Sv: Upphittad katt som vill gå ut
Nopp, det har jag inte och har inga planer på det heller. Om människan som "tappat" bort katten inte ens bryr sig om att sätta upp lappar eller lägga ut annonser på diverse ställen ser jag ingen anledning att denna människa bör ha katt heller.
Det var ju också en inställning ...
Jag hittade en katt på en innergård när jag bodde i Sthlm innanför tullarna. Jag förstod att den tagit sig in när restaurangen i huset hade gårdsservering, men nu var serveringen stängd och hösten kommen. Jag antog att det var en hona och började lägga ut mat till henne. När regnen kom ordnade jag skydd och satte upp lappar i omgivningarna med beskrivning av henne och med mitt telnr. Den ende som hörde av sig var en kille som blivit av med sin katt, men det var en hanne och jag var sgs säker på att det här var en hona, tyvärr tog jag inte hans nummer vilket skulle visa sig var dumt.
När min mor var på besök så bestämde vi oss för att försöka fånga katten och vi gick ner på gården med en resbur och lite mat. Döm om min förvåning när hon för första gången sedan jag såg henne direkt kom fram till oss och lät sig fångas in. Hon avmaskades och kom överens med mina övriga katter men verkade väldigt deppad och ointresserad. Efter totalt en månad började jag fundera på katthem när en underlig kvinna ringde mig angående katten. Hon trodde det kunde vara hennes väninnas katt som försvunnit, problemet var bara att väninnan trodde sig ha hittat katten igen!
Varje gång hennes vänner tog upp ämnet att de trodde det var fel katt blev hon rasande och menade på att hon måtte väl känna igen sin egen katt som hon haft i fyra år, sedan den var kattunge.
Utseendemässigt stämde katten med den saknade, men den uppförde sig annorlunda. När hon hade tagit den till veterinär för en undersökning så konstaterade veterinären att det var en hanne ... kvinnan blev förvånad men tänkte att hon tagit fel på kön, trots att hon själv varit till veterinären med den för en sterilisering(kastrering) och i alla år trott att det var en hona hon ägde.
Jag fick namnet på katten och den reagerade direkt, hon blev uppmärksam och intresserad och väninnan kom även och hälsade på och kände genast igen katten. Då var det lilla problemet kvar att få dit ägaren som vägrade tro att hennes katt fortfarande var försvunnen. Hur som så lyckades väninnan till slut få dit en mkt sur ägare som genast blev en omvänd när hon träffade sin lilla katt igen och kissen var överlycklig.
Den hade hoppat ut genom ett fönster till deras egen bakgård, men måste ha slunkit ut när någon gått i porten och sedan inte kunnat ta sig hem igen och lockats in på min bakgård då det luktade mat. Jag fick inte en krona i ersättning för mat och avmaskningar men tyckte det var skit samma då katten iaf kom till rätta. Det tråkiga är bara att jag tror att den här kvinnan hade stulit katten från den förste som ringde och saknade sin hanne. Jag lyckades aldrig få tag på honom igen och kvinnan hittade ett nytt hem åt hankatten då hon inte ville ha kvar honom när hon fick hem sin hona.
"Din" katt kan mycket väl vara både älskad och saknad av någon även om du inte sett några lappar. Den kan ha kommit ut av misstag och inte lyckats ta sig hem igen av olika anledningar, så jag hade absolut själv annonserat ut att jag hittat en katt, men alla är vi ju olika. Själv hade jag varit överlycklig om en försvunnen katt kommit till rätta igen.
