Vegetarianförälder = vegetarianbarn?

[Breaktown]

Man får tänka som man vill, såklart. Men jag tycker det är bakvänt. Känns vansinnigt fel i min värld att tvinga ett barn att äta andra individer innan hen har förmågan att förstå vad det innebär. Att inkludera i förtryck tycker jag inte känns ok, för mig personligen alltså. När jag valt att avstå av så många olika skäl. Att äta djur är ett aktivt val och ett ställningstagande. På samma sätt som jag inte anser att man ska tvinga in barn i en religion tycker jag man ska "tvinga" dem att äta kött innan de har förmågan att själva förstå vad det betyder, och göra ett val själva. Dessutom är det inte hälsosamt med en animaliebaserad kost. Som sagt, jag vill inte äta det själv och jag vill inte att mitt eventuella barn äter det.

Så tänker jag.

Jag tror att det viktigaste är att man inser att man aldrig någonsin kommer kunna ge sina barn den där "neutrala" uppväxten där alla värderingar de får är resultaten av deras egna val.

Jag är övertygad om att veganföräldrar är lika värdelösa som föräldrar som äter kött på att ge sin barn en "neutral" inställning till kött tills de väljer själva. Precis som religiösa och ateistföräldrar är lika dåliga på att vara neutrala till religion. Eller sossar och moderater för den delen.

Därför tycker jag det är väldigt märkligt med de här argumenten "jag väljer att göra så här eftersom mitt barn ska få välja själv". Då lurar man nog bara sig själv.

Oavsett våra egna värderingar så påverkar vi barnen med dem. De tycker jag inte är negativt på något sätt (visst finns det extrema undantag). Alla har väl sina värderingar för att de tror att de är bra. Det viktiga är att man är medveten om det, att man kan stå för sina värderingar när barnen ifrågasätter dem och att man uppmuntra barnen till att utforska en avvikande åsikt.

 

[ameo]

Jag har ätit vegetariskt sedan 1986. Maken åt huvudsakligen vegetariskt när vi träffades men gav upp det efter några år och är numera allätare.
Våra barn äter kött, fast kanske inte några stora mängder. Det var vi överens om från början, för att det ökar chansen att de får i sig allt de behöver.

Aha, ja, men om man väljer att barnet ska äta kött så väljer man väl också åt barnet? Jag har aldrig hört talas om att man skulle bli intolerant mot kött om man inte äter det, men det kanske känns så, rent psykiskt, att man inte vill äta kött då?

Ja, det är klart att man väljer åt barnet. Det är massor med saker du bestämmer om vad/hur barnet ska göra.

Intolerant mot kött är kanske fel uttryck, men faktum är att om tarmfloran inte vänjer sig vid animaliska proteiner så kommer magen att reagera den dag det kommer lite kött.
Jag själv får världens magknip om jag äter sås som är gjord i stekpannan efter kött-tillagning. (jag äter inte kött för att jag inte klarar av konsistensen, men är inte absolutist)

Jag tänker såhär, angående det fetade - Våga gå emot köttnormen istället för att falla in i den! Ifrågasätt, bråka!

Jag tycker att "köttnormen" är ett lite provokativt uttryck. Människan är per definition allätare, även om vi idag, i vårt samhälle, har möjlighet att välja eller välja bort. Så att kalla köttätande för "norm" blir i min värld helt fel.

Lagade du kött också? Kändes det inte skumt? Och hur gör man för att smaka av maten? Eller steker man och chansar liksom?

Jag lagar allehanda köttmat till min familj. Jag "kan" förvisso smaka av om jag måste men jag brukar inte göra det. Utan jag kryddar lite på känn och familjen är oftast väldigt nöjda med vad maten smakar. Så jag har väl fått lite kläm på det efter de år jag lagat köttmat.

 

[LadyCovergirl]

Nu har jag inga barn, än, men just nu känner jag såhär: När barnet förstår vad det innebär att äta djur och har möjligheten att göra en någorlunda moralisk bedömning. (Så gott som..) En tvååring tror jag inte förstår vad innebörden i att äta djur.

När tror du att barnet är gammalt nog att "förstå innebörden av att äta djur"? Vad är innebörden av att äta djur? Vad är en moralisk bedömning?

 

[Reykur]

Jag tror att det viktigaste är att man inser att man aldrig någonsin kommer kunna ge sina barn den där "neutrala" uppväxten där alla värderingar de får är resultaten av deras egna val.

Jag är övertygad om att veganföräldrar är lika värdelösa som föräldrar som äter kött på att ge sin barn en "neutral" inställning till kött tills de väljer själva. Precis som religiösa och ateistföräldrar är lika dåliga på att vara neutrala till religion. Eller sossar och moderater för den delen.

Därför tycker jag det är väldigt märkligt med de här argumenten "jag väljer att göra så här eftersom mitt barn ska få välja själv". Då lurar man nog bara sig själv.

Oavsett våra egna värderingar så påverkar vi barnen med dem. De tycker jag inte är negativt på något sätt (visst finns det extrema undantag). Alla har väl sina värderingar för att de tror att de är bra. Det viktiga är att man är medveten om det, att man kan stå för sina värderingar när barnen ifrågasätter dem och att man uppmuntra barnen till att utforska en avvikande åsikt.

Självklart för man över sina värderingar på sina barn, det är väl något man önskar och hoppas på? Jag vill inte ge mitt barn en neutral uppfattning om kött, jag vill självklart att hen liksom jag ska anse det vara fel att döda och äta andra. Men om hen växer upp och visar sig ha helt andra värderingar än jag så må så vara. När hen är mogen nog att se vad det innebär får hen fatta det beslutet själv att bli omnivor i så fall. Men det är inget jag direkt önskar.. Skulle inte direkt kalla det värdelöst att föra över goda moraliska värderingar till sina barn, det är väl troligen något som alla vill?

@ameo - Men vi har ju en köttnorm i samhället? Normen just nu är att äta kött. Och tyvärr i ständigt ökande mängder.

 

[Reykur]

När tror du att barnet är gammalt nog att "förstå innebörden av att äta djur"? Vad är innebörden av att äta djur? Vad är en moralisk bedömning?

Jag vet inte, jag antar att jag lär märka det när jag har en avkomma..

Med moralisk bedömning menar jag att man kan förstå innebörden av att äta och döda andra varelser och att man med den kunskapen till hands kan göra bedömningen att man tycker det är rätt att äta kött. Att en tvååring vill äta från kompisens tallrik anser jag inte vara så pass underbyggt. Fram tills dess väljer jag vad barnet ska äta, något slm antalien inte kan ses som särskilt konstigt, det gör ju de flesta föräldrar.

 

[LadyCovergirl]

Jag vet inte, jag antar att jag lär märka det när jag har en avkomma..

Med moralisk bedömning menar jag att man kan förstå innebörden av att äta och döda andra varelser och att man med den kunskapen till hands kan göra bedömningen att man tycker det är rätt att äta kött. Att en tvååring vill äta från kompisens tallrik anser jag inte vara så pass underbyggt. Fram tills dess väljer jag vad barnet ska äta, något slm antalien inte kan ses som särskilt konstigt, det gör ju de flesta föräldrar.

Hur ska du välja vad barnet ska äta på dagis? När barnet äter mat hos någon annan? Ska förskolelärarna förbjuda barnet från att smaka annan mat? (Något som jag upplever att de flesta förskolelärare uppmuntrar.)

Som exempel, min 3-åriga dotter vet mycket väl var köttet kommer ifrån. Att fläskfilé kommer från grisar, att nötfärs kommer från nötdjur, att fisk är fiskar som tidigare simmat omkring i vattnet osv. Varför skulle hon inte förstå innebörden?

 

[baraclara]

Finns det några vegetarianer här? (Eller veganer för den delen?) Hur tänkte ni när ni fick barn, är era barn också vegetarianer/veganer? Var er partner köttätare? Vad tyckte hen om saken? Tänkte ni på något speciellt när det gällde vegetarian-barnmat eller åt ni som vanligt?

Varken jag eller min partner äter kött. Vi kommer inte att servera kött till våra framtida barn.

 

[Reykur]

Hur ska du välja vad barnet ska äta på dagis? När barnet äter mat hos någon annan? Ska förskolelärarna förbjuda barnet från att smaka annan mat? (Något som jag upplever att de flesta förskolelärare uppmuntrar.)

Som exempel, min 3-åriga dotter vet mycket väl var köttet kommer ifrån. Att fläskfilé kommer från grisar, att nötfärs kommer från nötdjur, att fisk är fiskar som tidigare simmat omkring i vattnet osv. Varför skulle hon inte förstå innebörden?

Jag säger till förskolan att mitt barn inte äter kött för att hen är vegetarian..? Jag säger till kompisars föräldrar att mitt barn inte äter kött för hen är vegetarian..?

Jag tror inte att en treåring förstår att det innebär förtryck och lidande att äta djur. Att en individs liv tas när det egentligen är onödigt. När personen är äldre kan hen säkert utveckla värderingar där hen ändå tycker vi har rätt att äta kött, och då får hen naturligtvis besluta det själv. Men jag tror helt enkelt inte en treåring kan göra så pass avancerade bedömningar. Men som sagt, det lär väl visa sig när jag har en avkomma..

 

[LadyCovergirl]

Jag säger till förskolan att mitt barn inte äter kött för att hen är vegetarian..? Jag säger till kompisars föräldrar att mitt barn inte äter kött för hen är vegetarian..?

Jag tror inte att en treåring förstår att det innebär förtryck och lidande att äta djur. Att en individs liv tas när det egentligen är onödigt. När personen är äldre kan hen säkert utveckla värderingar där hen ändå tycker vi har rätt att äta kött, och då får hen naturligtvis besluta det själv. Men jag tror helt enkelt inte en treåring kan göra så pass avancerade bedömningar. Men som sagt, det lär väl visa sig när jag har en avkomma..

Och om barnet sträcker sig efter annan mat på dagis så ska personalen slå maten ur händerna på barnet?

Du anser att det innebär förtryck och lidande att äta djur. Det är en väsentlig skillnad mot att det ÄR så.

 

[Reykur]

Och om barnet sträcker sig efter annan mat på dagis så ska personalen slå maten ur händerna på barnet?

Du anser att det innebär förtryck och lidande att äta djur. Det är en väsentlig skillnad mot att det ÄR så.

Jag är inte förskolepedagog, jag vet inte hur de går tillväga för att undvika att allergiska barn får i sig allergener exempelvis, men det lär väl inte vara någon omöjlighet. Både min sambo och jag har svåra födoämnesallergier och ingen av oss fick av misstag i sig något av det på förskolan. Tror dock inte pedagoger brukar slå barn särskilt ofta, men vet inte hur det går till hos dig..

Nu handlar verkligen inte tråden om varför man väljer att inte äta kött dock, utan hur man väljer att mata sina barn.. men, Ja jag anser det vara fel att döda andra individer för att äta upp dem. Jag anser det vara den yttersta formen av djurförtryck, att föda upp individer med syfte att bli matprodukter åt oss. Andra personer tycker att det är helt OK att äta kött, men det är inte de värderingarna jag vill att mitt barn ska ha. Det vore ju knäppt om jag försökte föra över värderingar som jag tycker är moraliskt förkastliga..?

 

[LadyCovergirl]

Jag är inte förskolepedagog, jag vet inte hur de går tillväga för att undvika att allergiska barn får i sig allergener exempelvis, men det lär väl inte vara någon omöjlighet. Både min sambo och jag har svåra födoämnesallergier och ingen av oss fick av misstag i sig något av det på förskolan. Tror dock inte pedagoger brukar slå barn särskilt ofta, men vet inte hur det går till hos dig..

Nu handlar verkligen inte tråden om varför man väljer att inte äta kött dock, utan hur man väljer att mata sina barn.. men, Ja jag anser det vara fel att döda andra individer för att äta upp dem. Jag anser det vara den yttersta formen av djurförtryck, att föda upp individer med syfte att bli matprodukter åt oss. Andra personer tycker att det är helt OK att äta kött, men det är inte de värderingarna jag vill att mitt barn ska ha. Det vore ju knäppt om jag försökte föra över värderingar som jag tycker är moraliskt förkastliga..?

Du ser ingen skillnad på att tala om för ett barn att inte få äta födoämnet X pga att barnet kommer bli sjukt och att tala om för ett barn att inte få äta födoämnet X för att föräldrarna har bestämt det?

Vem har påstått att någon ska slå barn? Att slå något ur handen på ett barn betyder i min värld inte att någon slår barnet. (Och givetvis var det för att dra saken till sin spets.)

Notera, jag har i stora drag inget emot att dagis erbjuder specialkost men jag funderar på hur hårt förskolelärarna förväntas hålla uppsikt på barnet så att det inte plockas en köttbulle från kompisens tallrik eller att det slinker ner en kaviarsmörgås vid frukosten. (Och kan jag vägra att mitt barn serveras grönsaker? Eller LCHF-kost? Eller något annat som inte är av allergiska skäl?)

Dessutom var det jag reagerade på i början ditt påstående att 2-åriga barn inte får välja själva eftersom de inte förstår innebörden av att äta kött. Du har för övrigt fortfarande inte svarat på vid vilken ålder ett barn får välja att äta kött.

 

[Breaktown]

Självklart för man över sina värderingar på sina barn, det är väl något man önskar och hoppas på? Jag vill inte ge mitt barn en neutral uppfattning om kött, jag vill självklart att hen liksom jag ska anse det vara fel att döda och äta andra. Men om hen växer upp och visar sig ha helt andra värderingar än jag så må så vara. När hen är mogen nog att se vad det innebär får hen fatta det beslutet själv att bli omnivor i så fall. Men det är inget jag direkt önskar.. Skulle inte direkt kalla det värdelöst att föra över goda moraliska värderingar till sina barn, det är väl troligen något som alla vill?

Jag skrev inte att det var värdelöst att föra över sina värderingar på sina barn. Tvärtom skrev jag att det inte alls var något negativt.

Det jag skrev var att jag tror att exempelvis veganföräldrar nog är rätt värdelösa på att ge sina barn en neutral inställning till kött. Men att det i sig inte behöver vara negativt.

Däremot tycker jag därför att argumentet att man tycker att exempelvis "inte äta kött" eller "inte vara religiös" är bättre val för barnen eftersom de senare ska få göra ett opåverkat val och välja själva är väldigt märkligt. Och man lurar sig själv om man tror att man ska lyckas med det.

 

[Amha]

Jag säger till förskolan att mitt barn inte äter kött för att hen är vegetarian..? Jag säger till kompisars föräldrar att mitt barn inte äter kött för hen är vegetarian..?

Jag tror inte att en treåring förstår att det innebär förtryck och lidande att äta djur. Att en individs liv tas när det egentligen är onödigt. När personen är äldre kan hen säkert utveckla värderingar där hen ändå tycker vi har rätt att äta kött, och då får hen naturligtvis besluta det själv. Men jag tror helt enkelt inte en treåring kan göra så pass avancerade bedömningar. Men som sagt, det lär väl visa sig när jag har en avkomma..

Fast förtryck och lidande? I fallet där mitt kött kommer ifrån är det ju bullshit. Korna och fåren har det lika bra som hästarna. När det är dags att slakta kalvar skiljer man den man ska slakta från de andra och skjuter den. Det finns inte en möjlighet att de skulle reagera och så trygga är de att det inte är hela världen att polarna inte är precis runt den.

Om du vill uppmana barnet till att tänka själv kan du ju inte lägga sådana värderingar i det hela. Då har du ju redan tänkt klart åt barnet.

Jag själv har ingen koll alls på vad mitt barn äter på förskola. Ibland har jag fått höra att hon ätit blodpudding, någon gång har det varit oliver. Jag tycker att båda delarna är jätteäckliga. Hemma lagar jag i huvudsak närproducerat och ekologiskt. På förskolan tror jag tyvärr inte att det är särskilt mycket närproducerat vilket jag tycker är dumt men visst, det är som det är. På förskolan serveras en del fabrikat. Sånt tror jag inte är bra egentligen men att hålla på att stoppa i mitt barn specialmat för att det strider mot mina värderingar är inget jag vill hålla på med. Hon måste ju få göra ett eget val och sen bestämmer jag och sambon vad vi serverar hemma. Jag vill att mitt barn ska kunna intressera sig för mat så länge det inte är allergier.

 

[Amha]

Lägger till att jag valt bort fågel av etiska skäl hemma. Däremot får hon det på förskolan om det serveras. Får jag tag på nackad kyckling så kommer det in i huset dock. Undrar hon så svarar jag på det, att det saknas utarbetade metoder för att slakta fågel på slakterier på ett sätt jag stöttar.

 

[Reykur]

Vissa värderingar tycker jag är viktiga att föra över till en eventuell avkomma, som att alla människor är lika värda, att man bemöter människor och djur med respekt, och att man inte äter andra djur. Sen kanske jag inte lyckas, eller så gör barnet en annan bedömning än mig, men då har jag ändå försökt. Man kan göra sitt bästa men ändå kan det hända att ens barn värderingar kommer skilja sig från de egna i slutändan. Hen kan ju bli sverigedemokrat liksom, trots att jag uppfostrar hen att tro på solidaritet och medmänsklighet.

Om hen gör en annan bedömning än jag när hen är äldre fårn hen göra som hen vill, men tills dess kommer barnet att vara vegetarian, växa upp som vegetarian och jag kommer att dela de värderingar jag har med mitt barn. Att vi människor inte har rätten att äta djur är en åsikt jag gladeligen står för och gärna föemedlar vidare.

Blir tydligt här att vi har en köttnorm i samhället.. Själv kommer jag vilja förmedla att en vegetabilisk kost är grunden och normen, och att det som är ett aktivt och val är att döda för att äta. Något som i mina ögon är helt onödigt.

 

[Comatose]

Om du vill uppmana barnet till att tänka själv kan du ju inte lägga sådana värderingar i det hela. Då har du ju redan tänkt klart åt barnet.

Fast det har ju du också gjort. Och jag.Och vi allihop. Vi uppfostrar våra barn med de värderingar som är våra, och sedan när barnen är gamla nog för att ta egna beslut och tycka egna saker - då gör de det. Och sen uppfostrar de sina barn i den andan.

Jag tycker att @breakdown har helt rätt i att man får ge upp tanken på att man ska vara neutral - för ingen av oss är det ändå. Att tycka att det är okej att äta kött, etiskt, är ju liksom inte heller på något sätt en neutral åsikt som är rätt. Men det är DIN åsikt och du uppfostrar dina barn enligt den. @Reykur tycker något annat och uppfostrar sina barn utefter sina värderingar. Fint så, tänker jag.

Och även om du tycker att oliver är äckligt antar jag att du inte skulle ge ditt barn oliver om du trodde att det var ohälsosamt? Om man tycker sig veta att man mår bättre av att leva på vegetarisk kost är det inte konstigt, tycker jag, att man vill att ens barn ska göra det. Inte konstigare än om ens barn har en allergi då?


Men, för att återvända lite till ursprungsfrågan - finns det fler vegetarianer (jag räknar nog inte varken folk som äter fisk/fågel dit tyvärr, eller personer som äter kött "ibland") som vill berätta om sina tankar kring sina barn och deras mat?

Anledningen till att jag skulle vilja höra hur helveggosar/veganer tänker är att jag tror att steget till att ge sitt barn kött ALLS är större om man själv inte befattar sig med det alls. Och det är lite det som är mitt "problem" - jag har verkligen ingen lust att laga köttmat, jag skulle gärna se att vi fick ett vegetarianbarn, men det valet är inte alls lika självklart för min sambo som äter kött.

 

[Comatose]

Du ser ingen skillnad på att tala om för ett barn att inte få äta födoämnet X pga att barnet kommer bli sjukt och att tala om för ett barn att inte få äta födoämnet X för att föräldrarna har bestämt det?

Vem har påstått att någon ska slå barn? Att slå något ur handen på ett barn betyder i min värld inte att någon slår barnet. (Och givetvis var det för att dra saken till sin spets.)

Notera, jag har i stora drag inget emot att dagis erbjuder specialkost men jag funderar på hur hårt förskolelärarna förväntas hålla uppsikt på barnet så att det inte plockas en köttbulle från kompisens tallrik eller att det slinker ner en kaviarsmörgås vid frukosten. (Och kan jag vägra att mitt barn serveras grönsaker? Eller LCHF-kost? Eller något annat som inte är av allergiska skäl?)

Dessutom var det jag reagerade på i början ditt påstående att 2-åriga barn inte får välja själva eftersom de inte förstår innebörden av att äta kött. Du har för övrigt fortfarande inte svarat på vid vilken ålder ett barn får välja att äta kött.

Nej hon har inte förklarat det, men hon har varit ganska öppen med att hon inte vet. Att hon kanske kommer att märka det när hon själv får barn? Det kanske beror på hur ens eget barn fungerar också. Jätebra att din dotter vet exakt vad flintasteken innehåller, men så är det inte för alla barn. Och steget till att avgöra om det är moraliskt försvarbart är ju längre än att veta att "det här är en ko". Det handlar väl om att kunna förstå maktstrukturer och sätta det i ett större sammanhang.

Antar jag. Det är inte orsaken till att jag inte äter kött. Men jag kan förstå @Reykur s resonemang.

Och apropå skillnaden mellan allergi och att föräldrarna bestämt något så fick jag tidigare i tråden reda på att man kan bli "intolerant" mot kött om man inte äter det. Så på det sättet kan man ju säga att det är en form av allergi då. Barnet mår dåligt om det äter kött tydligen, då är det ju bra om personalen på förskolan ser till att han eller hon inte gör det.

 

[ako]

Jag kan förstå i princip alla resonemang i den här tråden och tycker att de är ganska rimliga utifrån den inställning skribenterna har. Jag är ju som sagt inte vegetarian men däremot förälder till ett barn som är så stort att han är hemma hos kompisar utan förälder med etc. Att då förbjuda allt med animaliskt ursprung tror jag gör vardagen ganska jobbig för barnet.

Ok om hen vet och accepterar att hens föräldrar har förbjudit hen att äta kött, det är ändå rätt lätt att undvika och äter man hos någon annan kan man ju alltid äta tillbehören.

Värre däremot om även alla mejeriprodukter och ägg är förbjudet - då kan man liksom inte äta speciellt mycket (typ inget alls) av det som exempelvis bjuds på till mellanmål hemma hos kompisen, för om den familjen inte också är veganer eller mjölkproteinintoleranta så är chansen att de har soygurth och mjölkfritt margarin hemma rätt liten. Jag tycker således att man- trots sin egen övertygelse- borde kunna kompromissa lite för att underlätta livet för sitt barn. Att man hemma lagar bra helvegansk mat är ju toppen, men det är synd om barnet i princip inte kan äta något alls t ex hos kompisar.

 

[TinyWiny]

Jag är vegetarian och har varit det sedan jag var 10 år. Mina barn har jag serverat kött utav den enkla anledningen att jag inte vill tvinga på dem mitt sätt att leva mer än nödvändigt. Jag är vegetarian för att jag inte tycker om kött och jag kan inte bestämma vad mina barn ska eller inte ska tycka om.
Det är också så att om man inte äter det majoriteten äter så är risken alltid att man blir utpekad. Jag ville inte att mina barn skulle bli utpekade för ett val som jag har gjort. Det räcker såväl med att mitt ena barn behövde specialkost pga laktosintolerans.
Idag som vuxna äter min dotter inget kött utan enbart fisk och min son äter allt. Det känns bra att de har fått göra sitt eget val när de har kunnat ta det beslutet själva. De har hela sin uppväxt kunnat välja om de har velat ha vegetarisk mat eller kött och det tror jag har gett dem större smakpreferenser än vad många andra barn får och även en annan öppenhet och ett annat sätt att visa respekt för varandras olikheter. Vissa barn får inte ens chansen att tycka om frukt och grönt för att deras föräldrar inte tycker om det. För mina barn har det alltid varit helt naturligt att alltid äta grönsaker till maten och de tycker att inte maträtter är kompletta utan rätt grönsaker till. Det tror jag gör att de håller sig friskare än om de hade valt att inte äta grönsaker.

 

[ako]

@Comatose, om du inte vill laga köttmat eller servera det hemma- gör inte det! Jag tycker det är jättestor skillnad på vad man väljer att göra själv / i sitt hem jämfört med att t ex förbjuda sitt barn att äta en ostmacka i skolan!

Förlåt, ska inte skriva mer, vet ju att du helst ville ha svar från veggisar. Lycka till med alltihop :-)!