen med och jag har levt med as för rövhål hela mitt trettioåriga liv.

Betyder samma för mig som för dig ;) :D
 
  • Gilla
Reactions: MM
Har aldrig någonsin hört ordet as användas i något rövliknande sammanhang :D! Ass däremot.... Asont för mig är "det gör så ont att jag vill skrika och gråta och slänga saker i väggen". Dialektalt? Kommer @Matmissbrukaren och @mooi från samma del av landet kanske?

Så hade jag sagt "det gör asont" och en läkare hade fnissat, så hade jag bara velat klappa till hen :P!
 
Åh jösses vilken underbar tråd! @Gry din historia var ju alldeles klockren, helt klart dagens (om inte till och med veckans) skratt!

Jag har gjort liknande sak med löpbandet, fast i mitt fall skulle jag bara klia mig på benet lite grann, tappade balansen och for som en vante. Det var som tur är inte särskilt mycket folk på gymmet, men jobbigt nog så gjorde min vurpa att även mannen som sprang på löpbandet bredvid mig tappade koncentrationen, så han trillade han med! Jag skämdes mest för det faktiskt och kände mig oerhört skyldig...

Sedan måste jag bara få hänga ut min storebror lite grann också... Vi var på semester i Frankrike hela familjen för två år sedan, och min bror hade gått upp till vårt rum för att göra sig i ordning. Pappa skulle knacka på några minuter senare när det var dags att gå, så när det knackar på dörren hojtar min bror (en 25-åring man som inte talar ett ord franska) högt och tydligt: "Entrez s'il vous-plaît, mes dames et messieurs!!!" med en fruktansvärt förställd feminin röst och med en oerhörd svensk-franska, slår upp dörren och... där står en förskrämd fransk städerska och glor.

Den här frasen är lite av ett internskämt i familjen, som framförallt pappa brukar använda sig av när han ska vara lite lustig, och min bror trodde ju såklart att det var pappa som knackade på dörren och gick all in... Han fick mumla fram någon tafatt ursäkt på engelska och den stackars städerskan hade nog lite att fundera på under resten av arbetsdagen. Knepiga svenskar!
 
Jag gör bort mig jämt. Glömde att ta på mig baddräkten när jag var i ett offentligt badhus en gång. Det var en märklig upplevelse. Hela badhuset blev tyst. Då var jag fjorton och skämdes något så kopiöst. Har även glömt byxor två gånger men kommit på det innan jag har gjort bort mig allt för mycket. Trosor som ramlar ur byxben har jag varit med om massor med gånger.
När jag var gravid andra gången så lyckades jag gå från dagis till ICA och hem med blå plastöverdrag på fötterna, upptäckte det när jag skulle ta av mig skorna.
En horribel gång när jag hade mens satt jag på en bänk i hundrastgården och pratade med en rätt snygg kille, efter någon timme bestämde vi oss för att vi skulle gå. När jag ställer mig upp inser jag att jag har blött igenom något så vansinnigt, bänken var helt blodig. Det var sommar och jag hade bara linne och byxor på mig.
Det var ångest att gå hela vägen hem (bor dessutom centralt på Södermalm i Stockholm) med fullkomligt nerblodade byxor. Killen var otroligt juste för han gick bakom mig hela vägen hem. Men jag funderade på att emigrera.
Senaste gången jag gjorde bort mig var för något år sedan. Jag fick för mig att jag skulle börja träna och inhandlade ett par tighta byxor i något slinkigt material samt ett linne. Sedan gav jag mig ut i löparspåret med hunden. Plötsligt kom jag på att jag hade glömt bajspåsarna hemma men som tur var sprang jag förbi en djuraffär på vägen.
Lite snål är man ju så jag valde de billigaste, en rejäl rulle för en billig penning. Väl ute insåg jag att det var lite korkat för jag hade ingenstans att lägga påsarna. Jag stoppade helt sonika ner påsarna i resåren i sidan på byxorna och sprang vidare. Jag var väl inte allt för vältränad och blev trött och svettig rätt fort men lade ändå märke till att folk tittade på mig. Av någon underlig anledning fick jag för mig att det var för att de tyckte att jag var snygg... Hur jag nu kunde få för mig det där jag svettig och flåsande älgade fram.

Det var till slut en äldre herre som fick mig att förstå vad som hade hänt, han gav mig en så skräckslagen blick att jag ganska snabbt förstod att jag inte direkt framstod som snygg i hans ögon. Jag tittade ner och upptäckte att rullen med påsar hade lagt sig strategiskt i skrevet så att det såg ut som jag hade en jättedase i erigerat tillstånd. Jag skyndade mig att ta upp rullen och sedan sprang jag hela vägen hem med den som en stafettpinne i handen...
 
Jag är ju sån som älskar att bjud på mig själv men ibland känner tom jag att man blir lite röd i ansiktet (lite röd i mitt fall som är rödhårig och har fräknar betyder knallröd som i koktkräfta :rofl:)

Skulle iväg med min sambo till något så vi sitter i bilen när jag kommer på att jag glömt något inne, så jag hoppar ut och samtidigt som jag försöker plocka upp nycklar och skynda in, så jag gör ett totalt magplask. Då hade vi ju beställt hem grus till trädgården som bara blev dumpat på uppfarten som jag totalt snubblade på.. Reser mi upp och tittar mig omkring för att s om min sambo såg nåt. När jag väl sitter i bilen igen ser jag att ja skrapat upp hela benet på gruset/asfalten så jag blödde som en stucken gris, tur man alltid har ett paket våtservetter i bilen :D

Efter skolan jobbade jag som stallchef på Irland ett tag, en av dagarna så kom ägarna till den vackra hingsten vi hade installad, lite rikt och snobbigt folk sådär. Man ville ju bete sig på ett fint och värdigt sätt lite grann då man ju ändå "bara" va stallpersonal, går för att hämta hingsten och när jag ska ut genom stalldörren missuppfatta jag avståndet mellan dörr och häst lite.. Så rätt som det var hör folket på stallplanen en smäll och ser en häst som kommer gående själv med hängande grimskaft.. Då hade jag gått rätt in i dörren medans hästen bara fortsatte rakt ut:angel: Haha skratta å mycket själv att ja fick vika mig dubbel och grät en skvätt både för t jag skratta så mycket och för att det gjorde sjukt ont att gå in en stor plåtdörr.:rofl:
 
Rolig tråd! :D
Har bara läst början av den men tänkte jag slänger iväg nåt innan jag glömmer (förtränger) det igen på tal om kläder.

På nåt vis lyckades jag alltid trassla till det under gymnasiet.
Jag var (är) otroligt morgontrött. En dag då jag vaknar har våren visserligen börjat komma men det är fortfarande kallt ute. Jag bestämmer mig för att köra på strumpbyxor under byxorna.
Men väl på bussen inser jag att jag glömt byxorna! Som tur är gick tröjan med nöd och näppe nedanför rumpan. Jag upptäckte dock i samma veva att tröjan var något genomskinlig. Killarna tyckte att detta var en snygg outfit och jag gick med huvudet högt och låtsades som om ingenting "nej men det var ju såhär jag hade tänk!". Nästa dag hade outifiten blivit en succé och plötsligt gick alla runt i bara tröjor som gick precis nedanför rumpan. :p

Under denna tid brukade jag även spela teater. Vi höll på att öva på en pjäs där jag spelade man.
När jag sedan gick iväg för att möta upp vännerna för att äta märkte jag att folk tittade väldigt konstigt på mig.
När jag träffar vännerna säger en av dem med en konstig blick på mitt ansikte "Men CB, varför har du mustach?". Jag hade då glömt bort att torka av den ditmålade mustachen och spatserat så genom skolan, glatt omedvetande.

Jag hade även otur när jag red.
En dag när jag var ute på hästryggen och skrittade i det fina vädret hör jag "ritsch, riiitsch". Jag inser snabbt att ridbyxorna gått sönder. Och detta inte lite. Långt upp i rumpan till långt fram till, jag sitter mer eller mindre i bara trosorna och alla kan se dem.
Jag vänder hemåt och låtsas som om ingenting av blickarna på dem jag möter. :p
 
Kom även att tänka på det här med att känna igen folk.. Jag är hopplös på både namn och ansikten. Ser jag min bästa vän på stan känner jag inte igen henne. Det är hopplöst. Vet inte hur många som blivit arga på mig "Men du tittade ju t o m på mig!?" "Men jag såg dig inte".

Men värst var en sommar under tonåren när jag verkligen lyckades med detta tre ggr på en kväll.
Kvällen börjar med att jag stöter på en kille som jag tycker är ny och hälsar glatt och han säger "Ja jo vi har träffats, vi sågs på den där festen!".
Jag tänker att jaja, ett misstag, vi har ju bara setts en gång.
Sedan träffar jag en tjej "Hej! CB! Kul att ses!". "Men känner du inte igen mig?" så börjar hon rada upp alla fester och annat där vi träffats, hon kan t o m berätta historier om saker vi gjort. Och ÄNDÅ kan jag inte komma ihåg henne. Så tillslut blir det så pinsamt att jag glatt låtsas som att "Jooo, men det är klart att jag kommer ihåg dig nu när du säger det!".
Efter detta blir jag glad när jag ser en kille som jag tänker att "Ja men HAN vet inte vem jag är!". Så jag kommer glatt fram "Heej! CB! Kul att se någon som man inte träffat förut. Tydligen är jag dålig på att känna igen folk!". Han svarar "Jag vet vem du är. Vi sågs förra sommaren. När du låg med min kompis." :o
 
Den här tråden väcker så många minnen! :p

Kom att tänka på en till pinsam sak som hände mig när jag jobbade i stall, eller två nu när jag tänker efter.

En dag känner jag mig lite underlig i underlivet när jag åker ut till jobbet. Tänkte inte mer på det, hästarna skulle ut.
Sedan efter att ha kört ut alla hästar står jag i sadelkammaren och känner hur det bara rinner nedför benen. Jag kissar på mig! :o
Jag fick ringa min mor som fick komma och hämta mig så jag kunde åka hem och byta byxor. Visade sig att jag hade urinvägsinfektion. Men gud vad jag var glad att jag jobbade själv i stallet och inte hade några praktikanter just då!

En annan gång i det stallet var jag ute på en jättemysig barbackatur med en av stallets ardennrar. Solen sken och allt var perfekt.
Tills vi kommer ut på en liten liten stig. På vänster sida är packat med träd och på höger en vattenström. Då kommer givetvis en gigantisk pinne rätt över stigen. Jag kan inte svänga åt något håll eller vända hästen så jag sitter helt enkelt kvar.
När vi passerar pinnen så får jag lägga mig på rygg över hästens rumpa. Ändå så räcker inte detta och jag glider sakta ner bakom hästen. Det måste varit den fulaste avåkningen jag varit med om, när jag ligger över hästen i skritt och sakta glider av. :p

Efter detta ville hästen givetvis inte att jag skulle upp igen heller, utan tyckte det var väldigt roande att jag fick springa efter. Så resten av sträckan (halva rundan) spenderar jag med att springa efter hästen.
Precis runt husknuten får jag tag i henne och hoppar upp från en stenmur. När vi passerar runt hörnet träffar vi min chef som utbrister "Åh vad mysigt ni har! Har ni haft det bra?" och jag svarar glatt och andfått "Jaaa jättemysigt!". :o :D
 

Liknande trådar

Hästvård Ska försöka göra denna historia kort.. Det hela började i december 2012, min häst på dryga 160cm född 2006. Att han efter 2!veckors...
Svar
17
· Visningar
2 897
Senast: Vogue
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp