Vilddjur

[mian1]

För att komma vidare i mitt tävlande och att komma närmare målet med ensamridningen så behöver jag lite hjälp. Hästen är nämligen helt galen!
Hon är PIGG och väglaget funkar inte riktigt för ultrapigga hästar. Vi kommer inte ut så ofta eftersom det är halt och läskigt och de dagar vi kommer ut så är hon helt tokig. Inte att vi akut behöver träna på ledarskapet, för hon lyder faktiskt, men hon är springig, VÄLDIGT springig!!!
Maken vill inte följa med och rida och nu tvekar även medryttaren. Då är det liksom inte roligt längre. Och jag vill inte öva ensamhetsridning när jag vet att det enda hästen är ute efter är att slå hastighetsrekord. Dessutom försöker hon dra iväg och jag får passa henne hela tiden.

Jag trodde att jag var smart då jag började rida henne. Jag hade nån lurig idé om att hon skulle börja spring-tränas på svårt underlag så att hon inte skulle springa ivägför fort utan ha fullt upp med vart hon satte fötterna. Alltför många hästar drar ju iväg bara de kommer ut på en öppen äng eller sticker i uppförsbackar för att ryttarna har tränat springning i backen då det är ett motstånd. Det lät som en bra idé, men nu har jag problemet jag ville undvika. Så snart vi kommer ut i skogen på ojämnt underlag så vill hon springa iväg och sicksacka mellan träden. Ängarna klarar vi däremot att skritta över

Sist vi var ute lät jag henne springa på en raksträcka hemåt. En enda gång och i dag lyfte hela hästen i protest mot att jag inte lät henne galoppera utan tvingade till mig skritt.

Så den där halvtimmens skogspromenad som jag tänkte att jag skulle klara av att rida själv innan den 10:e mars tog sist under en kvart att rusa runt och i dag gick det också undan. Leder jag henne är hon lika pigg och även om hon bara skrittar så har hon sån fart att jag har svårt att hålla jämna steg med henne.
Underlaget är inget problem för henne även om det är blankis, djupa snödrivor eller knölig snårskog.

HUR ska jag kunna klara av ensamhetsridningen på en sån galning? Longera henne innan ridturen går inte för det finns ingenstans där marken är lämplig för det. Vad gör man? Hon lugnar alltid ner sig när våren kommer, sol och gräs, men vad gör vi NU? Det kommer att dröja minst en månad innan vädret är sådant att vi kan rida mer regelbundet och längre ridturer. Innan dess vill jag inte förlora ridsällskapet för att min pålla är så vild. Hon behöver få springa av sig och jag vill inte sitta och hålla in henne hela ridturen, men när jag väl låter henne springa så är hon väldigt snabb och väldigt busig.

 

[martha]

Vi har väl kanske inte samma filosofi ang springning och kanske inte heller samma möjligheter heller..men jag brukar låta dom dra en grävare och fortsätta även när dom tycker dom är "klara" målmedveten motion, antingen i galopp eller trav i 30-40 minuter...men då är det ju en fördel om dom är styrbara förståss....
Vill dom BARA dra så leta upp ett lämligt ställe och när hästen drar så släpp o skänkla bara som om du inte gjort nåt annat
Jag fick hem en skenkamp, ett kallblod som var hetare och helt odräglig att köra, första gången jag red honom så drog han järnet(kunde inte hålla honom, han visste precis hur man skulle göra ) när han stack så bara släppte jag på tyglarna och skänklade på honom och bad om snabbare tempo...och man riktigt kände hur förvånad han blev för att han inte kunde skrämma skiten ur mig...100 meter tog sen fick jag nästan banka ihjäl honom för att han skulle gå framåt ...efter detta stack han aldrig mer...

Jag har även gjort samma med körhästar som det varit skentag i....släpp tömmarna o driv framåt.....eller inte släppa direkt, men lätta på motståndet...

 

[mian1]

Just nu är det halt på vägarna. Det är bättre i skogen, men där är det väldigt knöligt och mycket ris och grejer. För min del är det helt okej att hon får springa av sig när underlaget tillåter det. Sitter jag bara och håller in henne brukar hon rikta energin till jämfotahopp som blir högre ju mer irriterad hon blir.
Att dra iväg och galoppera i högsta fart rakt in i stallet tillåts inte. För att det inte ska bli någon ovana. I vanliga fall brukar hon kunna hetsa av sig på väg ut och hon är då lugn och "trött i fötterna" när vi går hem.
Synd bara att vi skrämmer ridkompisarna så. Både husse och medryttaren vill sitta av och leda valacken när han också vill rusa efter. Och förmodligen ser det väl läskigt ut när min stora far iväg i hög fart och bockelibockar. Än så länge känner jag faktiskt att jag har kontroll. Helt fantastiskt! I dag när hon ville dra och gick högt upp på bakbenen för att ta sats och slänga sig iväg så lyckades jag med ett avgrundsvrål och korta tyglar att få henne att ändå skritta de 100 meterna hem. I 30 meter fortsatte hon att vara spänd och att takta lite, men sedan kunde jag släppa henne på långa tyglar och hon accepterade att skritt gällde.

Riktigt samma syn på springning har vi inte. Jag vill ha kontroll! Men ridturen är ju inte bara till för mig utan också för hästen och jag brukar inte behöva hålla henne så hårt utan hon brukar få rusa av sig, under kontrollerade former. Jag måste också kontrollera henne för valackens skull. Pållan har ingen hejd på hur fort hon springer och var hon springer. Valacken har mycket kortare ben, är dubbelt så gammal och tycker inte om att rusa på svårt underlag. Han blir så rädd och orolig om hon rusar ifrån honom och han inte kan följa med.

 

[martha]

Jag har ju kontoll jag med, men det går fort
alternativet för mig är ju att sitta och rådra i en häst som bara vill iväg, å andra sidan har vi en nerlagd banvall att rida o köra på så det finns ju inte så mycket som är i vägen...i skogen är det bara backar o berg.....
Kanske du kan dra ner på kraftfodret om han får nåt...jag vet inte, en del är ju energiska, andra inte.....magnesium kanske vore en bra ide.....

 

[Kokopelli]

Jag skulle också föreslå en titt på foderstaten i första hand. Jag vet många som ger sina hästar dynamit (läs havre) fast de inte är i arbete och sedan förvånas över varför deras hästar är så pigga på helgen när de har möjlighet att rida.

Även om hemska undantag finns får de allra flesta hästar i detta land alldeles för mycket mat i form av kraftfoder. Jag vet t.ex. en arab som går mellan hagen och stallet och får säkert minst tre gånger så mycket kraftfoder som min maffiga 600 kilos quarter som trots allt åtminstone rids varje helg. Ryttaren rider inte alls för det är så "vild när man sätter igång den". Tacka fan för det!

Min uppfattning är att en timme under ryttare lite var och varannan dag knappt ens kan räknas som "lätt" motion. Ta bort ev havre helt och ge istället hö, mineraler och vitaminer och ev LITE betfor eller kli för magen och kolla vad som händer. Sedan kan du öka på succesivt om hon mot förmodan blir orkeslös :smirk:.

Att släppa iväg hästen för att rusa av sig kan i o f s vara en tillfällig lösning för att bli av med överskottsenergin men utan att göra något åt grundorsaken KAN det resultera i att den alltid förväntar sig att få en repa (om hästen är av den typen).
Jag har praktiserat det men föredrar att istället låta hästen jobba, jobba, jobba. Öppna, sluta, stanna, halt, backa, öppna, sluta, trav, sakta av, skritt, galopp, halt..... dvs ingen tid till att överhuvudtaget tänka på nåt annat. Skritt skall ske i form etc....

Men som sagt anpassa energigivan till uttaget!

Kokopelli Mana

 

[mian1]

Ingen havre, hon tål inte det. Hon får en näve betfor och mineraler. Det räcker gott! Hon är inte stissigt pigg utan hon är glad och vill springa av sig allt spring som samlats i benen under den hala vintern. Sträcka på sig.

 

[Kokopelli]

Ja, då är det väl bara att invänta bättre tider och hålla i hatten fram tills hon får rusa av sig....

Koko

 

[yatlah]

Ja, jag minns verkligen det där att man skulle få hästen som stack att bara fatta att det var bekvämare att stanna, genom att mana på den ännu mer...
och jag red också så ett antal gånger. Måste villigt erkänna att jag inte fixar det nå´mer. I am too fucking old.
Min valack har också alldeles för bråttom. Lydig men FÖR bråttom FÖR stressad. Marta. du som är så jädrans kunnig- Tips på att stressa ner hästen.

 

[sante]

Första halvåret rider jag mina hästar bara i skritt, så jag lovar att de blir så förvånade när jag ber dem att trava eller nån annan gångart när vi är ute och rider.

Lär man sina hästar att nu när vi går ut så ska vi skritta, så kommer de aldrig att känna eller behöva den fria glädje att galopper över en äng.

Men så snart jag känner att de är redo för annan gångart, ja då har jag inga problem att rida ut dem en och en...De vet ju bättre

Sam

 

[sante]

Låter oxå som om hon skulle behöva springa av sig en round pen och lära sig att på dina kommandon så gäller DEN gångarten och ingen annan...kan du inte ta hjälp av nån NH tränare??

Hoppas det löser sig,, trist sånt där...

Sam

 

[angelaL]

JAG red lektion igår och hsäten jag rider börjar bli lite för känslig på mina hjälper (nää jag erkänner jag är för klumpig) och genom att jag har brottom i min ridning och vill att hästen ska göra allt på en gång istället för att vänta in hästens tanke och att hästen själv stannar sin kropp till en bra halt och lungt och fint så har jag tagit lite i tyglarna och hästen har stannat fort men blivigt stressad. För hästen är annars så lydig att jag enbart behöver sträcka ryggen lite för att göra halt om jag väntar in honom.

Så jag kom till ridpasset med en lite stressad häst, och efter öppnor ett gäng framdelsvänningar, halter å trav som ridläraren hjälpte mig med att göra på ett lungt och fint sätt så kom jag hem med den lungnaste och nöjdaste hästen. så det kan ju mycket väll ligga i er ridning att hästen blir stressad.
i alla fall så är det så för mig och jag rider en kanon lungn islänning och halvblod el vad ni nu rider kanske är lite kännsligare till tempramentet"!!

 

[elbereth]

Jag har funderat en del på det där att en del hästar blir så pigga när man ska rida dem om de tex har vilat ett tag.

Nu har jag kommit fram till att jag tror inte riktigt på att det är därför de springer. Min häst tex går i stor, omväxlande hage dygnet runt med flera hästkompisar och jag ser ingen anledning till att han inte kan springa av sig energi där.

När jag rider så ska det inte vara ren motion för att han är pigg utan koncentrerad lek med mig. Visst kan jag acceptera att han vissa dar är lite mer ivrig men jag köper inte riktigt att han absolut måste ut och ridas i galopp för att "springa av sig".

Han rör sig oxå en del i hagen, har rejs med hästen i hagen bredvid längs stängslet och busar upp de andra i hagen en hel del. De har plats att sträcka ut ordentligt om de vill, och det gör de ofta.

Annars är väl underlaget lika kasst i hagen som utanför så jag tycker inte det borde vara någon anledning till att vilja springa mer utanför hagen.

Det här var inte något svar på din fråga utan bara lite funderingar kring ämnet.

Jag hade nog låtit ridningen vila ett tag så länge det är "ickespring" underlag för jag är feg och vill inte fara omkring på en häst som inte lyssnar ordentligt när det dessutom är dåligt underlag.

Och kanske satsat på att åka till något ridhus en gång och släppa henne där, det brukar vara poppis när det varit hårt i markerna ett tag.

 

[mian1]

Det känns inte som testande eller bråk utan hon är helt enkelt glad och lycklig, busig. Visst kan de springa i hagen, även om den inte är den bästa att busa i. Men de leker sällan och springer liksom inte av sig heller. Jag tror inte att de har behov av det egntligen.
Vad hästen blir glad över är nog att få komma ut, att få omväxling. Hon har alltid älskat ridturerna och båda hästarna brukar patrullera sina ridvägar och kolla in nya saker om vi inte varit åt det hållet på ett tag. De vill inte gå hemåt för än de fått kolla alla vägar och de är piggare på väg ut än på väg hem. Och de kommer alltid som ett skott när vi är på väg till hagen med sadlar eller promenadgrimma. Att gå ut och titta på nya saker, strosa runt i skogen och hälsa på människor.
Så jag tror att spring och bus är för att det är så roligt att hon nästan slår knut på sig själv. När nyhetens behag lagt sig lite grand så kommer hon att bli lugnare. Och hon lyssnar på mig, men mot att jag i vanliga fall inte har problem alls med att hon vill busa iväg så blir det ju ett problem då hon plötsligt visar så mycket egen vilja.

Men hon är go, full av energi, men go.

 

[elbereth]

Om det bara är att hon tycker det är kul att komma ut i skogen så borde det fungera om du leder henne ett tag så hon blir van vid rundan. Sen kanske hon lugnar ner sig så du kan rida igen.

Är det bara nu hon har blivit så här pigg? Har ni inte gått i skogen på ett tag? Ändrat foderstat/fått nytt hö?

 

[mian1]

Det har varit samma sak varje vinter. Vi bor i skogen och vi kan bara rida i skogen eller på grusvägen. Vägen brukar bli glashal eftersom vårt väder är så underbart (snö, underkylt regn och två minusgrader). Och eftersom hästarna är oskodda kan vi inte brodda. Vi brukar låta dem stå de värsta veckorna och ibland kan de veckorna bli till två månader. Hästarna har dessutom vinterpäls så jag vill inte att de ska springa sig för svettiga.
Så efter varje sådan här vila så blir hon jättepigg! Hon vill gärna leka i hagen, men hon är lägst i rang och de andra leker inte. Att röja i skogen är lek för henne!

Rundan vi rider är väl invand och därför vet hon precis var de roligaste springbitarna finns, hon har samma foderstat som tidigare.
Vi har inte varit ute på ett tag och framförallt kan vi inte rida frekvent så varje gång är lika buskul. Hon kommer att ändra sig så snart våren kommer. På vår/sommar/höst är hon inte alls sådan här. Då rids hon regelbundet och när hon inte rids så står hon i stora beteshagar.

För mig är springandet inte så farligt. Jag hade nog hellre låtit henne rusa av sig, om väglaget tillåtit, än att hålla tillbaka henne då hon blir så bockig när jag väl släpper henne. Det är ridsällskapet som verkar vara skrämt av farten. Maken tror inte att jag kan kontrollera min häst och få stopp på henne om det behövs och medryttaren verkar framförallt tycka att det är obehagligt med det dåliga underlaget. Jag kan få stopp på henne, hon lyssnar, men man får vara lite mer bestämd än vanligt.
Tidigare år har ridbarheten inte varit så god och eftersom jag redan innan inte kände att jag hade full kontroll så lät jag henne stå tills hon kändes okej. Marktränade, men red inte ut. Nu går hon bra att rida så nu vill jag inte vänta, jag vill rida nu!

 

[Moniq]

Varför inte sko och brodda? Då kan ju både du och hästen ha glädje av ridturerna.

Vill du inte sko finns t.ex. broddbara Easyboots. Dom tofflorna räcker säkert flera vintrar om du bara använder dem under halkperioderna.

Har själv ett par "vårpigga" hästar och för dem skulle det vara tortyr att bitvis inte kunna ridas i friskt tempo nu när det är väldigt isigt och halt.