Trendförälder

[Brandgul]

Sv: Trendförälder

Och vaddå könsfärger? Färger har väl inget kön?

Jag var på klädparty. De lila kläderna hade "tjejögon" på och de blåa kläderna tuffa ögon. Alltså helt omöjligt att själv välja färg. Jag vill inte ha ögon med smink och långa ögonfransar till min son.

 

[ameo]

Sv: Trendförälder

Jag var på klädparty. De lila kläderna hade "tjejögon" på och de blåa kläderna tuffa ögon. Alltså helt omöjligt att själv välja färg. Jag vill inte ha ögon med smink och långa ögonfransar till min son.

Det är ju just det som är så sorgligt, att kläderna inte nischas bara till färger och modeller utan att de dessutom envisas med att ha tryck/brodyr på kläderna som gör dem ännu mer utpräglade.
Mörka murriga färger med bilar, eldsflammor och monster på till grabbarna och spetsar, volanger, hjärtan, blommor och prinsessor på flickkläderna.
Detta, plus stor storleksskillnad mellan pojk- och flickkläder som enligt märkningen ska ha samma storlek.

Min äldsta dotter som är knappt 130 cm lång fick tre tröjor av mormor i födelsedagspresent i januari. En t-shirt "unisex i färg o mönster" i pojkstorlek 128 och två enfärgade tunikor i flickstorlek i dubbelstorlek 134-140. T-shirten är STÖRRE än tunikorna och alla tre är lagom rymliga att hinna växa lite till i, utan att vara för stora.

 

[Brandgul]

Sv: Trendförälder

Ja glömde tillägga att tjej-jeansen var smala som sugrör och killjeansen var vida. Varför inte ett par snygga unisexbyxor? Utan fåniga tryck och lagom vida och bekväma att röra sig i utan att det måste vara hård och tuff baggy.

 

[ako]

Sv: Trendförälder

Håller med! Precis som jag skrev i mitt eget inlägg; fy 17 för dessa killkläder med monster o döingar mm! Är ju på så sätt lättare med tjejkläder, för blommor och hjärtan är ju "snälla" saker. Det hade jag tyckt var OK att klä på mitt barn. Däremot köper jag inte utpräglat tjejiga kläder till min grabb, det känns bara löjligt PK...

Heja fina färger, ränder o roliga mönster !!

 

[ako]

Sv: Trendförälder

Ja glömde tillägga att tjej-jeansen var smala som sugrör och killjeansen var vida. Varför inte ett par snygga unisexbyxor? Utan fåniga tryck och lagom vida och bekväma att röra sig i utan att det måste vara hård och tuff baggy.

Fy vad trist!!

 

[californication]

Sv: Trendförälder

Min äldsta dotter som är knappt 130 cm lång fick tre tröjor av mormor i födelsedagspresent i januari. En t-shirt "unisex i färg o mönster" i pojkstorlek 128 och två enfärgade tunikor i flickstorlek i dubbelstorlek 134-140. T-shirten är STÖRRE än tunikorna och alla tre är lagom rymliga att hinna växa lite till i, utan att vara för stora.

Ursäkta frågan, men är barn "lika stora/formade" oavsett kön fram till puberteten? En helt seriös fråga, för jag har ingen aning.

 

[PopcornPlayer]

Sv: Trendförälder

Jippie Ja, jag märker väl så småningom själv

Björk-> Ja, trendförälder. Det är ju faktiskt en trend bland föräldrar just nu, sen inte sagt att det ena är fel och det andra är rätt. Allt som är trendigt är inte fel. Och jag förespråkar inte heller ett osunt leverne med massa socker, men jag förspråkar inte heller en fullkornsdiet som inte till något pris får innehålla socker. Att följa det sunda förnuftet helt enkelt, precis som du verkar göra

 

[kpist]

Sv: Trendförälder

Ursäkta frågan, men är barn "lika stora/formade" oavsett kön fram till puberteten? En helt seriös fråga, för jag har ingen aning.

Alla barn växer förstås olika. Men storlekarna på barnkläder utgår ifrån längden. Storlek 128 innebär alltså att kläderna ska passa ett barn som är ungefär 128 cm lång. Det är därför det är så konstigt när kläder för 128 cm långa pojkar är mycket större än kläder för 128 cm långa flickor.

 

[lingonben]

Sv: Trendförälder

Ursäkta frågan, men är barn "lika stora/formade" oavsett kön fram till puberteten? En helt seriös fråga, för jag har ingen aning.

Du har helt rätt, det skiljer inte mycket i form på småttingar. Killarnas vikt- och längdkurva ligger lite lite över tjejernas, men det är absolut inte befogat med de stora skillnaderna i kläder. Jag blandar vilt med kläder från kill- och tjejavdelningen till min kotte, och hen har killtröjor i stl 92 som är rejält mycket större än 98-104-tjejtröjorna. Helt sjukt!

Edit: nu talar jag om kläder från samma kedja dessutom.

 

[Brandgul]

Sv: Trendförälder

Jag tycker att killarna på mitt jobb är grövre än lika långa tjejer. De är inte lika pinnsmala på samma sätt. Bredare över axlarna och har längre armar. Nu har jag mest varit med 5-åringar.

 

[Snurrfian]

Sv: Trendförälder

Det är nog väldigt beroende på barn, sonen är pinnsmal och svår att hitta byxor som sitter upp och han är snart 4 år, men visst det kanske hinnner ändras. Dottern är oxå lika smal och tunn...

 

[Björk]

Sv: Trendförälder

Min första tanke på syftet är att hylla barnets kön. Är det en tjej så älska tjejen och visa att du är stolt över tjejen. Är det en pojke så köp grabbiga kläder och hylla att du har en pojke.

Jag tycker inte man ska ta bort skillnaderna mellan olika kön. Killar och tjejer är olika. Och det är väl underbart att de är så.? Varöfr ska allt vara så neutralt.. Så fruktansvärt tråkigt enligt mej.

Lego och klossar kanske utvecklar kreativitet. Men bilar är bra roligt oxå. Allt måste ju inte vara för att utveckla barnen..

Det verkar som om du, liksom många andra, totalt missuppfattat genuspedagogik, feminism och jämställdhet. Det handlar ju inte alls om att alla ska bli likadana. Tvärtom! Det handlar om att alla människor på individnivå ska få vara (och klä sig) precis som de känner för. Det vill säga: låt människan synas och märkas, hylla personen istället för könet.

Olika kön är vi ändå och kommer med största sannolikhet förbli. Vi behöver inte kategorisera in oss för att vara det. Lika lite som alla rödhåriga måste ha vissa intressen, välja vissa jobb eller kläder. Eller som att alla med storlek 39 i skor ska vara på samma sätt. Den kroppsliga skillnaden finns ju där - du behöver inte oroa dig för det.

Varför ska jag "hylla barnets kön" när jag kan hylla mitt älskade Barn?!

Vitsen med att ge barn så stort "utrymme" som möjligt; både vad gäller kläder, leksaker, intressen och annat är ju att vidga könsrollerna istället för att fortsätta låta dem vara snäva och "trånga". Det som inte känns "trångt" för dig gör det nämligen för andra. Och det k a n faktiskt bli så att något av dina barn kommer uppleva det lite halvtrist att man inte "får" välja vissa intressen eller färger bara för att man råkar vara född i ett visst kön. Ganska troligt kommer ditt barn då att undertrycka denna önskan och helt enkelt följa normen, men OM de inte gör det - vad gör du då? Talar om att de gör fel?

I en värld där inte könsspecificerande kläder är nödvändiga för människor så blir ju inte alls den världen "neutral". Det handlar INTE om att alla ska gå i beiga overaller, det handlar om att alla individer, oavsett kön, får gå i precis vad de vill!

 

[Björk]

Sv: Trendförälder

Som jag skrivit tidigare. Banret får välja själv. Skulle aldrig böla förtvivlat om min son en dag vill ha pojkvän istället för en flickvän. men hoppas att det inte blir så.

Jag själv va en pojkflicka tills min styvsyster flyttade in. Då blev jag flickig. .

Och det tycker du var jättebra och önskvärt att du äntligen fattade hur man ska vara som flicka?! *ironi*

Det är väl helt okej att vara pojkflicka. Och helt okej att vara flickflicka. Men det konstiga är att vi överhuvudtaget har såna begrepp? Varför får en tjej ordet "pojk" framför sig när hon är på ett visst sätt/väljer leka med vissa saker?

Ännu värre är att ordet flickpojke egentligen aldrig är något man hör användas. En förälder kan säga "ja, hon är allt en liten pojkflicka" om sin "tuffa" dotter, nästan med lite stolthet i rösten. Men hur många gånger har man hört någon säga "ja, han är verkligen en liten flickpojke" med samma stolthet?

Det säger en del om hur begränsande våra könsroller är och vad som är tufft, eftersträvansvärt och bra.

 

[Björk]

Sv: Trendförälder

Lägger till att det skiljer en hel del på barns kön. Flickor vill oftast lika te o bakning och prinsessor och med hästar. Pojkar vill hellst leka med manicker som låter och brummar. Har jobbat på dagis, förskola och gått en assistentutbildning inriktad på små barn. Och vad min erfarenhet är så är det stor skillnad på barnens kön. Och det tycker jag är underbart. Men inget fel om ett barn inte vill följa det som anses "vanligt". Då skulle jag snarare stötta det barnet att göra det den vill göra!

Vilken tur då att du fick en styvsyster så att du också blev en normal flicka! För innan dess så lekte du ju med "pojksaker"? Menar du då att du blev tvingad till detta och mådde dåligt när du var "pojkflicka"? Eller var det kanske så att du var en Individ, ett barn som helt enkelt gillade de lekarna, också?

Du säger ju emot dig själv om du tror att detta är något medfött, för i så fall skulle du ju aldrig lekt med "pojksaker" själv?

 

[Björk]

Sv: Trendförälder

Tex så hade sonen rosa tröja och hårspänne som han var jättestolt över och visade fröken och hon konstaterade att det var jättefint, och så var det bra med det. Och min rosa älskande son älskar även traktorer, bilar och saker som låter, sen vill han ha en egen häst och så ska ha bli prinsessa eller riddare när han blir stor, eller om han kanske ska köra traktor.

Åh, det låter härligt!!

 

[Björk]

Sv: Trendförälder

*kl*
Apropå det där med "könsfärger" så kan jag meddela att färger har ett kön! Jag trodde inte det, men...

När jag var gravid fick jag det klart för mig både en och tre gånger. Första gången var i en affär med dyra märkeskläder till barn. Mannen i butiken visade mig overaller i en katalog och för säkerhetsskull pekade han också ut:
- Ja, den finns i tre modeller:
pojk (pekar på den ljusblå)
flick (pekar på den rosa)
och neutral (pekar på beige).

Jag ångrar så att jag inte fann mig direkt och sa "jaha, vad synd, då kan jag ju inte köpa av den modellen ifall jag får en dotter och vill ha en blå".

När jag en annan gång var inne i elaffären och tittade på en lampa till barnrummet så fick jag klart för mig att till och med när man ska välja lampa är könet viktigt. Jag var höggravid.
- Kan jag hjälpa till? säger tjejen i butiken.
- Jaaa... jag tittar lite, vi ska ha en lampa till barnrummet... säger jag.
- Jaaa... hon ler och tittar på magen och ser upp mot lamporna. Vänder sig emot mig: Vet ni vad det är för kön?
- Nej, svarar jag. Men vi vet vad vi har för färger i barnrummet.

*sucksucksucksuck*

Och så behöver man ju bara läsa i denna tråd och andra för att inse att färger har ett kön. Liksom vissa snitt på kläder också.

 

[ameo]

Sv: Trendförälder

Jomen visst har väl färger ett kön?

När min tvåa var liten och jag var på Ica och handlade så lutade sig en tant över henne i babyskyddet (hon var förmodligen iklädd sin blå fleeceoverall) och sa att "Jag ser på färgen på nappen att det är en flicka!" Jag vet inte om den var röd eller rosa, jag har alltid haft nappar av alla färger till mina barn, men jag stövlade i alla fall direkt till nappavdelningen och inhandlade en ny uppsättning blåa nappar...

 

[Jozze]

Sv: Trendförälder

När jag var gravid fick jag det klart för mig både en och tre gånger. Första gången var i en affär med dyra märkeskläder till barn. Mannen i butiken visade mig overaller i en katalog och för säkerhetsskull pekade han också ut:
- Ja, den finns i tre modeller:
pojk (pekar på den ljusblå)
flick (pekar på den rosa)
och neutral (pekar på beige).

Jag ångrar så att jag inte fann mig direkt och sa "jaha, vad synd, då kan jag ju inte köpa av den modellen ifall jag får en dotter och vill ha en blå".

Tack Björk! Den här repliken ska jag spara i minnet inför ev framtida behov!

 

[Snurrfian]

Sv: Trendförälder

Det är så förbaskat lätt att ramla ner i "rätt färg" oxå, med första barnet så gick nog nästan hela första året med att jag faktiskt köpte rosa röda kläder och var helt nöjd med det tills dottern ville börja röra på sig lite mer och jag upptäckte att det nästan var omöjligt att hitta kläder som hon kunde leka i, i rosa rött. Efter den ögon öppnaren så började jag fatta vad folk klagade på och började själv aktivit leta efter kläder som faktiskt gick att leka i, gärna i glada färger, men svart fick väl duga om jag inte hitta något annat.

Dock när det gäller leksaker och lekar så var jag rätt medveten redan från början och hon har haft tillgång till det mesta, sen är hon en helt annan individ än sonen, det är inte så mycket lekar som roar henne någon längre stund, vare sig det är dockor, bilar eller lego, men att sitta och pärla, måla, rita och pyssla kan hon göra i timtal.

Just det där med nappar har stört mig, jag brukade gå på grönt för att förvirra folk, sonen var dock inte intresserad av napp så där slapp jag det problemet. Där köpte jag istället en bärsjal innan han var född, jag hade inte en susning om kön, men jag föll handlöst för en blå bärsjal, och när han väl var född så kommenterade många att det var ju tur att det blev en kille så jag kunde använda sjalen, jag brukade svara med att det hade inte spelat någon roll eftersom det var jag som trivdes i det blå.

 

[lingonben]

Sv: Trendförälder

Lägger till att det skiljer en hel del på barns kön. Flickor vill oftast lika te o bakning och prinsessor och med hästar. Pojkar vill hellst leka med manicker som låter och brummar. Har jobbat på dagis, förskola och gått en assistentutbildning inriktad på små barn. Och vad min erfarenhet är så är det stor skillnad på barnens kön. Och det tycker jag är underbart. Men inget fel om ett barn inte vill följa det som anses "vanligt". Då skulle jag snarare stötta det barnet att göra det den vill göra!

Jag är glad att du inte jobbar på mitt barns dagis. Personalen där har tackolov inte alls samma uppfattning som du. Det är ungefär lika vanligt att se småtjejerna rejsa förbi med en bil i handen som att hitta småkillar som klätt ut sig i glitter och klackskor. Och nej, de sorteras inte in i de olika rummen efter kön heller.