Det är mycket relevant för trådens ämne. Att vissa är inskränkta och rädda för det okända är förödande för mänskligheten och är det som ställer till med problemet jag tog upp i Ts.
På vilket vis visade jag inte empati för dig tidigare i tråden? På vilket vis har du fått nackdelar och andra (vem? vilka?) har fått fördelar i den här tråden? Ditt människovärde har du kvar i mina ögon även om jag inte håller med dig eller delar dina åsikter.
Jag har inte lärt mig. Det har alltid funnits där.
Det går ju att definiera "snäll" på olika sätt. Han dödade dom inte om det nu är det som räknades som snällt av honom. Och så som världen var då och med tanke på hur rå han var mot dom flesta så var det kanske snällt av honom. Vad jag såg nyss i en dokumentär så var dom som var i Hitlers inre krets ganska så rädda för honom för han kunde snabbt vända sig mot dom. Så näe, Hitler var inte "snäll" mot sin familj.
Kristendomen? Nu är jag inte med dig alls. Jag kan inte med den bästa vilja i världen se att kristendomen är en religion där allas lika värde är någon central del.
Precis! Det finns ju inga facit och ingen kan säga att någon annan ska eller bör känna si eller så (och hade förmodligen ansett att det hade varit kränkande att göra det dessutom!) utan man måste försöka känna in och lyssna på varje enskild individ. Vad glad jag blir att du tänker så, särskilt då du jobbar med människor! Så otroligt viktigt att bli bra bemött i en redan så utsatt situation som man väldigt ofta är i som patient.
Så sant!
Fast det är inte svaret på min fråga. Att det tyvärr ofta är så som psykologen i din länk säger är en sak som är tragisk i sig men varför behöver vissa kunna relatera till någon de hyser positiva känslor för för att kunna ge de som lever omkring dem ett människovärde? Varför behöver undersköterskan på vårdhemmet relatera till sin egen mormor för att kunna se den gamla damens människovärde på boendet? Varför har inte den gamla damen ett självklart människovärde i allas ögon ändå? Varför behöver grannen ha liknande attribut som någon de känner för att de ska se hen som en människa med samma värde som du och jag? Varför är folk otrevliga mot servicepersonal (och ser det som sin rätt!) till den dag de kan relatera till dem för att de antingen börjat jobba inom serviceyrke själva eller lärt känna någon som gör det som de hyser positiva känslor för? Varför blir någon mänsklig först när de kan relatera till hen för vissa? Helt enkelt, varför har inte alla människor i alla andra människors ögon ett självklart människovärde?
Jo delvis är det det. Men om man nu inte har det naturligt i sig, varför lär man sig det inte? Att en ettåring ser sig som jordens mittpunkt är helt normalt, det ska vara så, men en tolvåring? En tjugoåring? Borde man inte ha lärt sig alla människors lika värde då? Det är ju förödande för mänskligheten att inte se alla människors lika värde.
