Valp 2015 - del 2!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Haha så är Betty också på kvällarna framförallt vid 20-21 är hon som värst och då brukar jag antingen få hålla fast henne eller om hon är riktigt jobbig så får hon vara själv i sovrummet. Hon är precis som vilket barn som helst "ska inte sova, ska INTE sova, JAG ÄR INTE *gäsp* TRÖTT, jag är *gäsp* faktiskt *gäsp* verkligen inte *gäsp* trött" och efter dessa stadier knölsover hon :rofl:
Exakt. På pricken :)

Var ska ni ställa ut den 21:e?
 
Vet. besök imorrn med santos mage igen.. Den har varit upp och ner i 3 veckor nu och nu vill han knappt äta längre så nu får vi reda ut det här, igen.
 
Hoppas det :) uppfödaren tycker hon är fin men det hänger lite på vikten. Nu är hon som sagt lite under, inte mycket men vill inte att det ska fortsätta nedåt.

Min var ett benrangel när han fick hederspris och BIM. Så oroa dig inte så mycket för vikten och åk för träningen! :)
 
Min var ett benrangel när han fick hederspris och BIM. Så oroa dig inte så mycket för vikten och åk för träningen! :)

Hehe bra :angel: ja åka kommer vi göra hur som. Men vill ju visa upp henne i bästa möjliga skick (nu tror jag inte att du inte ville det heller så du inte tar mig fel :p)
 
Måste kräka av mig lite, kom gärna med input.

Grabben, 4 år och valpen. Herregud.
Han är inte vansinnigt förtjust i att dela hemmet med henne alla gånger. Ibland säger han att han älskar henne och är verkligen hur mysig som helst mot henne och vill vara med o träna och leka med henne. Och när han inte är så är han taskig mot henne :( knuffar, sparkar, tjuvnyper, tar kring halsen, drar i nackskinnet och idag sa han att han hade bitit henne i nosen (detta såg jag ej så förhoppningsvis har det inte hänt), försöker hålla fast henne och bara allmänt inte snäll.

Oftast bjuder han in till lek för att sen abrupt ta henne i nackskinnet, hålla fast henne eller knuffa henne. Han bjuder också ofta in till pusskalas trots att han sagt att han inte vill bli pussad och tar då kring halsen (eller biter henne i nosen om det nu var så att han gjorde det) och släpper inte. För så är det oftast, att han inte släpper trots att hon skriker till.

Avbryter såklart ALLTID och förklarar att han ska låta henne vara om han inte vill leka/pussa och att han inte får ta henne i nackskinnet (detta gör han ibland utan anledning :banghead:). Diskusionen är på daglig basis flera gånger om dagen "låt henne vara ifred". Är ju så himla svårt för henne med att lära sig hur hon ska leka med honom om hon alltid får dubbla signaler/stryk. Senast idag försökte jag förklara det att man ska vara snäll mot hunden, inte retas, inte slåss, inte inte inte och så vidare. Sover eller vilar hon låter man henne vara ifred och man låter hennes leksaker vara ifred. Och man påminner när hon är på bushumör att "nej hon vill inte gosa nu, sticker du fram handen kanske hon nafsar" och när han börjar busa så frågar vi "vill du busa med henne nu?". Nöta nöta nöta. Nån som har pedagogiska tips? Brukar försöka hänvisa till att han ska vara som en storebror för henne, att hon också har ett hjärta och känslor, att hon faktiskt blir ledsen när han är dum mot henne. Frågar man varför han är dum mot henne har han inget svar på det. Vi är väl rätt säkra på att det handlar om uppmärksamhet i kombination med hett temperament men han får lika mycket uppmärksamhet som innan och är jag hemma är hunden med mig (hon vill för den delen vara med mig också). Det är fortfarande inte anledning till att bete sig illa.

Färdig kräkt.
 
Måste kräka av mig lite, kom gärna med input.

Grabben, 4 år och valpen. Herregud.
Han är inte vansinnigt förtjust i att dela hemmet med henne alla gånger. Ibland säger han att han älskar henne och är verkligen hur mysig som helst mot henne och vill vara med o träna och leka med henne. Och när han inte är så är han taskig mot henne :( knuffar, sparkar, tjuvnyper, tar kring halsen, drar i nackskinnet och idag sa han att han hade bitit henne i nosen (detta såg jag ej så förhoppningsvis har det inte hänt), försöker hålla fast henne och bara allmänt inte snäll.

Oftast bjuder han in till lek för att sen abrupt ta henne i nackskinnet, hålla fast henne eller knuffa henne. Han bjuder också ofta in till pusskalas trots att han sagt att han inte vill bli pussad och tar då kring halsen (eller biter henne i nosen om det nu var så att han gjorde det) och släpper inte. För så är det oftast, att han inte släpper trots att hon skriker till.

Avbryter såklart ALLTID och förklarar att han ska låta henne vara om han inte vill leka/pussa och att han inte får ta henne i nackskinnet (detta gör han ibland utan anledning :banghead:). Diskusionen är på daglig basis flera gånger om dagen "låt henne vara ifred". Är ju så himla svårt för henne med att lära sig hur hon ska leka med honom om hon alltid får dubbla signaler/stryk. Senast idag försökte jag förklara det att man ska vara snäll mot hunden, inte retas, inte slåss, inte inte inte och så vidare. Sover eller vilar hon låter man henne vara ifred och man låter hennes leksaker vara ifred. Och man påminner när hon är på bushumör att "nej hon vill inte gosa nu, sticker du fram handen kanske hon nafsar" och när han börjar busa så frågar vi "vill du busa med henne nu?". Nöta nöta nöta. Nån som har pedagogiska tips? Brukar försöka hänvisa till att han ska vara som en storebror för henne, att hon också har ett hjärta och känslor, att hon faktiskt blir ledsen när han är dum mot henne. Frågar man varför han är dum mot henne har han inget svar på det. Vi är väl rätt säkra på att det handlar om uppmärksamhet i kombination med hett temperament men han får lika mycket uppmärksamhet som innan och är jag hemma är hunden med mig (hon vill för den delen vara med mig också). Det är fortfarande inte anledning till att bete sig illa.

Färdig kräkt.

Nu har jag själv inga barn men jag hade ALDRIG tillåtit att barnet betedde sig så mot vår valp eller hund eller djur överhuvud taget :o

Nu säger du ju ifrån, men om barnet inte hade lyssnat hade det varit nolltolerans från min sida att ens umgås med djuret om barnet betedde sig så..
 
Nu har jag själv inga barn men jag hade ALDRIG tillåtit att barnet betedde sig så mot vår valp eller hund eller djur överhuvud taget :o

Nu säger du ju ifrån, men om barnet inte hade lyssnat hade det varit nolltolerans från min sida att ens umgås med djuret om barnet betedde sig så..

Kan ju säga att vare sig jag eller min sambo mesar vid tillsägelserna. Han vet vad som gäller :banghead: och det är så vansinnigt frustrerande. Men det är svårt att ha nolltolerans när man bor under samma tak (varannan vecka) och umgås. Han är ju själv med mig om jag är ledig eller om jag lämnar/hämtar från dagis. För att kunna hålla nolltolerans skulle jag behöva stänga in någon av dom (och det blir valpen i det läget). Han måste lära sig och då måste han förstå att valpen är en i gänget. Så att separera dom skulle nog snarare ge motsatt effekt är jag rädd. "Är jag dum mot valpen får inte valpen vara med och då får jag all uppmärksamhet" är så tvetydigt med för han gillar henne ömsom gillar inte henne :wtf:

Funderar på vad en rimlig konsekvens är när han är dum mot henne skulle vara. Nu är det diskussion och förklaring som gäller men börjar känna att det inget ger effekt. Då skulle säkert endel från förälderforumet tycka att vi är alldeles för hårda i diskussionen av problemet så alternativet är inte att säga till mer på skarpen.

Så funderar jag på om man ska sära på dom typ att är man dum mot valpen får man inte vara med dvs gå till ett annat rum och sura.
Eller är man dum mot valpen får man inte ha roligt (till exempel om man sitter och kollar på film. Både han och hunden har bitvis svårt att varva ner) typ att man pausar filmen tills man vadå ber om förlåtelse eller helt och hållet?

Barn är så ologiska...
Ibland tänker jag tanken att nypa han i nacken så han själv får känna att ja det gör fasiken ont och man gör inte så på någon och allra minst på ett djur. Men det är nog inte ok att göra så :idea: (är uppvuxen med nacktag vid styggelser...)

Får ta och bolla med sambon ikväll så vi kommer fram till en plan...

Verkligen ursäkta att detta blir långt :o
 
Måste kräka av mig lite, kom gärna med input.

Grabben, 4 år och valpen. Herregud.
Han är inte vansinnigt förtjust i att dela hemmet med henne alla gånger. Ibland säger han att han älskar henne och är verkligen hur mysig som helst mot henne och vill vara med o träna och leka med henne. Och när han inte är så är han taskig mot henne :( knuffar, sparkar, tjuvnyper, tar kring halsen, drar i nackskinnet och idag sa han att han hade bitit henne i nosen (detta såg jag ej så förhoppningsvis har det inte hänt), försöker hålla fast henne och bara allmänt inte snäll.

Oftast bjuder han in till lek för att sen abrupt ta henne i nackskinnet, hålla fast henne eller knuffa henne. Han bjuder också ofta in till pusskalas trots att han sagt att han inte vill bli pussad och tar då kring halsen (eller biter henne i nosen om det nu var så att han gjorde det) och släpper inte. För så är det oftast, att han inte släpper trots att hon skriker till.

Avbryter såklart ALLTID och förklarar att han ska låta henne vara om han inte vill leka/pussa och att han inte får ta henne i nackskinnet (detta gör han ibland utan anledning :banghead:). Diskusionen är på daglig basis flera gånger om dagen "låt henne vara ifred". Är ju så himla svårt för henne med att lära sig hur hon ska leka med honom om hon alltid får dubbla signaler/stryk. Senast idag försökte jag förklara det att man ska vara snäll mot hunden, inte retas, inte slåss, inte inte inte och så vidare. Sover eller vilar hon låter man henne vara ifred och man låter hennes leksaker vara ifred. Och man påminner när hon är på bushumör att "nej hon vill inte gosa nu, sticker du fram handen kanske hon nafsar" och när han börjar busa så frågar vi "vill du busa med henne nu?". Nöta nöta nöta. Nån som har pedagogiska tips? Brukar försöka hänvisa till att han ska vara som en storebror för henne, att hon också har ett hjärta och känslor, att hon faktiskt blir ledsen när han är dum mot henne. Frågar man varför han är dum mot henne har han inget svar på det. Vi är väl rätt säkra på att det handlar om uppmärksamhet i kombination med hett temperament men han får lika mycket uppmärksamhet som innan och är jag hemma är hunden med mig (hon vill för den delen vara med mig också). Det är fortfarande inte anledning till att bete sig illa.

Färdig kräkt.

Svårt det där. Jag skulle helst vilja säga att han inte ska hantera hunden alls om han beter sig på det viset, enbart vid övervakning och om du säger exakt hur han ska bete sig.

Vi hade barn som slog med hockeyklubbor och mot hundarna när de var ute och nu är dom båda rädda för barn och det är ett helvete att få ordning med.

Vi delade rummen med kompostgaller i början när Rollo var för stor och klantig med Tonto, kanske det skulle kunna vara något? Så att valpen aldrig behöver vara i riskzon för att bli illa behandlad av honom?
 
Måste bara visa denna bilden :love: Äldsta dottern på snart 4 år fick ha Chess i koppel en liten stund och gud va stolt hon var! Hon har längtat efter detta sen vi berättade för henne att vi ska skaffa valp :D

11267200_154637691579242_1403673169_n.jpg


Sen så har vi vart på valpkurs igen ikväll. Tränade sitt, ligg, stanna kvar och kom till sidan/början på fot. Chess är jätteduktig och "fotgåendet" är det hon tyckte va roligast :) Instruktören sa att hon är så klok och lättlärd så hon nästan funderar själv på att skaffa hoffe :D
 
Svårt det där. Jag skulle helst vilja säga att han inte ska hantera hunden alls om han beter sig på det viset, enbart vid övervakning och om du säger exakt hur han ska bete sig.

Vi hade barn som slog med hockeyklubbor och mot hundarna när de var ute och nu är dom båda rädda för barn och det är ett helvete att få ordning med.

Vi delade rummen med kompostgaller i början när Rollo var för stor och klantig med Tonto, kanske det skulle kunna vara något? Så att valpen aldrig behöver vara i riskzon för att bli illa behandlad av honom?

Det är det jag försöker med. Att inte låta henne vara med honom. Hon vill vara med och blir så himla ledsen när hon inte får det. Och får hon inte vara med kommer han inte heller lära sig :( hade ju vart smidigt annars att bara vara någon annanstans men det är snarare att skyffla problemet under mattan. Han får inte vara med henne utan att vi är med är en grundregel. Han gör det alltså mitt framför ögonen på oss.

Ja det är det jag är rädd för. Än är det lugnt och hon gillar barn, tur hon är tuff mitt i allihopa.

Måste klura ut en bra konsekvens som drabbar han och inte hunden. Det är nog det enda som biter om jag känner han rätt :meh:
 
Måste bara visa denna bilden :love: Äldsta dottern på snart 4 år fick ha Chess i koppel en liten stund och gud va stolt hon var! Hon har längtat efter detta sen vi berättade för henne att vi ska skaffa valp :D

11267200_154637691579242_1403673169_n.jpg


Sen så har vi vart på valpkurs igen ikväll. Tränade sitt, ligg, stanna kvar och kom till sidan/början på fot. Chess är jätteduktig och "fotgåendet" är det hon tyckte va roligast :) Instruktören sa att hon är så klok och lättlärd så hon nästan funderar själv på att skaffa hoffe :D

Kan vi byta unge tänkte jag för en sekund :angel: är ju sådär det ska vara :love: vilken duktig tjej!
 
Kan vi byta unge tänkte jag för en sekund :angel: är ju sådär det ska vara :love: vilken duktig tjej!

Läste ditt inlägg, måste vara frustrerande. Vet inte om jag har nåt bra råd. Jag hade nog blivit mest förbannad och det är inte så pedagogiskt :angel:
Det enda "problemet" vi har är att dottern har svårt att låta bli att busa upp hunden när hon egentligen inte vill bli omkullhoppad och tuggad på. Men det börjar bli bättre och det är väl tur för hunden väger ju mer än ongen just nu:D
 
@Monifa Jag har nog inga tips tyvärr, men fy vilken jobbig situation :(
Tänker om man typ kan träna barnet som man tränar en hund? :p Positiv förstärkning liksom. Men jag vet inte riktigt hur :p Kan han bli mer delaktig i henne, kanske kan hjälpa henne att träna något trick?
Fast han kanske är för liten för det..
 
Det är det jag försöker med. Att inte låta henne vara med honom. Hon vill vara med och blir så himla ledsen när hon inte får det. Och får hon inte vara med kommer han inte heller lära sig :( hade ju vart smidigt annars att bara vara någon annanstans men det är snarare att skyffla problemet under mattan. Han får inte vara med henne utan att vi är med är en grundregel. Han gör det alltså mitt framför ögonen på oss.

Ja det är det jag är rädd för. Än är det lugnt och hon gillar barn, tur hon är tuff mitt i allihopa.

Måste klura ut en bra konsekvens som drabbar han och inte hunden. Det är nog det enda som biter om jag känner han rätt :meh:

Sätt honom i en hage när han är dum mot hunden för en time out? Dvs. Är man dum mot hunden så får man ingen uppmärksamhet? Är man snäll så får man massor?

Jag kan dock inget om barn. Så ursäktar mig om det låter helt galet. :o
 
@FengurLaugar och @AraSlei det är frustrerande vill jag lova :angel: pedagogiken brister ibland. Mer än människa är man inte dessvärre :o särskilt när man tagit diskussion om att låta hunden vara ifred och 45 minuter senare får man ta den igen. Var man inte dum i huvudet innan blir man det då :grin:

Ang belöningssystem så har vi kört med det innan. Klistermärkes varianten. Sköter man sig får man ett klistermärke (som sagt mindre grejer händer men dagen ska vart i positiv anda) och när man samlat ihop tio stycken får man välja en liten present. Det funkade väldigt bra sen la vi av med det när behovet försvann (han kom in i en väldans trevlig period) och nu hade gubben köpt hem en bok och lite nya klistermärken så det blir la till att testa det igen. För lite så är det nog att han inte känner sig delaktig (apropå barn och logik. Han är delaktig i den mån han klarar av) och tar ut det på hunden :confused: Trick funkar inte riktigt, jag behöver vara med då och hunden lyssnar bättre på mig än honom så att han ger kommandon struntar hon i för det är vad jag säger som gäller. En bra början hade vart att träna ögonkontakt men han förstår inte poängen och då faller resten också kan man säga.

@Tonto ja lite det jag funderade på. Ska rådgöra med fadern i huset. Risken är att han blir än mer sur på hunden och känner att hon kommer före och sen fortsätter spiralen nedåt. Jag kan inget om barn heller :angel: läser lite, testar lite och ser vad som funkar :idea: men "timeout" har vi kört med i en annan situation. Funkade bra tills det gav motsatt effekt och sen har det inte blivit mer av den varan. Känner mig lite tvek till att utesluta ur flocken så att säga, ibland funkar det och ibland inte.
 
Måste kräka av mig lite, kom gärna med input.

Grabben, 4 år och valpen. Herregud.
Han är inte vansinnigt förtjust i att dela hemmet med henne alla gånger. Ibland säger han att han älskar henne och är verkligen hur mysig som helst mot henne och vill vara med o träna och leka med henne. Och när han inte är så är han taskig mot henne :( knuffar, sparkar, tjuvnyper, tar kring halsen, drar i nackskinnet och idag sa han att han hade bitit henne i nosen (detta såg jag ej så förhoppningsvis har det inte hänt), försöker hålla fast henne och bara allmänt inte snäll.

Oftast bjuder han in till lek för att sen abrupt ta henne i nackskinnet, hålla fast henne eller knuffa henne. Han bjuder också ofta in till pusskalas trots att han sagt att han inte vill bli pussad och tar då kring halsen (eller biter henne i nosen om det nu var så att han gjorde det) och släpper inte. För så är det oftast, att han inte släpper trots att hon skriker till.

Avbryter såklart ALLTID och förklarar att han ska låta henne vara om han inte vill leka/pussa och att han inte får ta henne i nackskinnet (detta gör han ibland utan anledning :banghead:). Diskusionen är på daglig basis flera gånger om dagen "låt henne vara ifred". Är ju så himla svårt för henne med att lära sig hur hon ska leka med honom om hon alltid får dubbla signaler/stryk. Senast idag försökte jag förklara det att man ska vara snäll mot hunden, inte retas, inte slåss, inte inte inte och så vidare. Sover eller vilar hon låter man henne vara ifred och man låter hennes leksaker vara ifred. Och man påminner när hon är på bushumör att "nej hon vill inte gosa nu, sticker du fram handen kanske hon nafsar" och när han börjar busa så frågar vi "vill du busa med henne nu?". Nöta nöta nöta. Nån som har pedagogiska tips? Brukar försöka hänvisa till att han ska vara som en storebror för henne, att hon också har ett hjärta och känslor, att hon faktiskt blir ledsen när han är dum mot henne. Frågar man varför han är dum mot henne har han inget svar på det. Vi är väl rätt säkra på att det handlar om uppmärksamhet i kombination med hett temperament men han får lika mycket uppmärksamhet som innan och är jag hemma är hunden med mig (hon vill för den delen vara med mig också). Det är fortfarande inte anledning till att bete sig illa.

Färdig kräkt.

Vår son på 3 år blev svartsjuk ett tag i somras när vår valp flyttade in. För honom var det nog lite som att få ett syskon.Var lite orolig att valpen skulle se barn som negativt så han fick inte vara nära henne ett tag när han höll på som värst. Har även tänkt på att barnen ska få egentid utan hundar emellanåt och efterhand försvann problemet.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundavel & Ras Om allt går som jag vill kommer jag skaffa valp nästa år och planerar för fullt för vilken ras jag ska välja. Har idag en jaktgolden...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 060
Senast: hastflicka
·
Övr. Hund Jag har sälj annons ute på min hund sedan den 17 januari. Jag har fått tre svar. En som bor i samma stad som jag och som kör lastbil...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
4 850
Senast: ako
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
6 083
Övr. Hund Vi kommer att få hem en valp i juni och har en del vi behöver skaffa hem innan dess. Det märks att valpprylar är en industri och det är...
2
Svar
35
· Visningar
3 705
Senast: anna_panna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp