Plötsligt fumlig och klantig

[Nethril]

Uppdatering. Har varit på en privatklinik i gbg där de konstaterade att TSH gått upp, T4 går stadigt ner och fritt T3 behöver tas för allting funkar uppenbarligen inte som det ska. Min skk är förstorad och syns på utsidan enligt deras specialist. Mina järnvärden är för låga och mina hormonvärden på LH och FSH är helknas. Fick ta en massa prover (antikroppar, FT3, kobalamin osv) och får svar om vad de visar i början på nästa vecka. Specialisten undrade om det var en ST-läkare jag varit hos på endokrina, när jag sa att det var överläkaren blev han alldeles matt. Kändes skönt på något sätt att äntligen få någon som lyssnar och håller med. Och tittar på hur man mår istället för siffrorna på ett papper (även om de också är knas)

Idag var jag på VC för sjukskrivningshjälp och fick där göra MADRS självskattning för depression-test eftersom läkaren är övertygad om att jag är deprimerad. Jag fick 10 p (0-12 poäng: Ingen eller mycket lätt depression) och anledningen att jag fick poäng alls är för att jag sover mycket, har svårt att koncentrera mig, har svårt att få saker gjorda (är ju trött som en gris) och har sämre aptit än vanligt. Jämfört med alla andra saker i det där testet verkar jag ju må som en prinsessa.

Diagnosen från min läkare där lyder trots allt; depression. Och förmodligen behöver jag antidepressiva enligt henne. Och lång sjukskrivning.

Jag tjurade som vanligt ihop och sa att jag inte tänker äta antidepp om det inte behövs (dvs jag vill utreda och utesluta andra spår innan jag får massa piller på recept). Jag är ju inte deppig, jag är bara så hiskeligt trött. Är det skk-problem så blir jag ju förhoppningsvis snabbt bättre med rätt behandling. Bad också om ursäkt för att jag är som en gnällig unge men jag vill VERKLIGEN inte äta antidepp i onödan. Min läkare skruvade på sig och undrade efter ett tag lite försynt om jag kanske kunde tänka mig en tid hos en psykolog?
Självklart sa jag.

Tänker att det inte kan göra någon skada. Dessutom märker de förhoppningsvis att jag inte är deprimerad.. Och så kan jag prata av mig om alla knasiga läkarbesök.. Och att jag snart blir deprimerad om alla ska kasta den diagnosen efter mig

Nu har jag frikort iaf, alltid något att glädjas åt, även om det inte hjälper på privatkliniken.. Voj voj, sicken röra!

 

[SmizzSpeedy]

Lider med dig för all röra du är inne i och att du inte mår bra. Jag har mött mycket oförståelse i vården tills jag bet ifrån (man måste va stark för att orka va sjuk och stå för sin rätt). Jag fick höra att så många har värk i kroppen utan att vi vet varför, ta en panodil mm. När jag till slut fick träffa min husläkare (en gammal klok man) så behövde jag inte säga mycket alls. Jag har haft värk i kroppen dygnet runt i ett par år, liknande sån värk man har vid hög feber.
Fick värktabletter som kapade topparna och jag kunde börja slappna av i muskler o hjärna. Ibland så tror jag kroppen hamnar i ett smärttillstånd den inte förstår att släppa själv. För även om "stresstillståndet" är över så skickar hjärnan signalerna fortfarande och man har lika ont.
Det jag läst i tråden och med mina egna erfarenheter så tolkar jag dina symptom som stress. Iaf en del som en del av dina problem. Kroppen har sina uttryck och en del får muskel/ledvärk som jag. Att du är trött och fumlig kan ju bero på att du är tröttare än du förstår. Och avfärda inte antidepp helt. Jag har varit som du och vägrat ta tabletter, men se det som att du får en puff på vägen att hjälpa din kropp. En liten kemisk obalans kanske finns och då är det tabletter som faktiskt hjälper. Jag tar 1/4 av min receptlagda dos och det funkar kanon.
Man är inte psyksjuk för att man behöver medicin. Jag skulle låta läkaren sjukskriva dig, så du får ta hand om dig i lugn och ro. Din arbetsplats klarar sig utan dig ett tag. Och om det varit mycket omkring dig som inte igentligen vatit på personligt plan, så påverkas du såklart av att dina nära har det tufft. Inget konstigt med det!
Men om du tror starkt på det rent medicinska med skk och så vidare ska du såklart fortsätta.
Hoppas allt löser sig till det bästa och att du mår bättre snart! Att kämpa mot läkare o dyl tar mycket kraft det också.

 

[Nethril]

Uppdatering med positiva nyheter! Privatkliniken i gbg ringde och mina värden är fortfarande inte ok enligt dem så nu påbörjar jag behandling med järn och Levaxin! Äntligen lyssnar någon och äntligen får jag behandling!

Besöket hos psykologen var intressant. Hon tyckte inte alls jag verkade deprimerad men hon tyckte att vi skulle fortsätta prata nån gång i månaden om hur vården fungerar/eller inte fungerar och vad jag får för resultat. Kändes bra, jag gillade henne!

Nu ska jag ta prover inför återbesöket hos gubbstrutten på endokrina innan jag börjar med levaxinet och sedan ska det bli jädrigt intressant att se hur han väljer att hantera samma provsvar som min andra läkare väljer att behandla..

 

[SiZo]

Uppdatering med positiva nyheter! Privatkliniken i gbg ringde och mina värden är fortfarande inte ok enligt dem så nu påbörjar jag behandling med järn och Levaxin! Äntligen lyssnar någon och äntligen får jag behandling!

Besöket hos psykologen var intressant. Hon tyckte inte alls jag verkade deprimerad men hon tyckte att vi skulle fortsätta prata nån gång i månaden om hur vården fungerar/eller inte fungerar och vad jag får för resultat. Kändes bra, jag gillade henne!

Nu ska jag ta prover inför återbesöket hos gubbstrutten på endokrina innan jag börjar med levaxinet och sedan ska det bli jädrigt intressant att se hur han väljer att hantera samma provsvar som min andra läkare väljer att behandla..

Grattis!

Jag själv har oxå hypotyreos, och fick för 2 månader sen levaxin utskrivet, trots normala blodprover. Jag har sökt för mina problem i uppemot 10 år och ÄNTLIGEN fått lite hjälp. Nu tycker dock inte läkarna att jag behöver mer levaxin, vilket jag kan lova att jag gör. Så även jag har bokat tid hos privatläkare.

Jag mådde bättre redan efter 3 veckor, efter 5 veckor var det som att någon hade tänt lampan! Nu börjar tyvärr jag blir tröttare igen, men det kan tydligen bli så om man behöver mer levaxin.

Som kuriosa kan jag ju tala om att det finns folk som har opererat bort skk och ändå inte har högre än 2,5 på tsh... Så det där med TSH säger inte så jävla mkt.

På tisdag så ska jag till privatläkare, håll tummarna för att denne fattar bättre!!!

 

[Nethril]

Grattis!

Jag själv har oxå hypotyreos, och fick för 2 månader sen levaxin utskrivet, trots normala blodprover. Jag har sökt för mina problem i uppemot 10 år och ÄNTLIGEN fått lite hjälp. Nu tycker dock inte läkarna att jag behöver mer levaxin, vilket jag kan lova att jag gör. Så även jag har bokat tid hos privatläkare.

Jag mådde bättre redan efter 3 veckor, efter 5 veckor var det som att någon hade tänt lampan! Nu börjar tyvärr jag blir tröttare igen, men det kan tydligen bli så om man behöver mer levaxin.

Som kuriosa kan jag ju tala om att det finns folk som har opererat bort skk och ändå inte har högre än 2,5 på tsh... Så det där med TSH säger inte så jävla mkt.

På tisdag så ska jag till privatläkare, håll tummarna för att denne fattar bättre!!!

10 år!! Det är helt makalöst. Och jag som tycker att några månader har varit så vansinnigt jobbigt. Jag har dock inte fått diagnosen hypotyreos (ännu) utan kommer att få det om levaxinet hjälper.
Låter ju som att du behöver mer ja. Vad har du haft för upptrappningsschema och vad står du på nu?
Håller tummarna stenhårt!!

 

[SiZo]

10 år!! Det är helt makalöst. Och jag som tycker att några månader har varit så vansinnigt jobbigt. Jag har dock inte fått diagnosen hypotyreos (ännu) utan kommer att få det om levaxinet hjälper.
Låter ju som att du behöver mer ja. Vad har du haft för upptrappningsschema och vad står du på nu?
Håller tummarna stenhårt!!

Jag fick på nåder börja med 25 mg varannan dag. Öka vill de inte göra! Jag sätter allt mitt hopp till privatläkaren! Om jag inte får öka för denne så vet jag inte vad jag tar mig till! Jag vägrar vara såhär trött igen!!!
Kanske blir det att åka utomlands rent av. Kosta vad det vill!

 

[Nethril]

Man frågar sig varför det ska vara så förbaskat svårt att få rätt behandling? Eller att ens bara få öka sin medicinering? Vad har din läkare för argument för att du inte ska få öka? Har de kollat binjurarna?

 

[SiZo]

Man frågar sig varför det ska vara så förbaskat svårt att få rätt behandling? Eller att ens bara få öka sin medicinering? Vad har din läkare för argument för att du inte ska få öka? Har de kollat binjurarna?

För att nu har jag TSH på 1,4 och det är inom referens...
Hur jag mår är väl inte relevant?

Klart att de inte har kollat binjurarna, det skulle ju innebära att de gjorde sitt jobb. Och det verkar ju onödigt!

 

[Nethril]

Man blir mörkrädd.. Hoppas verkligen privatläkaren gör vad hen ska. Tyvärr finns ju inga garantier. Är det en privatläkare specialiserad på invärtesmedicin eller en allmänläkare?

 

[SiZo]

Man blir mörkrädd.. Hoppas verkligen privatläkaren gör vad hen ska. Tyvärr finns ju inga garantier. Är det en privatläkare specialiserad på invärtesmedicin eller en allmänläkare?

Allmänläkare, men jag är hoppfull.
Jag kontaktade en stor kordinator som skickar vidare folk, och jag beskrev mitt problem ganska så exakt.
Normala blodprov men så gott som alla symptom har jag och har haft LÄNGE. Levaxinet är det första som har hjälpt. Så jag är ganska säker på min sak!

 

[Nethril]

Det låter lovande! Dessutom låter det som att du har en del riv och det gör gott när ingen lyssnar. Börjar komma dit själv men i början blev jag mest sårad av oförstående läkare. Nu blir jag irriterad. Går åt rätt håll iaf.

 

[SiZo]

Det låter lovande! Dessutom låter det som att du har en del riv och det gör gott när ingen lyssnar. Börjar komma dit själv men i början blev jag mest sårad av oförstående läkare. Nu blir jag irriterad. Går åt rätt håll iaf.

Jag har lite för mkt riv.... Senaste besöket som skulle varit i 15 min blev 45...

Jag har tappat räkningen över hur många läkare jag har skällt ut... Jag tar därför med min min sambo som ska fräsa lite åt mig om jag går för långt

Efter ett tag så blir man en jobbig patient. Man orkar inte inte bli lyssnad på längre, och man lär sig ställa fler och fler krav!

Jag accepterar inte svaret att det inte är något fel på mig. För jag vet att det är det. Och jag har inga problem med att byta läkare för att få som jag vill!

 

[videnlis]

Är Levaxin tyroxin?
Jag fick diagnosen hypotyreos för kanske 5-6 år sedan.
Jag var trött så in i helvete, orkade inget, tjurade nästan ihop av tanken att MÅSTA åka till stallet efter jobbet.
Gick inte upp så mycket i vikt och hade egentligen ite så mycket annat som krånglade förutom den enorma tröttheten.
Feber fick jag på en kvart, ofta, mittiallt kunde jag känna mej sjuk och när jag mätte tempen hade jag 38, efter några timmar var det normaltemp igen. Dessutom hade jag hjärtklappningar.
Fick Thyroxin till medicin, började väl med 25 microgram. Sedan har det ökat dos efter hand.
Nu tar jag 1,5 tablett 0,1 mg Thyroxin, vad det nu sen blir.. Betydligt mera än 25 microgram i början.
Sist ville läkaren att jag skulle minska till 1 1/4 tablett varannan dag och 1,5 varannan, men ser själv inte vitsen med att minska 3/4 tablett per vecka. Blir bara jobbigt att komma ihåg .
Hoppas det löser sej med dina problem, och att du får hjälp !

 

[SweetPanther]

Hur har det gått för dig? Har du blivit bättre?
Skönt att du (då i alla fall) fick någon som lyssnade på dig. Jag hoppas det har fortsatt!

Uppdatering med positiva nyheter! Privatkliniken i gbg ringde och mina värden är fortfarande inte ok enligt dem så nu påbörjar jag behandling med järn och Levaxin! Äntligen lyssnar någon och äntligen får jag behandling!

Besöket hos psykologen var intressant. Hon tyckte inte alls jag verkade deprimerad men hon tyckte att vi skulle fortsätta prata nån gång i månaden om hur vården fungerar/eller inte fungerar och vad jag får för resultat. Kändes bra, jag gillade henne!

Nu ska jag ta prover inför återbesöket hos gubbstrutten på endokrina innan jag börjar med levaxinet och sedan ska det bli jädrigt intressant att se hur han väljer att hantera samma provsvar som min andra läkare väljer att behandla..

 

[Nethril]

Hur har det gått för dig? Har du blivit bättre?
Skönt att du (då i alla fall) fick någon som lyssnade på dig. Jag hoppas det har fortsatt!

Vad du är rar som frågar!
Det går väl sådär. Är fortfarande väldigt dålig till och från. Har sakta höjt dosen enligt läkarens schema och tyckte att jag märkte en liten förbättring i tröttheten och snurrigheten på hjärnkontoret efter höjningen från 25 mg till 50 mg. Bättringen höll i sig i ca en vecka och sedan föll jag tillbaka ner i skiten igen. Men det är ju så levaxinet och kroppen funkar har jag förstått. Av järnet har jag mått sjukt illa men det känns ändå ok, det är ju en vanlig biverkning och man märker ju att det händer något i kroppen iallafall.

Var tillbaka hos gubbstruttendon på sjukhuset (och tog proverna inför det besöket innan jag startade min levaxinbehandling) och han sa att vi nu kunde utesluta sköldkörtelsjukdom helt och att jag ju var lite upprörd sist. Så jag ska inte vara rädd för antidepressiva.. Jag frågade om jag kunde få se mina värden men det fick jag inte. De skulle skickas hem isf (läkarsekreterarna måste ju ha något att göra också skrockade han fram).
Och så frågade han om någon röntgat huvudet på mig, vilket ju ingen har. Så han vill ta ct-hjärna för att kolla så jag inte har blodförträngningar.

När jag efter två veckor fick hem mina provsvar visade det sig att TSH stigit ännu mer och FrittT4 fortsatt dala..

Jag har tyvärr noll förtroende för honom, men det känns bra att det blir en CT på skallen för då hittar de ju eventuella skumma saker på hypofysen.

Jag ska tillbaka till privatendon och följa upp levaxinbehandlingen med provsvar i mitten på oktober, då har det gått tre månader sedan start.

Min VC-läkare är helt inne på depressionsspåret fortfarande men hittills har jag lyckats slippa antidepp. Psykologen har remitterat ut mig (hon tycker inte att jag behöver någon psykolog utan känns fullt stabil och normal) och säger att hon finns där om jag behöver henne. Kanonbra!

Däremot har jag sådan enorm led- och muskelvärk nu så jag grinar. Smärtstillande hjälper inte utan kapar bara topparna. Är ju mitt uppe i ett skov och försöker få reumatologen att ta emot mig och kolla värdena nu, och inte om tre månader när skovet läkt ut. Var därför hos VC idag och försökte få min läkare att prata med reumatologen om en snabbare tid. Hon skickade remiss igen (de hittade ju inget i våras eftersom mina knallblåa asonda daktylittår hade hunnit läka ut) och tog lite prover. Förhöjd sänka som vanligt och läkaren kliar sig i huvudet.

Total soppa mao, men tack vare privatendon har jag lite hopp!
Sorry för novellen

 

[Nethril]

uppdateringsdags kanske.. Vet inte om någon öht läser här men det blir som ett litet tidsdokument för mig själv om inte annat tänker jag.

Levaxinet och järnet har gjort sitt jobb på mina värden men inte mina symtom.
Magnetröntgen har visat en tumör på hypofysen. Den är godartad men kan växa och stör redan hypofysens funktion och ger mig kognitiva besvär. En jävla hjärntumör.
Min läkare på endomottagningen ("Herr gubbstrutt") på sjukhuset har inte ens hört av sig med den infon än utan jag fick själv be röntgen att skicka en kopia till min VC (som ju bara kunde berätta om fyndet och "farligheten" och inte omfattning eller behandling) och sedan fick jag ringa Herr gubbstrutt för att få boka en telefontid så jag kunde få reda på mina röntgensvar. Den är på onsdag. Då är det nästan en månad sedan röntgen..

Min VC läkare kan inget om detta och hänvisar till endokrinologen. Men hon tror fortfarande att jag har en depression. Nu tror hon även den är årstidsbunden (lustigt att den varat ett år då och inte ens existerar enligt psykologerna) och att jag behöver äta Setralin. Trots att hon fått svaret om tumören. Jag orkade inte kämpa emot. Jag sa att jag kan testa att äta antidepp. Hon blev supernöjd, "vann", spann som en katt och bråkade inte om min sjukskrivning. Att jag aldrig tänkt äta dem behöver hon ju inte veta. Nu ligger de så fint här i lådan och påminner mig om att hålla kursen.

Igår var jag hos min privatendokrinolog. Egentligen för uppföljning av levaxinbehandlingen men jag tog upp tumören med honom. Visade också upp min totalförändrade kropp varpå han suckade djupt, drog handen över ansiktet sådär frustrerat och sa Cushing's...

Tack och lov är han en klippa. Han beställde ner röntgenresultatet, tog massa prover, klappade mig på axeln och sa att oavsett om det är cushing eller visar sig vara något annat så kan vi hantera det. Och att jag inte ska äta några antidepressiva förrän vi blivit klara med tumören, som förmodligen behöver opereras. Han sa också att under alla sina år som endokrinolog har han stött på patienter med de flesta endokrina sjukdomarna men aldrig cushing's. Så han var både bekymrad och nästan liiite nöjd eftersom han är nördig och kunnig och vet att han kan (och ska!) hjälpa mig.

Nu får jag vänta på vad herr gubbstrutt säger och hoppas (eller kanske inte hoppas) att han är inne på samma linje så jag kan få hjälp.
I slutet av nästa vecka kommer provsvaren från privatendon med hur vi ska gå vidare där, lite beroende på vad mr gubbstrutt säger på onsdagen då. Så oavsett har jag iallafall två endos och automatiskt en second opinion (även om jag pröjsar den ena själv då såklart).

Försöker vara positiv men slits mellan hopp och förtvivlan. Denna eviga väntan, ovissheten.
Och just det ja, lite ynkligt gnyr jag här på slutet också. jag är skiträdd.

 

[Monstermom]

Och just det ja, lite ynkligt gnyr jag här på slutet också. jag är skiträdd.

Klar du får gny! Stackare!

Du har verkligen fått en skopa "skitjobbigt" att hantera, inte ett dugg konstigt att det blir tungt då. Bedrövligt att du fått vänta så länge och ligga på själv för att få svar också. Men nu har du ju svar i alla fall, och fler på väg - så förhoppningsvis kan det bli en hanterbar väg framåt tydlig för dig snart. Massa pepp!

 

[Korven]

När du skrev tumör på hypofysen tänkte jag genast på cushing och min häst. Ursäkta. Hoppas det går fort att åtgärda det, OM det nu är det.

 

[Tass]

Om jag kunde hjälpa dig! Vilket jävla skit!!!
Gny och så får man och värre än så. Allt (nästan) som hjälper är ok.
Och jag tycker att det är smart av dig att ifrågasätta de antidepressiva tabletterna. Du ska inte behöva kämpa med biverkningar av dom samtidigt som du har allt det andra att hantera.
Jag önskar dig det bästa!

 

[SweetPanther]

Försöker vara positiv men slits mellan hopp och förtvivlan. Denna eviga väntan, ovissheten.
Och just det ja, lite ynkligt gnyr jag här på slutet också. jag är skiträdd.

Vet du vad, det är faktiskt förståeligt att du är rädd! Jag håller med @Monstermom, det är en skam att du fått ligga på för att få svar, men nu börjar förhoppningsvis symtomen klarna och få en förklaring, om än en förbannat tråkig sådan. Men vet man inte vad det beror på kan man inte förbättra eländet heller!

Skönt att du har en läkare du litar på, och jag hoppas att gubbstrutten tar sitt förnuft till fånga och börjar bete sig vettigt!

Oavsett vad det är, så hoppas jag att det går att åtgärda. Oavsett, ta hand om dig! Och behöver du gnälla av dig eller få små söta gröna pepp-smileys här och var, så finns ju Buke av en anledning