Vett och etikett i sociala medier

[mandalaki]

Ja, alltså såååå pinsamt

En variant på dem är ju Små Sedelärande Historier. Börjar ofta med att En dag i klassrummet frågade läraren bla bla bla bla. Sen följer en längre dialog med bla bla bla och bla bla bla och en punchline med en odrägligt beskäftig liten unge som säger något JÄTTEKLOKT och TÅRFRAMKALLANDE som alltid går ut på att alla ska vara snälla så går allting bra.

Har en god vän som lägger upp sådant och hon är så himla snäll och fin och välmenande så jag brukar gilla dem för att jag inte kan med annat. Trots att jag gnisslar tänder varje gång jag ser det.

 

[mandalaki]

En tredje grupp som både roar och oroar mig är generation ngt äldre, typ som mina föräldrar och uppåt, som verkar ha svårt att förstå att saker man skriver offentligt på sociala medier kan läsas av ALLA

Fast bland det gulligaste jag vet är äldre som skriver "Hej, tack för igår, det var en god middag du lagat. Hälsningar mamma" - på sin egen sida och utan att tagga någon

 

[Emtherlia]

ett par i mitt flöde (som bor ihop och ses dagligen) gör såhär:
Person 1 lägger upp en selfie
Person 2 kommenterar: du är så jäkla sexig
Person 1: ska du säga, jag vill bara äta upp dig. Grr
Person 2: jag ska hoppa på dig hemma, kyss

True story!

Det där tycker jag man kan ta mellan 4 ögon liksom. Varför jag fortfarande följer? Det är liksom lite göttigt att störa sig ibland.

 

[MiniLi]

En variant på dem är ju Små Sedelärande Historier. Börjar ofta med att En dag i klassrummet frågade läraren bla bla bla bla. Sen följer en längre dialog med bla bla bla och bla bla bla och en punchline med en odrägligt beskäftig liten unge som säger något JÄTTEKLOKT och TÅRFRAMKALLANDE som alltid går ut på att alla ska vara snälla så går allting bra.

Har en god vän som lägger upp sådant och hon är så himla snäll och fin och välmenande så jag brukar gilla dem för att jag inte kan med annat. Trots att jag gnisslar tänder varje gång jag ser det.

Jag brukar mest se varianten som slutar med något sjukt sexistiskt eller icke-feministiskt. Typ män vs kvinnor. Har vissa nära släktingar som inte direkt kvalificerar som skarpaste kniven i lådan om man säger så.. Suckar, skrollar förbi och behåller dem ändå på FB av ngn oklar anledning..

 

[MiniLi]

Fast bland det gulligaste jag vet är äldre som skriver "Hej, tack för igår, det var en god middag du lagat. Hälsningar mamma" - på sin egen sida och utan att tagga någon

Haha! Ja sånt är faktiskt jätteroligt!
Jag har en gammelmoster som gratulerar folk som fyller år med bilder på blommor på sin egen sida
Hennes ”wall” är fylld med blomsterbilder och gratulationer till diverse folk!

 

[Singoalla]

Jag hoppar in med kategorin kvantitet, oavsett vad det gäller. Det är jättekul att se semesterbilder, men inte 23 bilder på samma strand i olika vinklar. Eller tre babybilder om dagen. Kom igen, det är ändå folks uppmärksamhet man tar lite i anspråk här.

”Alla här snackar skit om mig men ni ska veta att jag inte tar åt mig! Jag är stark och allt ni säger är bara jävla felaktiga rykten, jag behöver inte er!” Jeeez, alrighty then.

Personer som uppenbarligen skriver till en icke nämnd person, men gör det i ett offentligt inlägg. Oavsett om det är krigsföring eller kärleksförklaring. ”Du vet vem du är”. Jaha? Det gör inte vi.

En snygg-selfie om dagen. Och ja, det är skillnad på snygg-selfie och kul-selfie.

 

[MiniLi]

ett par i mitt flöde (som bor ihop och ses dagligen) gör såhär:
Person 1 lägger upp en selfie
Person 2 kommenterar: du är så jäkla sexig
Person 1: ska du säga, jag vill bara äta upp dig. Grr
Person 2: jag ska hoppa på dig hemma, kyss

True story!

Det där tycker jag man kan ta mellan 4 ögon liksom. Varför jag fortfarande följer? Det är liksom lite göttigt att störa sig ibland.

Omg

 

[Singoalla]

Haha! Ja sånt är faktiskt jätteroligt!
Jag har en gammelmoster som gratulerat folk som fyller år med bilder på blommor på sin egen sida
Hennes ”wall” är fylld med blomsterbilder och gratulationer till diverse folk!

 

[TheRedLightning]

Jag har slutat följa vissa, som jag inte längre orkar med. Det började med en som troligen har någon form av bekräftelsebehov, då det hela tiden lades upp hur bra hon och hennes pojkvän hade det och hon älskade honom över allt annat, hela tiden. Hade det varit ibland hade jag inte brytt mig, tröttnade och slutade följa henne. Sen slutade det med att jag tog bort henne helt av andra anledningar.

Överlag så scrollar jag förbi sådant som inte intresserar mig. Försöker hålla mig borta från diskussioner där det ofta sker missförstånd och folk tar åt sig, fast det inte ens är menat till dom osv. Så numera är jag inte alls lika aktiv längre på t ex facebook som jag var innan.

Lägger upp lite sporadiskt det jag känner för.

 

[Hedinn]

Jag känner mig lite som @cirkus

Men det jag spontant kommer på som jag främst har problem med:

- Kärleksförklaringar till sin partner.
Fine om det är tonåringar, jag har överlag mer acceptans för att tonåringar kan vilja visa saker för världen (jag menar, vem hade bra omdöme som tonåring, liksom?). Men när vuxna människor i en relation har ett behov av att skriva till varandra på Facebook att de älskar varandra var och varannan vecka, då tycker jag det mest känns tragiskt att de inte har andra, bättre kommunikationsvägar för ändamålet.

- "Dela detta om du anser att du har världens bästa son/dotter/syster/barn/whatever för att visa att du älskar dem".
Alltså, nej. Alla fattar att (i alla fall de flesta av) alla föräldrar älskar sina barn och tycker de är bäst. Här kommer samma som ovan, det finns väldigt mycket bättre kommunikationsvägar för sånt.

- Föräldrar som lägger ut precis vad som helst.
Sorry, men jag är inte ett dugg intresserad av att se bilder på bajsblöjor och barnspyor i mitt flöde. Och helt ärligt tror jag inte att barnet är så lycklig över såna bilder sen, som äldre, heller.

- Skriver A men inte B.
Flera exempel har redan tagits upp i tråden. Kryptiska grejer som man sen inte kan utveckla. Eller interna konflikter. Det hör inte hemma på sociala medier.

 

[Singoalla]

En variant på dem är ju Små Sedelärande Historier. Börjar ofta med att En dag i klassrummet frågade läraren bla bla bla bla. Sen följer en längre dialog med bla bla bla och bla bla bla och en punchline med en odrägligt beskäftig liten unge som säger något JÄTTEKLOKT och TÅRFRAMKALLANDE som alltid går ut på att alla ska vara snälla så går allting bra.

Har en god vän som lägger upp sådant och hon är så himla snäll och fin och välmenande så jag brukar gilla dem för att jag inte kan med annat. Trots att jag gnisslar tänder varje gång jag ser det.

Haha Den skrynkliga sedeln osv..

 

[MiniLi]

Jag känner mig lite som @cirkus

Men det jag spontant kommer på som jag främst har problem med:

- Kärleksförklaringar till sin partner.
Fine om det är tonåringar, jag har överlag mer acceptans för att tonåringar kan vilja visa saker för världen (jag menar, vem hade bra omdöme som tonåring, liksom?). Men när vuxna människor i en relation har ett behov av att skriva till varandra på Facebook att de älskar varandra var och varannan vecka, då tycker jag det mest känns tragiskt att de inte har andra, bättre kommunikationsvägar för ändamålet.

- "Dela detta om du anser att du har världens bästa son/dotter/syster/barn/whatever för att visa att du älskar dem".
Alltså, nej. Alla fattar att (i alla fall de flesta av) alla föräldrar älskar sina barn och tycker de är bäst. Här kommer samma som ovan, det finns väldigt mycket bättre kommunikationsvägar för sånt.

- Föräldrar som lägger ut precis vad som helst.
Sorry, men jag är inte ett dugg intresserad av att se bilder på bajsblöjor och barnspyor i mitt flöde. Och helt ärligt tror jag inte att barnet är så lycklig över såna bilder sen, som äldre, heller.

- Skriver A men inte B.
Flera exempel har redan tagits upp i tråden. Kryptiska grejer som man sen inte kan utveckla. Eller interna konflikter. Det hör inte hemma på sociala medier.

Ja det där med olämpliga bilder på barn ogillar jag rejält. Olämpligt nakna bilder osv. Fy.

 

[Hedinn]

Fast bland det gulligaste jag vet är äldre som skriver "Hej, tack för igår, det var en god middag du lagat. Hälsningar mamma" - på sin egen sida och utan att tagga någon

Haha ja, eller när person A lägger upp en bild och taggar person B i den, och en äldre släkting till person B skriver ett random meddelande till B i bildkommentarerna.

 

[Hedinn]

Jag tycker att det etikettsbrott att tvätta privat byk offentligt, bland folk som kommenterar utan att fatta vad det handlar om. För ett tag sedan skrev någon typ "Jag blir så besviken på folk som lånar ens saker och sedan hittar man dem trasiga "

Hen fick förstås medhåll - tills nån dök upp med "menar du din sopborste? Jag hade ju tänkt laga den." Så käbblade de lite och sedan tog lånaren bort sina inlägg, jag antar att hen avslutade vänskapen också. För en skitsak som de lätt borde kunnat ta privat.

En liknande grej gjorde en gammal vän till mig för ett gäng år sen. Skrev något i stil med att hen blev sur när folk inte betalar tillbaka sånt de är skyldiga (tydlig undermening att någon var skyldig hen pengar). Jag hade inte pratat med personen på länge, men kunde inte låta bli att kommentera med nån fin hint om att sopa rent framför egen dörr, eftersom hen var skyldig mig några tusenlappar sen några år tillbaka...

Inlägget togs bort snabbt som attan och jag har aldrig hört från människan efter det.

 

[Kiwifrukt]

Just nu har jag bara Facebook, och en Instagram som jag inte är inne på. Men de flesta av mina Facebook-vänner är nuförtiden ganska städade. Har en som fullständigt kräks ur sig hur dåligt hen mår, hur mycket alla andra sviker vederbörande och hur hemskt livet är (människan är 30, men beter sig som tretton). Scrollar förbi den människans uppdateringar, vi behöver vara vänner av andra skäl som gör det pinsamt att ta bort hen. Retar mig egentligen inte så mycket på det, tycker mest det är patetiskt/djupt tragiskt om människan verkligen känner så.

En annan som jag stör ihjäl mig på är en gammal klasskompis som lägger upp tio bilder om dagen på sina barn (jag överdriver inte ens lite) och med olika kommentarer om att barnen kräkts, bajsat på sig eller gjort något annat direkt pinsamt. Ofta med BILDBEVIS på när ungen sitter med skit över hela sig. Barnen är ett och fem, så i alla fall femåringen tycker jag börjar bli så stor att det är rent elakt att sprida sån information. Det är också ett himla gullande med sambon och hur käääääär hen är i sin sambo trots att de varit ihop i tio år och yadayada. Hen brukar dessutom anfalla andra gamla klasskompisar. Person x visar en teckning som hens barn gjort, person y kommenterar genast att hens barn OCKSÅ ritat en teckning idag. Eller person z skriver att hen är glad, person y kommenterar bebis på g? RESPEKTLÖST.

Instagram var bättre när jag hängde där. Enda negativa var en kompis sambo som var tvungen, efter sådär femton års förhållande, att kommentera på varenda förbannad bild håll er borta, han är min. Killen kunde lägga ut en bild på sin morsa, och sambon kommenterade likadant ändå.

 

[MJLee]

Nu hänger jag inte särskilt mycket på FB men allt köpa makaroner på ICA eller sitta på en strand bryr jag mig inte om såvida det inte är det enda hen postar mellan viktigare saker. Använder FB mest för att hålla mig uppdaterad om vad som händer i världen och jag är mycket en kvalitet inte kvantitet person så de jag följer är intressanta och de (få) grupper jag är medlem i är likaså intressanta i den mening att man kan ha en konstruktiv diskussion där.

Jag är inte vän med gamla klasskompisar eller liknande så jag missar antagligen mycket. Mitt, extremt nya, Instagram konto är min katts och var meningen att vara helt anonymt. Även om av någon underlig anledning så har varenda en av min familj förutom de jag faktiskt menade att följa börjat följa mig . Insta är fö otroligt ointressant med bilder av katten i yogaposer och hur hon låter när hon äter stulen mat

Det enda jag verkligen inte står ut med är personer som spyr ur sig kvinnohat och främlingsfientlighet på sociala media och sedan när man träffar dem i RL så är de små försynta lamm som aldrig skulle kunna få för sig att säga ett ont ord om någon. Men för i helvete stå för vad du skriver och uppenbarligen tycker! Det finns några få som jag borde sluta följa eftersom de ger mig magsår men inte kan, de är som tandvärk.

 

[TheRedLightning]

Färdiga visdomsord är CRAP i 99 fall av 100!

Och så alla jävla kedjebrev.

Kedjebreven gör mig galen, delar aldrig vidare om jag får det skickat till mig. Även sagt till några varför, tack och lov får jag inte så många sådana som tidigare, annars hade jag blivit skogstokig.

 

[Singoalla]

En annan som jag stör ihjäl mig på är en gammal klasskompis som lägger upp tio bilder om dagen på sina barn (jag överdriver inte ens lite) och med olika kommentarer om att barnen kräkts, bajsat på sig eller gjort något annat direkt pinsamt. Ofta med BILDBEVIS på när ungen sitter med skit över hela sig. Barnen är ett och fem, så i alla fall femåringen tycker jag börjar bli så stor att det är rent elakt att sprida sån information. Det är också ett himla gullande med sambon och hur käääääär hen är i sin sambo trots att de varit ihop i tio år och yadayada. Hen brukar dessutom anfalla andra gamla klasskompisar. Person x visar en teckning som hens barn gjort, person y kommenterar genast att hens barn OCKSÅ ritat en teckning idag. Eller person z skriver att hen är glad, person y kommenterar bebis på g? RESPEKTLÖST.

Men vad är detta för människa

 

[TheRedLightning]

Haha ja, eller när person A lägger upp en bild och taggar person B i den, och en äldre släkting till person B skriver ett random meddelande till B i bildkommentarerna.

Jag råkade ut för något liknande, när en gammal klasskompis hade lagt upp något på sin sida och min gamla svenska lärare hade kommenterat under det inlägget och trodde den skrev till mig. Nu såg jag det ändå, men men.

 

[Sumsum]

Ofta tycker jag att man inte vet hur man ska hantera vissa saker, vad som förväntas av en.
Min sambos kompis men inte direkt nära vän talade på Facebook om för alla att de förlorat sitt barn sent under graviditeten . Någon månad senare kommer det bilder på hand och fotavtryck i en liten gjuten prydnadssak. Vad ska man göra? Gilla det?
Jag följer inte min fd man på varken Facebook eller instagram.. en gemensam vän berättade dock att han blivit arbetslös igen efter att ha fått sparken för 4-5 gången på lika många år, och nu glatt lägger ut bilder på friluftaktiviteter på instagram och skriver 'Beat's the office'.. det får mig verkligen att undra, hur viktigt är det att hålla fasaden uppe. Den gemensamma vännen sa att det var nästan så man ville skriva ´what office´.. alla som vet måste ju tycka det är underligt.