Bukefalos 28 år!

Rhodesian Ridgeback.

Sv: Rhodesian Ridgeback.

Min erfarenhet av RR är väl ganska lik Swats faktiskt, har träffat många från olika kennlar/uppfödare och endera är dom har samtliga dragits med rädslor. Att det inte är en hund man jobbar med kvittar, tycker själv om vinthundar och det är inte heller arbetsmyror. Jag har dock svårt att se positivt på en ras som inte är så mycket annat än ett vackert yttre. För dom är verkligen fina!
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Måste tyvärr fortsätta med att säga att min uppfattning av RR är rätt så negativ...Översexuella hanar med rädslor/skygghet och den enda tik jag känner är väldigt osäker och ägaren har fått jobba mycket med att hon inte ska göra utfall mot andra hundar och även "konstiga" människor/barn.
Annars är den tiken välldigt kärleksfull och lekglad och inte alls så svårmotiverad=älskar mat!
MEN, RR har en plats i mitt hjärta, kanske för att det inte finns så mkt sötare saker i världen än RR valpar:)
http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:...post/data/562/rhodesian_ridgeback_c_pups_.jpg
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Ja, det är ju tråkigt att även du bara träffat kassa exemplar. Men sen är det ju oftast så också att det är oftast dom dåliga exemplaren som syns och som man minns.

Men att det bar askulle vara en ras med ett vackert yttre och inget mer är ju så galet tänkt så det finns inte :crazy:
Det är ju liksom många raser som inte avlats fram för att samarbeta med människan i så stor utsträckning....
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Jag har inte träffat så värst många RR, men jag har haft lyckan att möta en som satte sig rätt i hjärtat på sådär 5 sekunder. En jättestor och jättestark hane i sina bästa år, bodde på engelska landsbygden hos läkaren. Hur mysig som helst, busig, glad och varmhjärtad. Jag lånade honom att krama ofta, ofta när jag hade hemlängtan. Jag skulle gärna ha en RR hemma nån gång!
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Jag har två (okastrerade) RR-hanar och i de allra flesta aspekter håller jag med Zoya.

Jag har träffat massor med folk med otroligt mycket fördomar mot mina killar, de är barnätande till att börja med, de är översexuella, aggressiva, tråkiga och sjuka.

Mina två är inte uppvuxna med barn, men min 3-åriga dotter har fortfarande alla armar och ben kvar, de leker tillsammans allihop.
Båda mina tycker om tikar, tveklöst, den ena har även parat. Trots detta kan dom umgås med tikar på ett bra sätt, för jag har talat om vad som är okej och inte okej.

De fungerar bra med andra hundar, oavsett kön & ålder och älskar att busa i flock, (inte ovanligt med RR-race på 15 hundar).

Dom har vakt i sig, morrar i fönstret om det kommer någon för att tala det, sen när man öppnar dörren flyger dom ut med viftande svansar och hälsar besöket välkommet.

Båda mina hundar spårar, länge och gärna. Men samtidigt har dom inte så kraftig jaktlust att dom inte kan vara lösa, dom båda är med mig när jag rider utan problem.
Min ena älskar agiligy och vräker sig över allt som ställs framför honom medans min andra är snabb som en bc i lydnaden.
De är precis som Zoya säger, stilla inne och tar ut all energi ute.

Sjuka ? Jag har haft min beskärda del av veterinärräkningar, men inte pga genetiska sjukdomar. Min ena har bara varit hos veterinären i stort sett för vaccination och HD/AD röntgen (friröntgade båda två), medan min andra lyckats bli ormbiten, brutit nacken och fått magsäcken uppsvälld.

Nu kan ju jag bara tala om utifrån mina hundar och mina erfarenheter kring rasen, visst vet jag också uppfödare jag inte vill ha hund ifrån. Och visst har jag också träffat på dåliga exemplar.

Men att dela sitt liv med RR de senaste 6 åren har övertygat mig ännu mer att det inte kommer komma in ngt annat innanför dessa dörrar.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Jag har genom åren träffat massor med RR i olika åldrar och från många olika uppfödare och kan nog egentligen säga att jag känner igen beskrivníngen från trådens båda "läger".

Jag har själv en snart 11 årig RR-hane som jag fick som omplacering när han var 11 månader gammal. Det är den absolut underbaraste hund man kan tänka sig och så har han alltid varit. Han är förhållandevis reserverad, har mycket vakt i sig och har genom livet varit MYCKET aktiv.
Trots detta har han alltid varit oerhört lätt att ha att göra med, älskar våra barn ( som kom in i familjen betydligt senare än han). Har tagit väldigt god hand om alla hundar som kommit senare in i familjen..och är en helt makalöst god valpfostrare.

Han har ALDRIG varit i slagsmål. Han har helt enkelt aldrig muckat gräl med andra hundar vare sig i koppel eller när han varit lös. Han har lekt bort och "clownat" sig ifrån spända situationer och skakat av sig dem som ingenting.
Jag har alltid haft honom med lös på ridturer utan några som helst problem.

Det är en prövning att träna med och jobba med en RR - mest då en utmaning för en själv att vara tillräckligt intressant och spännande för att göra det värt att ens bemöda sig för honom att delta i mina påhitt..:)

Nu är han på papperet gammal och visst märks det på att inte riktigt är lika galen i skogen, inte har lika bråttom med allt och har selektiv hörsel men annars har jag fortfarande en lika frisk, underbar, fantastisk hund som den jag fick för snart 10 år sedan och som jag inte kunnat önska mig mer från.

Jag VET dock att det finns en hel del rädslor i rasen och att många vittnar om testosteronstinna hanar...och just det faktum att rasen sedan min hund föddes 1999 exploderat antalsmässigt både vad gäller hundarna och uppfödarna gör kanske med ett visst mått av automatik att kunskapen i uppfödarleden måhända brister ibland vad gäller blodslinjer, avelsurval etc.

Jag har idag både min "gamla" RR hane och en betydligt yngre och mycket livfull beauceronhane och när det blir dags för nästa hund kan jag tänka mig ytterligare en hund ur någon av dessa raser - för båda hundarna är absolut allt jag någonsin önskat mig.

Jag skulle dock lägga väldigt mycket tid och energi på att välja rätt linjer och rätt uppfödare.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Ja, det är ju tråkigt att även du bara träffat kassa exemplar. Men sen är det ju oftast så också att det är oftast dom dåliga exemplaren som syns och som man minns.

Men att det bar askulle vara en ras med ett vackert yttre och inget mer är ju så galet tänkt så det finns inte :crazy:
Det är ju liksom många raser som inte avlats fram för att samarbeta med människan i så stor utsträckning....

Ja, tex vinthundar. Som jag nämnde. Jag förstår att du älskar rasen och tycker den är underbar. Det finns säkert jättemånga ex som är trevliga. Jag har inte träffat någon ännu, och jag minns definitivt en trevlig hund före en otrevlig. Det är tråkigt att du tar det personligt, men jag/vikan bara utgå från våra erfarenheter.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Ja, tex vinthundar. Som jag nämnde. Jag förstår att du älskar rasen och tycker den är underbar. Det finns säkert jättemånga ex som är trevliga. Jag har inte träffat någon ännu, och jag minns definitivt en trevlig hund före en otrevlig. Det är tråkigt att du tar det personligt, men jag/vikan bara utgå från våra erfarenheter.

Nej, jag tar de verkligen inte personligt om du nu uppfattade det så. Jag vet själv att det finns mycket skit RR ute i världen (vilket jag även ofta påpekar) men så är det ju med alla raser. Man kan ju inte döma ut en hel ras så som du gör när man träffat X antal individer. Oftast är det ju dem som inte var så trevliga som man minns, så är det för mig iaf - om man nu inte träffat någon kolossalt trevlig förstås som satt sig i minnet (vilket du inte verkar gjort).

Tänker jag på schäfer t ex så är min första tanke stressade, pipiga och gapiga saker som attackerar fönsterrutorna på bilen när man går förbi och som har HD eller AD men naturligtvis vet jag ju att det finns bra exemplar också.

Men även du är varmt välkommen att träffa mina hundar om du vill träffa trevliga RR.

fujiokt09.jpg

etnaokt09.jpg
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Nja jag tycker allt det är lite skillnad. Jag kan absolut förstå folks negativa bild av schäfer, men det är ju inte svårt att hitta en bra sådan. De flesta (åtminstone bruksvarianterna) är okej mentalt.

Jag förstår att folk dömer ut hela min favoritras, westien, därför att det är antagligen inte många som mött ett trevligt exemplar (då menar jag inte söt och snäll). Så är det ju med folks erfarenheter, och det var ju just detta TS frågade efter-en personlig åsikt. För mig är inte RR så mycket mer än ett vackert yttre. Och tillägger då ännu en gång att jag ändå gillar raser med liknande temperament :)
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Fantastiskt vackra hundar du har!

Jag anser mig inte ha tillräckligt mycket erfarenhet av rasen för att uttala mig generellt. Däremot hade jag en RR när jag var yngre och det var en underbar hund. Mild, otroligt vänlig, alltid positiv och glad. Gick att ha lös utan några större problem bara man höll ett öga på henne. Intelligent och lekful, en stor personlighet var hon. Väldigt saknad!
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Nja jag tycker allt det är lite skillnad. Jag kan absolut förstå folks negativa bild av schäfer, men det är ju inte svårt att hitta en bra sådan. De flesta (åtminstone bruksvarianterna) är okej mentalt.

Jag förstår att folk dömer ut hela min favoritras, westien, därför att det är antagligen inte många som mött ett trevligt exemplar (då menar jag inte söt och snäll). Så är det ju med folks erfarenheter, och det var ju just detta TS frågade efter-en personlig åsikt. För mig är inte RR så mycket mer än ett vackert yttre. Och tillägger då ännu en gång att jag ändå gillar raser med liknande temperament :)


Menar du att det är svårt att hitta en bra ridgeback ?
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Av tråden att dömma så är ca 50% av RR är mindre trevliga hundar.
Eller så kanske det är så att 50% ägs av mindre lämpliga ägare.

Tror de kräver rätt förare för att komma till sin fulla rätt.
 
Senast ändrad:
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Ja, vilket verkar vara ganska generellt för hundar man inte avlar för ett ändamåls skull tyvärr.

Märkligt att man kan uttala sig så bombsäkert över svårigheten/enkelheten att hitta en bra representant för rasen (för en bra hund verkar du ju inte tycka någon RR är därför säger jag en bra representant) när man inte är ett dugg intresserad av rasen och antagligen inte försökt leta efter någon RR överhuvudtaget - bra eller dålig.

Egentligen orkar jag inte ens skriva detta men nu börjar du gå över gränsen tycker jag. Kan man inget om en viss ras, och med kan menar jag att man haft egna hundar ur den rasen, så ska man inte uttala sig över en sådan här sak. Jag skulle t ex aldrig uttala mig om hur lätt/svårt det är att hitta en bra westie för jag har inte mer kunskap om rasen än de individer jag träffat och pratat med ägarna om.

Vi kan säga så här - det är inte svårt att hitta en bra RR om man researchar lite, lika lite som att det då enligt dig inte är svårt att hitta en bra schäfer bara man vet var man ska leta (och hur många vet det?) dock är det inte svårt att förstöra en bra RR om man inte förstått vad det är för hund man skaffat.

Och ändamål? Så RR avlas inte för något ändamål. Lustigt att jag inte fattat det som ändå haft rasen sedan 1991.
Så de allra flesta raser som inte är nischade mot något speciellt (som inte är bredspektra) är vanskliga att köpa för de flesta är kassa? Intressant synsätt verkligen :cool:

PS. Du verkar heller inte intresserad av att ändra ditt synsätt - du har ju blivit erbjuden att få träffa trevliga RR (som du då tydligen aldrig gjort) men är inte intresserad som det verkar....
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

*KL*

Jag hade en RR-tik tills förra sommaren då jag fick ta bort henne pga en skada, 12 år gammal. Mitt intryck av rasen är ganska splittrat, Ilona var inte en mentalt stabil hund utan drogs med diverse sociala rädslor, för både andra hundar och människor. Med MYCKET träning och en hel del blod, svett och tårar så blev det bättre men hon blev aldrig en särskilt självsäker hund i de sammanhangen. Däremot var hon mycket miljösäker och skottfast.
Tyvärr har jag träffat en del ridgebacks som har varit som Ilona, dvs framför allt haft sociala rädslor och det är ju INTE rastypiskt eller önskvärt.
Däremot så upplever jag det som att uppfödarna är mycket mer medvetna om problemet nu än för 10-15 år sedan när jag letade hund, det sopas inte under mattan längre på samma sätt. Man har ju också börjat göra MH och på andra sätt kolla mentaliteten.
En BRA RR är en mycket stabil och cool om än något reserverad (ointresserad av folk) hund. Däremot brukar de vara mycket kärvänliga mot den egna flocken/familjen och den som en gång godtagits av en RR har en vän för livet.

Ridgebackar är oerhört speciella och egensinniga hundar som inte passar vem som helst. Jag brukar säga att är du osäker på om du skall köpa labbe så köp en labbe och du blir säkert nöjd. Är du osäker på om du skall köpa RR så avstå för inser man inte rasens charm tycker man nog att de är bra konstiga.

En svårighet som jag kan se med rasen är att den kräver en hel del aktivering men inte alltid tycker att det husse/matte hittar på är så kul. Arbetet måste ske på ridgebackens villkor, min RR lade tex av totalt om jag försökte styra henne för mycket. Antingen jobbade vi på hennes sätt eller inte alls.
Men här tycker jag att det skiljer en hel del; en del RR ställer upp på det mesta medan andra är ganska svårflirtade.
Nosarbete brukar vara omtyckt, min gillade att spåra, köra sök (om det var figuranter hon tyckte om, annars fick det vara) och uppletande.

Jag är tveksam om det blir en ridgeback till här hemma, rasen passar inte riktigt in på det jag vill ha hos en hund just nu men kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat.
Skulle jag skaffa ridgeback igen skulle jag definitivt vara mycket noggrann i valet av uppfödare/föräldrar och se att de kommer från erkänt bra linjer när det gäller mentaliteten.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

*knapplån*

Jag har en RR-hane på 5 år. I mångt och mycket är han rastypisk - han engagerar sig i det han själv vill, inte nödvändigtvis det jag vill. Han vaktar när han behöver, när vi är med i matchen ids han inte ens hoppa ner från sängen om det kommer någon. Ja, så var det det där med soffan och sängen, som de flesta RR så trivs han bäst där när han är inomhus. Utomhus är det fullt ös om han hittar något som lockar, annars går han och dagdrömmer och luktar lite här och där.
Shumba är nog oerhört lätt att ha att göra med. Är mycket lydig och förvånandsvärt samarbetsvillig - eller så beror det på att jag aldrig tjatat in lydnad på honom.

Tyvärr har han en tendens till att vilja "rida" på andra hundar, tikar, hanar, kastrerade hanar. Om det beror på dominans eller översexualitet vet jag inte. Vi träffar inte så mycket andra hundar, misstänker att det kan ha med det att göra?

Han har också allergiska problem, därför har jag - trots många förfrågningar - inte tagit in honom i avel. Allergier i rasen verkar bli mer och mer vanligt, vilket även nämnts i denna tråd tidigare.

För mig finns egentligen inte någon annat val av ras, framför allt inte när vi fått ett sådant fint exemplar (bortsett från allergin). Jag har massor av kontakt med andra RR och ja, jag har stött på en eller två som tenderat att ta över när ägaren brustit i ledarskapet, annars har resten inte haft några betendestörningar alls.

Kan inte låta bli att länka till några bilder på min plutt!

http://1.bp.blogspot.com/_FLJxcXIu4Bs/SmQLrt1cEGI/AAAAAAAAAHY/662b-nIBHyA/s1600-h/12.jpg
http://2.bp.blogspot.com/_FLJxcXIu4Bs/SSRojzFMhOI/AAAAAAAAACE/zI2TtPiCrn0/s1600-h/shumba7.jpg
http://1.bp.blogspot.com/_FLJxcXIu4...AAABE/OyEZOCzPXSo/s1600-h/promenad-017web.jpg
http://3.bp.blogspot.com/_Ogzzu8wZhJ8/StY-6MHOqUI/AAAAAAAAAZ0/RLcfegwzqIM/s1600-h/untitled4.bmp
http://4.bp.blogspot.com/_Ogzzu8wZhJ8/StY-qf0qKjI/AAAAAAAAAZk/mu6VIZR72VM/s1600-h/untitled2.bmp
http://1.bp.blogspot.com/_Ogzzu8wZhJ8/StY-hodGLsI/AAAAAAAAAZc/RqpcBZXw0e8/s1600-h/untitled1.bmp
http://4.bp.blogspot.com/_Ogzzu8wZhJ8/StY-aqrxA2I/AAAAAAAAAZU/cozeHT-ikBc/s1600-h/untitled.bmp
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Han är underbart vacker!
Den som du har som användarbild är bara :love:

Jag tror att RR passar utmärkt som familjehund på en gård där den kan vara lös, ströva omkring som den vill och sniffa efter kaniner, gräva en grop eller bara ligga på farstukvisten och sova. Hade jag en sådan gård så skulle jag nog kunna tänka mig ha en av egoistiska skäl bara för att de är så vackra.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Jag vet t ex en kull som planeras just nu där mamman är allergisk och i princip hela hennes kull har någon form av allergi (1 avlivad). Hennes kullbror är även han flitigt använd i avel (speciellt på ägarens egna tikar). I en av hans kullar har 3 avlivats p.g.a allergi och det innan 3 års ålder :crazy:
Men dessa är multichampions på utställning så det räcker väl enligt dem antar jag...

Jag jobbar ju numer inom hunderiet och hörde därigenom om en "RR-uppfödare" i Stockholmsområdet som planerar en kull på sin allergiska tik. Jag ångrar faktiskt att jag inte ifrågasatte henne, allra helst eftersom jag själv har en RR med allergiproblem. Dyker hon upp igen kommer jag att fråga henne hur hon tänkt...

Tyvärr så är väl detta inte något rastypiskt, utan förekommer inom alla raser - dvs att hundägare/uppfödare avlar på ej lämpliga hundar.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Tack tack! Ja, han är fin. Synd bara med allergin, jag hade gärna använt honom i avel annars eftersom han både exteriört och mentalt är (enligt "de som kan") en förebild inom rasen (skryt skryt).

Ja, jag tror också att en RR passar bäst i de förhållanden du beskriver - precis som vi bor. :D

Han är underbart vacker!
Den som du har som användarbild är bara :love:

Jag tror att RR passar utmärkt som familjehund på en gård där den kan vara lös, ströva omkring som den vill och sniffa efter kaniner, gräva en grop eller bara ligga på farstukvisten och sova. Hade jag en sådan gård så skulle jag nog kunna tänka mig ha en av egoistiska skäl bara för att de är så vackra.
 
Sv: Rhodesian Ridgeback.

Märkligt att man kan uttala sig så bombsäkert över svårigheten/enkelheten att hitta en bra representant för rasen (för en bra hund verkar du ju inte tycka någon RR är därför säger jag en bra representant) när man inte är ett dugg intresserad av rasen och antagligen inte försökt leta efter någon RR överhuvudtaget - bra eller dålig.

Varför sitter du och antar? Det är precis det jag gjort-letat,dock inte åt mig själv. Citerar fö mig själv

vikan bara utgå från våra erfarenheter.
Och understryker med att "trevlig" inte = snäll, glad etc.

Egentligen orkar jag inte ens skriva detta men nu börjar du gå över gränsen tycker jag. Kan man inget om en viss ras, och med kan menar jag att man haft egna hundar ur den rasen, så ska man inte uttala sig över en sådan här sak. Jag skulle t ex aldrig uttala mig om hur lätt/svårt det är att hitta en bra westie för jag har inte mer kunskap om rasen än de individer jag träffat och pratat med ägarna om.

Du slipper, men TS frågade efter personliga erfarenheter och jag skriver om dem, att det upprör dig är ju din ensak.

Vi kan säga så här - det är inte svårt att hitta en bra RR om man researchar lite, lika lite som att det då enligt dig inte är svårt att hitta en bra schäfer bara man vet var man ska leta (och hur många vet det?) dock är det inte svårt att förstöra en bra RR om man inte förstått vad det är för hund man skaffat.

Och ändamål? Så RR avlas inte för något ändamål. Lustigt att jag inte fattat det som ändå haft rasen sedan 1991.
Så de allra flesta raser som inte är nischade mot något speciellt (som inte är bredspektra) är vanskliga att köpa för de flesta är kassa? Intressant synsätt verkligen :cool:

Intressant tolkning av mina inlägg? Det var inte jag som skrev kass och att det inte finns en enda som är bra. Däremot skrev jag att jag inte träffat någon, men att det säkert fanns.

PS. Du verkar heller inte intresserad av att ändra ditt synsätt - du har ju blivit erbjuden att få träffa trevliga RR (som du då tydligen aldrig gjort) men är inte intresserad som det verkar....

Jag tycker att du är skitlöjlig nu, aldrig någonsin har jag väl stött på någon som blivit så trampad på tårna för att någon annan inte gillardennes ras. Jo, i eng. bulldogg trådarna, där skriks det lika högt när man kritiserar.

Hur vet du att jag inte varit ett dugg intresserad? Jag har föräldrar som innan dom skaffade schnauzer kunde tänka sig rottweiler då de ville ha en stor hund och gillar typen. Jag tyckte detta var en dålig idé och föreslog då bland annat RR åt dom och researchade så gott jag kunde bland kennlarna på rasklubbarnas hemsidor. Det handlar mao inte bara om hundar jag träffat utan i det stora hela vad jag kunnat utröna bland dom få MH:n som finns bla.

Att dina hundar är trevliga tror jag säkert, och jag träffar gärna dig och dem om vi skulle ha vägarna förbi varandra någon gång. Men du har rätt, jag är inte tillräckligt intresserad för att ägna en dag åt att träffa en hundras bara för att jag vill ha bevis på att dom är trevliga. Och vad menar du "trevlig?" . Glada och käcka? Eller menar du mer hur de är i det stora hela mentalt?
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Har suttit och läst lite om hur olika raser har förändrats sedan de introducerades. Man blir lite slagen av hur många raser har förlorat...
5 6 7
Svar
121
· Visningar
10 469
Senast: Puffindog
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
7 523
Hundavel & Ras Vilken hundras hade ni rekommenderat för räddningsarbete/personsök om ni fick välja? Några kriterier är: hunden måste gilla sökarbete...
3 4 5
Svar
91
· Visningar
6 212
Senast: Milosari
·
Hundavel & Ras När man läser rasbeskrivningar är det inte sällan man läser att just den rasen har mycket personlighet, är riktiga karaktärer. Då och då...
2 3
Svar
49
· Visningar
3 176
Senast: Fetaost
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp