Samhällets förväntningar vs. ditt tycke?

[Trott]

- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?
Nej. Jag kan sätta på lite mascara och ibland kajal och så läppstift (rött) om jag ska "klä upp mig". Brukar dock färga fransar och bryn med jämna mellanrum då dom inte syns annars Läppstiftet har jag vågat mig på på "äldre dar" Tycker det livar upp lite och ger mer färg Jag använder inga andra sminkprodukter utöver dom tre.

- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?
Nej. Jag rakar mig under armarna varannan vecka kanske, tycker svettdoften kan sitta kvar annars. Använder sällan deo och det är bara när håret blir för långt som jag upplever att det luktar svett. Benen och "bikinilinjen" blir när jag känner för det. Benen har jag rakat 3 gånger i år kanske. Bikinilinjen lite oftare men inte mer än 1 gång i månaden.

- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?
Till viss del. Jag försöker släppa på det men jag gillar att ha koll och blir lätt den som ordnar upp saker då jag hatar obeslutsamma människor

- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?
Nej. Har ingen partner nu men nej. Jag tillhör den tjockare delen av befolkningen men klär mig trots det i figurnära klänningar, korta klänningar, urringade osv. Att dölja mig i ett tält skulle jag aldrig få för mig. Färgglad är jag också, min mamma skrattar åt mig ibland för jag kan i princip ha randigt blommigt och rutigt på mig samtidigt, i både rosa blått och rött allt på en gång Jag försöker matcha lite, men ibland vill jag ha mina leggings med ostkrokar och en klänning med hästar på mig, samtidigt

- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
Nej, försöker vara tyst istället. Där behöver jag bättra mig men jag är konflikträdd dålig på att argumentera osv, så jag säger inte ifrån tillräckligt fast jag kan tycka annorlunda. Ibland kan jag humma med, för det är enklast...


När jag träffade mitt ex talade jag om för honom att jag sminkar mig inte för hans skull, jag tänker inte raka några delar av mig för hans skull och jag sover med raggsockor typ jämt. Passar det inte så är det bara att gå

 

[Mia_R]

Råkar mej för att jag inte gillar hår. Tycker det luktar om man har hår under armarna hur renlig man än är. Det finns alltid ett uns av svettlukt.

Min erfarenhet är att har man stark kroppsodör så hjälper det inte att någon rakar sig, de luktar ändå men inte går jag omkring och frågar om folk rakat sig i armhålorna om de inte luktar svett. Lite märkligt om det bara är kvinnor som måste raka sig för att inte lukta svett, när det gäller män tror jag att majoriteten inte rakar sina armhålor och ändå inte luktar svett.

 

[stjarnhimmel]

Min erfarenhet är att har man stark kroppsodör så hjälper det inte att någon rakar sig, de luktar ändå men inte går jag omkring och frågar om folk rakat sig i armhålorna om de inte luktar svett. Lite märkligt om det bara är kvinnor som måste raka sig för att inte lukta svett, när det gäller män tror jag att majoriteten inte rakar sina armhålor och ändå inte luktar svett.

Det där har jag också tänkt på. Om det är håret under armarna som avgör svettlukt så borde de flesta män lukta svett.

 

[Karfitsa]

- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?
Från början var det kanske så, nu gör jag det för att se piggare och gladare ut. Inga avancerade sminkjobb, dock - fylla i ögonbrynen och en dutt mascara, kanske en aning rouge. Det stannar i regel där, förutom att jag alltid har läppstift. Någon sa en gång att jag passade i färg, och nu ser jag det själv också.

- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?
Det som visas offentligt är definitivt rakat. Dvs vintertid vilar rakapparaten.

- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?
Ja, det kan nog stämma. Mindre duktig med åren, tror jag.

- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?
Nejnejnej. Jag är väldigt klädintresserad, lite väl, nästan. Partner har inget att säga till om. Hen har nog stramat upp sig själv lite på kuppen under mitt inflytande. Inte för att jag sagt något, men tydligen har hen påverkats.

- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
Nej - säger vad jag tycker eller håller tyst.

 

[Shaggy]

Min erfarenhet är att har man stark kroppsodör så hjälper det inte att någon rakar sig, de luktar ändå men inte går jag omkring och frågar om folk rakat sig i armhålorna om de inte luktar svett. Lite märkligt om det bara är kvinnor som måste raka sig för att inte lukta svett, när det gäller män tror jag att majoriteten inte rakar sina armhålor och ändå inte luktar svett.

Det där har jag också tänkt på. Om det är håret under armarna som avgör svettlukt så borde de flesta män lukta svett.

Jag kan till viss del hålla med @Trott Jag rakar mig då inte eftersom det kliar så men de gånger jag försökt har jag märkt att det är mycket lättare att få bort ingrodd svettlukt. Den vinsten är dock långt ifrån tillräckligt för att uppväga nackdelarna.

 

[tuaphua]

Min erfarenhet är att har man stark kroppsodör så hjälper det inte att någon rakar sig, de luktar ändå men inte går jag omkring och frågar om folk rakat sig i armhålorna om de inte luktar svett. Lite märkligt om det bara är kvinnor som måste raka sig för att inte lukta svett, när det gäller män tror jag att majoriteten inte rakar sina armhålor och ändå inte luktar svett.

Det finns rätt många män som rakar sig av det skälet.
Sen är det inte så att alla som inte rakar sig stinker svett.
Men ganska många har åsikten att en liten svettodör kvarstår trots dusch med bra tvål, deo etc.
Jag är en av dem som upplever att det stämmer.

 

[tuaphua]

Har funderat ganska mycket på just det senaste veckorna. Gör du någonting bara för att någon annan/samhället förväntar sig att du ska göra det, eller för att du själv faktiskt vill det?

Bara för att ta några övertydliga exempel:
- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?
- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?
- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?
- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?
- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
Kort och gott, hur mycket tar du åt dig av samhällets/omgivningens normer?

Själv var jag väldigt mycket så förut, egentligen fram tills för bara något halvår/några månader sedan eller så. Jag försökte att alltid göra/vara som det förväntades av mig. Jag skulle alltid utåt vara den timida "duktiga, rara lilla flickan", rakade mig överallt fast jag fick hemska utslag, klä mig på ett visst sätt för att jag ansåg att det "förväntades" av mig/för att "passa in i normen", säga "rätt saker" för att det förväntades av mig etc. etc. Kort och gott, jag försökte vara/se ut på så sätt som omgivningen "ville" att jag skulle vara.
Men så började jag gradvis att smyga ifrån allt det där, och gå mer efter vad jag kände mig bekväm med, vad jag faktiskt tyckte och tänkte om saker. Och jag har faktiskt fått förvånansvärt lite hat. Visst, jag har absolut fått hat för det, men jag har kunnat stå emot det och (allt som oftast) dumpat hatarna också.

Så, hur tänker ni kring samhällets och omgivningens normer? Skiter ni i det eller följer ni det?

Jag håller med de som säger att det är svårt att veta varför jag upplever att jag vill göra vissa saker.

Jag sminkar mig för att jag tycker det är kul och tycker jag blir fin. Det har varit ett intresse hos mig. Jag har dock inga problem med att vara osminkad och är det en hel del.
Men jag sminkar ju mig ofta enligt rådande trender och färgas av media, modebransch etc.
Jag rakar/vaxar/epilerar kroppsdelar för att jag tycker om känslan av lenhet och inte gillar hur kroppslukt fastnar i hårväxt. Givetvis är jag färgad av samhällets normer både i att vilja vara len, hårlös och inte uppskatta naturliga kroppsodörer.

Jag har varit den duktiga flickan och bränt ut mig några gånger. Numer är jag duktig på valda saker och inte på allt.

Jag säger vad jag tycker under rimliga former. Får jag en fråga svarar jag ärligt. Är jag inhyrd som tränare tar jag upp jobbiga problem om det finns risk för skada på häst eller människa.
Om någon har en ful blus säger jag inte det IOM att det inte är viktigt att personen vet det. Kan det såra utan att tillföra ngt mkt viktigt håller jag käften.
Jag är inte konflikträdd utan kan lyfta sånt jag tycker är fel om det så blir jag mot en större grupp om jag ser att det är värt tjafset. Jag får dock inte näring av konflikter och orkar inte bråka om det inte är viktigt för mig.

 

[Mia_R]

Det finns rätt många män som rakar sig av det skälet.
Sen är det inte så att alla som inte rakar sig stinker svett.
Men ganska många har åsikten att en liten svettodör kvarstår trots dusch med bra tvål, deo etc.
Jag är en av dem som upplever att det stämmer.

Min erfarenhet är att de som luktar även efter dusch har en stark egen kroppslukt och där hjälper ingen rakning, det hjälper inte med massor av deo, rakvatten/parfym och lotion heller, de luktar ändå även om allt det andra hjälper till att maskera det. Jag känner dock att de luktar.

 

[tuaphua]

Min erfarenhet är att de som luktar även efter dusch har en stark egen kroppslukt och där hjälper ingen rakning, det hjälper inte med massor av deo, rakvatten/parfym och lotion heller, de luktar ändå även om allt det andra hjälper till att maskera det. Jag känner dock att de luktar.

Då har vi olika erfarenhet. Jag är extremt luktkänslig. Och jag håller inte med.

Sen finns det de som har stark kroppsodör också. Eller som behöver tvåla fler ggr än de gör.
Men det är en annan sak.

 

[TheRedLightning]

Stor skillnad på att skriva nej och att vara nej i praktiken. Som jag skrev är det snarare norm att påstå att man inte följer normer, vilket den här tråden bekräftar.

Sen ska vi vara seriösa är det ingen skillnad alls på att säga nej eller att vara nej. Jag är det själv, följer nog inte så många normer. Sen vem är det som bestämmer vad dom är en norm?

 

[Bison]

- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?
Nej, jag sminkar mig lite ibland för att jag själv tycker jag blir snyggare. Ser ut som en trött unge helt osminkad.

- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?
Nope, jag är dock inget fan av hår och har faktiskt som krav på mina partners att de är välansade. Inga buskar under armarna eller där nere.

- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?
Haha, verkligen inte. Jag är mån om att göra ett bra jobb men jag är samtidigt väldigt chill på jobbet.

- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?
Jag har uniform på jobbet för att jag måste.
Privat klär mig som jag vill, följer inget mode och har en väldigt egen stil.

- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
Nä, jag säger alltid vad jag tycker när jag väl säger något.
Undantag på jobbet ut mot kund.

Kort och gott, hur mycket tar du åt dig av samhällets/omgivningens normer?
Inte särskilt mycket. Jag är öppet barnfri vilket verkligen strider mot samhällets normer. Bor i en rosa lägenhet och tycker bäst om att vara ensam hemma och titta på Disneyfilmer.
Har knäpp humor, skrattar alldeles för högt och hittar på bus på jobbet med min bästis.

 

[Tussinussen]

Fast varför döma de som väljer att raka sig? Det är väl helt och hållet upp till var och en hur mycket hår de vill ha någonstans på kroppen?
Oavsett hår eller inte så är det en jäkla skillnad på underlivet hos en vuxen kvinna och en liten flicka, detsamma gäller rakade män. Jag vet inte hur det är med dig, men jag (som hetero kvinna) har då aldrig sett en killes rakade skrev och tänkt "oj vilken fin liten pojke!".

Jag dömer inte alls, jag undrar bara vart trenden kom ifrån.

 

[AnnDerry]

Jag dömer inte alls, jag undrar bara vart trenden kom ifrån.

Jag har svårt att se hur det inte kan vara dömande när du drar paralleller mellan rakning och pedofili.

 

[Amha]

Det där har jag också tänkt på. Om det är håret under armarna som avgör svettlukt så borde de flesta män lukta svett.

Jag läste någonstans att en person slutade raka sig för att få bort sin svettlukt. Det var lättare att tvätta håret under armarna än att gnugga som en dåre på den väldigt känsliga huden. Tydligen skulle håret leda bort svetten.

 

[Singoalla]

Fast varför döma de som väljer att raka sig? Det är väl helt och hållet upp till var och en hur mycket hår de vill ha någonstans på kroppen?
Oavsett hår eller inte så är det en jäkla skillnad på underlivet hos en vuxen kvinna och en liten flicka, detsamma gäller rakade män. Jag vet inte hur det är med dig, men jag (som hetero kvinna) har då aldrig sett en killes rakade skrev och tänkt "oj vilken fin liten pojke!".

Haha, nej så tänker man inte direkt nej

Framför allt så tycker jag känseln ökar markant när man är helrakad

 

[EmmaBovary]

- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?
Jag sminkar mig om jag inte såsar hemma eller är i stallet. Men jag skulle inte säga att det är för att det är något som förväntas av mig som kvinna. Värt att nämna är att jag egentligen föredrar när män sminkar sig också.
- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?
Ja, personlig preferens, som även inkluderar att jag föredrar en helrakad man,
- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?
Nej.
- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?
Nej. Eller, skulle det röra sig om en partner som hade en viss preferens när det kommer till underkläder eller dylikt så skulle jag inte se det som en uppoffring att ha dessa emellanåt.
- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
Nej!

 

[supercalifragilistic]

Jag har svårt att se hur det inte kan vara dömande när du drar paralleller mellan rakning och pedofili.

det är någorlunda välbelagt att samhällets patriarkala syn på kroppsbehåring, som yttrar sig i extrema krav på att utrota allt, kan kopplas till infantilisering av kvinnor, särskilt i sexuella sammanhang. det är nödvändigt att prata om, och inget som @Tussinussen hittade på.

 

[Gnist]

Jag dömer inte alls, jag undrar bara vart trenden kom ifrån.

Det kan man ju göra utan att dra in pedofili.

Att ens dra den parallellen säger ju mer om frågeställaren än de som rakar sig. Tycker jag eftersom det är en enorm skillnad på en vuxen kvinnas kropp och kön jämfört med ett barns kropp och kön, så varför ens dra den sjuka parallellen liksom..

 

[Mia_R]

Det handlar väl mer om ett mode som har sina rötter i porren, det syns helt enkelt mer när det inte är en massa hår i vägen, det är ju samma sak med rakade män. Två håriga underliv är inte lika visuellt tydliga på film som två rakade/vaxade.

 

[Lager]

- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?

Nej. Jag börjare aldrig sminka mig i tonåren, så nu när jag är mitt i yrkeslivet finns liksom ingen orsak att plötsligt börja. Jag har lipsyl på vintern. I övrigt ingenting, ser inte poängen eller varför jag skulle lägga pengar och tid på det.

- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?

Rakar armhålorna ibland. Det känns fräscht och jag är tillräckligt indoktrinerad med det beteendet för att fortsätta.

- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?

Det är ok för mig att inte alltid vara älskad av alla. Sådant låter jag vara. Men jag har pliktkänsla. Det kanske drar år duktig-flicka-hållet? Tar jag på mig en uppgift vill jag lösa den och inte misslyckas.

- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?

Ibland ja. Jag går inte på jobbets julfest i pyjamas. Jag går inte på familjemiddag med särbon i reflextröjan från stallet. Hade jag enbart gått på bekvämlighet skulle jag leva i mina yogapants och en t-shirt. Såklart anpassar jag mig efter sociala koder.

- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?

Då är jag hellre tyst. Man måste inte söka konflikter i alla sammanhang, men jag sitter inte och ljuger. Det finns dessutom saker som jag inte låter vara oemotsagda. Ja-sägare är dessutom vansinnigt tråkiga samtalspartners.

Så, hur tänker ni kring samhällets och omgivningens normer? Skiter ni i det eller följer ni det?

Det går ju inte att svara på rakt av, vissa normer följer jag, andra inte. Normer förändras hela tiden i takt med att de reproduceras på nya sätt. De skiljer sig rent fysiskt mellan områden, mellan grupper av olika klass- etnicitet- religion...etc. Skulle du aktivt bryta emot normer hela tiden så skulle du inte kunna fungera i samhället.