Reda ut och gå vidare

Men vissa saker måste ju redas ut, t ex om man har en konflikt med chefen, då måste den lösas för att man ska få ha kvar sitt arbete, inte sant?
Nej, inte ens bråk med chefen måste lösas. Det går att försöka diskutera, komma fram till att de olika personerna tycker olika och sedan jobba vidare som om inget hänt. Jag har gjort det. Jag fick behålla jobbet (och min arbetsgivare sa att jag aldrig fick sluta, så jag var dessutom omtyckt ;) ).
 
Jag har kommit fram till att det är en förminskning , alltså en härskarteknik. En kärring , varenda gång jag beklagar mig om ont eller något så kommer det något om struma eller brutet revben. Fn.

Jag lyckades träffa några människor och en ville berätta för mig att jag inte städat, fint... Jag hörde och brydde mig inte så mycket för det är en avlägsen bekant, gammal tant. Nu kom en i samma grupp och satt Länge och diskuterade den här gamla tantens kommentarer och berättade hur illa tanten uppträdde med en tredje kärring. Total dt, :banghead::banghead::banghead::banghead: Att jag låter det hända.

Jag är inte helt säker på att det alltid måste vara en förminskning.
Jag vet att när jag var yngre och mådde psykiskt otroligt dåligt, men inte kunde uttrycka det i ord, var det på något sätt ett rop på hjälp. Ett försök att visa hur dåligt jag mådde. Jag kunde inte klä det psykiska måendet i ord, så försökte istället med fysiska problem.
 
Personligen är jag gnällig för att jag har skäl till det. Om jag upplevs gnällig alltså.

Det är väl så alla som gnäller tänker och känner?

Själv ser jag det som att gnällighet mest slår tillbaka på mig själv, tankegången i mitt eget huvud. Jag betalar ett högt pris för att vara gnällig och det är det inte värt. DESSUTOM drabbar det min omgivning.

För mig är gnällighet som rökning. Skadar mest mig själv men även min omgivning. Och i slutänden kommer alla som har värderingar jag uppskattar att undvika mitt sällskap eftersom de inte gillar rökning (gnäll).
 
Min tips är att inte skriva på facebook om att man tex inte mår bra. Av flera anledningar.
Men hur ska man då få skriva av sig om man inte får göra det och varför skulle man inte få göra det när alla andra får? Varför är det bara en som inte ska få, men alla andra får? Jag fattar inte logiken. :confused:
 
Facebook är väl generellt ett rätt dåligt ställe att ventilera sitt mående i detalj? Så mitt tips skulle vara att inte göra det, även om det finns de som gör det.
Nä, skriver inte i detalj, men räcker ju att skriva att "man inte mår bra" inte mer än den meningen, så gnälls det och sen kan någon annan skriva exakt samma mening och då är det guld och gröna skogar, sån jävla dubbelmoral så jag tycker det är riktigt illa.
 
Jag har kommit fram till att det är en förminskning , alltså en härskarteknik. En kärring , varenda gång jag beklagar mig om ont eller något så kommer det något om struma eller brutet revben. Fn.

Jag lyckades träffa några människor och en ville berätta för mig att jag inte städat, fint... Jag hörde och brydde mig inte så mycket för det är en avlägsen bekant, gammal tant. Nu kom en i samma grupp och satt Länge och diskuterade den här gamla tantens kommentarer och berättade hur illa tanten uppträdde med en tredje kärring. Total dt, :banghead::banghead::banghead::banghead: Att jag låter det hända.
Ligger säkert något i det, har stött på det i verkligheten också, kul är det inte oavsett vart det händer.
 
Hur bör man gå tillväga när människor, man inte kan undvika daglig kontakt med, inte vill reda ut konflikter för att kunna gå vidare?

Har själv hamnat i en knepig sits, där jag ofta får höra när jag vill reda ut för att kunna gå vidare att jag inte ska "lägga energi på det", "orka", "gilla läget" eller "tänker inte diskutera det mer med dig".
Det enda jag märkt är att dessa svar kommer i samband med att konflikten/frågan är "jobbig" enligt den andra parten, men det går aldrig att komma vidare om man håller på så.
Tyvärr kan jag inte undvika den här personen (vilket egentligen kanske hade varit det bästa) och vissa saker måste man kunna reda ut för att gå vidare.

Behöver lite råd och pepp, då jag känner mig villrådig.

Jag är skicklig på att skapa god stämning.

Bästa sättet att undvika konflikter är att vara rak med vad man vill och aldrig älta saker. Om någon är på dåligt humör och säger något småprovocerande. Låt det bara vara. Nästa dag är det du som kan göra något dumt.
 
Men hur ska man då få skriva av sig om man inte får göra det och varför skulle man inte få göra det när alla andra får? Varför är det bara en som inte ska få, men alla andra får? Jag fattar inte logiken. :confused:

Den här meningen tycker jag du ska ta med dig. Livet är inte rättvist. Det funkar inte så att andra får, medan vissa inte får. Det handlar om vilken rätt man tar sig, och om man är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande. Är det viktigt att gnälla/röka/knulla runt/le mot alla, då är det värt att få mothugg, bli unfriendad och höra att man är gnällig, äcklig, slampig och sinnessvag.

Om det kostar för mycket att gnälla/röka/knulla runt/le mot alla - då avstår jag. Det är så enkelt.

Livet handlar inte om logik och rättvisa utan vilken inställning jag har till det som händer mig. Och att i högre grad förstå varför saker händer mig.
 
Som det är nu så kommer det aldrig bli bra, pratade en lång stund med mamma och hon påminde mig och vissa saker som jag egentligen vet, men som jag valt att förtränga. Vi pratade om olika roller och lite annat, minns inte exakt hur vi kom in på det, men det var något med att jag alltid blivit "lärd" att "anfalla för att överleva" eftersom hjärnan fortfarande fungerar som den gjorde på stenåldern och inte har blivit "uppgraderad" för att passa in i vårt moderna samhälle. Då jag ständigt var mobbad och jag litar inte på någon, har svårt att ta kritik, beröm, för jag tror att de vill något illa...

Så med tanke påmin grund kommer det ta låååååååång tid innan det blir någon förändring, när jag väl kommit till skott och gått till första mötet med psykologen, kändes lite lugnare när jag pratat med mamma om det också och fått höra lite hur de brukar göra på första mötet osv. Så nu kan jag andas ut.
 
Men hur ska man då få skriva av sig om man inte får göra det och varför skulle man inte få göra det när alla andra får? Varför är det bara en som inte ska få, men alla andra får? Jag fattar inte logiken. :confused:
Det det handlar inte om att få eller inte få. Personligen tycker jag bara inte Facebook är lämpligt för att prata pm hur man mår etc. Mkt för att det blir missförstånd, eller som du skriver att andra får och du får inte dvs man tolkar in mkt i folks svar som de kanske inte menar. Eller tolka in svar som att vissa är populärare.
Men det är min åsikt, andra får tycka annorlunda.

Sen i all välmening tycker jag inte det låter bra att tänka att de får och jag får inte. För då hamnar du i ett negativt tänkande och det tror jag inte du behöver.
 
Det det handlar inte om att få eller inte få. Personligen tycker jag bara inte Facebook är lämpligt för att prata pm hur man mår etc. Mkt för att det blir missförstånd, eller som du skriver att andra får och du får inte dvs man tolkar in mkt i folks svar som de kanske inte menar. Eller tolka in svar som att vissa är populärare.
Men det är min åsikt, andra får tycka annorlunda.

Sen i all välmening tycker jag inte det låter bra att tänka att de får och jag får inte. För då hamnar du i ett negativt tänkande och det tror jag inte du behöver.
I och för sig har jag råkat ut för samma fenomen i verkligheten också, så det är inte bara på facebook det är så tyvärr, om det ändå hade varit så väl. :/
 
Vet du.. Du behöver inte vårt gillande heller...,
Det är kanske samma sak som att du undrar varför avdra får skriva saker och inte du på Facebook.
En önskan om att andra ska gilla dig. Att bli "godkänd"
Öh va? Vart kom det där in i bilden? Nä, det stämmer inte alls. Skrev det mest för min egen skull inte för någon annans........ (o_O)
 
Öh va? Vart kom det där in i bilden? Nä, det stämmer inte alls. Skrev det mest för min egen skull inte för någon annans........ (o_O)
Ok. Ja då är det fint då. :)

Jag uppfattade det som att du tyckte det var jobbigt att andra fick annat bemötande än du på Facebook och du har tidigare skrivit att andra får mer gillanden än du på Buke.

Så jag tolkade det som att du ville bli omtyckt. Och mitt svar i all välmening handlar om att du behover inte bry dig om att bli omtyckt. Satsa bara på att vara den du vill vara och vara lycklig själv. :)
 
Senast ändrad:
  • Gilla
Reactions: Laa

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 364
Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
3 4 5
Svar
87
· Visningar
6 031
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
3 990
Senast: Sasse
·
Relationer Hur går man vidare efter sexuella trakasserier? När folk man trodde var ens vänner visar sin rätta sida. När andra vänner vänder en...
Svar
6
· Visningar
787
Senast: IzeUnicorn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Airtags, selar etc
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp