Vill så gärna ha ett till barn.

[Brandgul]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

enligt mig tar inte ett till barn så hemskt mycket extra tid? förren dom är större och börjar med möjligtvis olika aktiviteter, men har man två så har dom också varandra och sköter sig själva på ett annat sätt också efter några år
=(

Bara så att det inte kommer som en chock för dig så är det inte alltid det blir så. För oss var ett barn ett barn, men två var minst sagt en tempohöjning och det känns snarare som fem barn eller något sådant. Det har verkligen varit skitjobbigt och är fortfarande och det där tredje barnet jag drömde om verkar inte hinnas med. Vi har fullt upp. Jag kan bara gratulera alla som tycker att två barn bara är marginellt jobbigare än ett...

 

[Petruska]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Jag tycker att det är helt uppenbart att det är betydligt mer än dubbelt så jobbigt med två barn som med ett. Ett barn kan man smidigt ta med på saker och det är inte särskilt jobbigt för tex morfar att sitta barnvakt åt ett barn etc.

Två barn, däremot, drar lätt med sig syskontjafs, det blir mycket mer att ordna med, och de vill inte samma saker samtidigt osv.

Min faster, som har tre barn, brukar säga "ett är som inget men tu är som sju" och jag tror att hon har rätt.

 

[cirkus]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Och jag håller inte alls med. Det är helt individuellt och går inte alls att generalisera så.

När jag väntade mina tvillingar så var det ett jävla tjafs om hur jobbigt det skulle vara, sen när de väl var ute så frågade precis ALLA om hur jobbigt det var. Det jobbiga var att alla frågade och tjatade om hur jobbigt det borde vara. Det var otroligt enkelt att ha de två - fanns alltid någon att leka med och tjafset var rätt minimalt. Så nej, går inte att säga vad som är lättast.

Familjer med ett barn för att det är mycket enklare och bättre på alla sätt.
De som inte vill ha barn alls tycker att det är det enda rätta.
Och flerbarnsfamiljer tycker att det är självklart så som det ska vara.

 

[lost_in_translation]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Och jag håller inte alls med. Det är helt individuellt och går inte alls att generalisera så.

När jag väntade mina tvillingar så var det ett jävla tjafs om hur jobbigt det skulle vara, sen när de väl var ute så frågade precis ALLA om hur jobbigt det var. Det jobbiga var att alla frågade och tjatade om hur jobbigt det borde vara. Det var otroligt enkelt att ha de två - fanns alltid någon att leka med och tjafset var rätt minimalt. Så nej, går inte att säga vad som är lättast.

Familjer med ett barn för att det är mycket enklare och bättre på alla sätt.
De som inte vill ha barn alls tycker att det är det enda rätta.
Och flerbarnsfamiljer tycker att det är självklart så som det ska vara.

Självklart är blir det mer jobb för varje barn du skaffar men alla behöver inte uppleva det som jobbigare.

 

[lost_in_translation]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

amkm

Om du är så säker är det bara att du steriliserar dig. Eller så säger du bara att du steriliserat dig. Det sätter definitivt punkt på diskussionen.

Ts
Vad gör du om din man steriliserar sig? Det hade jag gjort om jag hade varit i hans kläder.

 

[Sedna]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Min dotter kommer verkligen först, jag lovar, men det är lite för hennes skull jag också vill ha ett till barn då jag vill att hon ska få ett syskon som i mina ögon är guld värda att ha.

Men det håller inte att säga att du vill ha ett till barn för din dotters skull, för du kan ju inte på något sätt garantera på förhand att det faktiskt kommer att gynna din dotter att få ett syskon. Du vill ha ett till barn för din egen skull, och för att du tror att det är det bästa för din dotter, men det är ingenting du vet.

Du skriver att din dotter kommer först, men på vilken plats kommer din man? Du verkar ju ha svårt att respektera hans vilja och argument, fastän han resonerar mer rationellt än vad du gör.

enligt mig tar inte ett till barn så hemskt mycket extra tid? förren dom är större och börjar med möjligtvis olika aktiviteter, men har man två så har dom också varandra och sköter sig själva på ett annat sätt också efter några år.

Det kan vara väldigt mycket jobbigare med två barn. Till exempel så har du då två viljor istället för en att handskas med, barnens behov behöver inte nödvändigtvis sammanfalla och även om barnen förhoppningsvis kan leka bra ihop så kommer det även att öppna upp för bråk. Sådant tar både tid och energi. Sedan kan det såklart vara väldigt enkelt också, men det är ju ingenting du kan veta på förhand.

kostar pengar, visst förlorar man pengar när man går hemma, går inte säga annat men alla de stora inköpen är redan gjorda.

En vanlig siffra att räkna på är att ett barn kostar fram till 18 år drygt 1 miljon kronor medan två barn fram till 18 år kostar drygt 3 miljoner. Bortsett från det första året är barnen dessutom dyrast i tonåren, så de stora inköpen har inte ens börjat...

Du köper inte hans emotionella anledning, att han faktiskt inte vill, och du köper inte heller hans rationella argument, som att barn kostar pengar och tar tid, så vilken typ av argument skulle du faktiskt acceptera?

 

[Brandgul]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Och jag håller inte alls med. Det är helt individuellt och går inte alls att generalisera så.

När jag väntade mina tvillingar så var det ett jävla tjafs om hur jobbigt det skulle vara, sen när de väl var ute så frågade precis ALLA om hur jobbigt det var. Det jobbiga var att alla frågade och tjatade om hur jobbigt det borde vara. Det var otroligt enkelt att ha de två - fanns alltid någon att leka med och tjafset var rätt minimalt. Så nej, går inte att säga vad som är lättast.

Familjer med ett barn för att det är mycket enklare och bättre på alla sätt.
De som inte vill ha barn alls tycker att det är det enda rätta.
Och flerbarnsfamiljer tycker att det är självklart så som det ska vara.

Ja alltså min mamma tyckte att det tredje barnet var det lättaste (jag). Själv höll jag på att bryta ihop över att amma och ha en 2.5 åring som antingen satt och skrek av tristess (eller kollade på TV och snacka om det dåliga samvetet) eller om vi var ute, klättrade högst upp i en lekställning han inte alls borde vara i. Även det att aldrig kunna sova på dagtid var ju precis hur jobbigt som helst. Det var månadsvis som jag sov 3-4 timmar per dygn fem dagar i veckan. Fast så var det inte för min mamma och vi är ju till och med släkt!!!

Jag har två bekanta som först fått ett barn och sen tvillingar och båda blev sjukskrivna. De fick lite för mycket att göra i kombination med sömnbrist. Men man klarar ju det för att man måste, så är det ju, men jag skulle aldrig garantera åt någon att det blir lättare ju fler barn man skaffar.

 

[cirkus]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Nej det finns ju inte några garantier för nånting.

Men den här diskussionen handlar ju egentligen om något annat. Nämligt TS och hennes partners olika viljor och hur man ska lösa en situation som är totalt svartvit. På något sätt måste man ju komma fram till en lösning där den som inte får som den vill iallafall inte känner sig överkörd.

 

[baraetttill]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Jag har självklart skrivit fel, självklart ska det inte stå korrekta anledningar. alla anledningar är ju korrekta för den egna personen. Kommer nu inte på vilket ord jag egentligen ville ha fram.

Det som är jobbigt är att han säger blankt nej och inte ens lyssnar på varför jag vill ha fler. Sen ibland om man säger nånting så kan han säga att ha där bestämde jag mig för att det inte blir fler barn, tex att han kommer att få mindre fritid, eftersom han säger så så verkar det ju som att han kanske ibland skulle kunna tänka sig ett till?

Självklart vill jag ha ett barn till för min skull också, då jag tyucker det är helt underbart att få vara mamma, men min förhoppning är ju att "mina" barn får samma bra relation till syskon som jag själv, tror det har lite med uppväxt och sånt att göra men måste inte stämma?

alla som valt att döma mig, varför är jag så mycket hemskare som vill att han har två än att han tycker att jag får nöja mig med ett? vi är ju lika hemska egentligen och hskulle gått kilda vägar sedan länge egentligen pga denna fråga men vad gör mig till att vara den hemskaste

Självklart tar ett extra barnn mer tid inte riktigt så jag menade men ofta så har man "barnvakt" genom att dom är två. Jag har haft 6st egna hästar och skött dom och våran gård själv så det är inte så att jag är rädd för att ta i eller offra mig för någon annan.

Men men får se hur allt blir jag är mest ute efter lite tröst i min sorg över att antagligen inte få uppleva detta en gång till och känna att mitt barn är mer ensamt än många andra och lite tips på hur jag ska ta mig igenom min sorg men det var nog för mycket begärt, tack till ert som faktiskt förstått vad jag är ute efter.

 

[Lena Furberg]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Jag förstår precis vad du "är ute efter", jag kände samma sak, men hann bara ett barn eftersom jag bärjade så sent, och det var först då jag insåg hur underbart det var - hela paketet från graviditet till att ha barnet! Jag tyckte det var otroligt sorgligt när jag insåg att min dotter inte skulle få några syskon (även om hon själv idag tycker det är helt perfekt!

Så jag förstår dig precis.

 

[imzork]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Men det är lite för hennes skull jag också vill ha ett till barn då jag vill att hon ska få ett syskon som i mina ögon är guld värda att ha.

Jag vill bara så gärna både för mig och mitt barn skull.

Självklart tar ett extra barnn mer tid inte riktigt så jag menade men ofta så har man "barnvakt" genom att dom är två.

Det där synsättet kan jag lacka ur på ibland.

Ett barn ska aldrig aldrig aldrig födas med en uppgift. Det ska inte vara kittet mellan två vuxna, bli till för att bli någons syskon, födas för att göra någon glad eller födas som reservdelsmänniska.

Barn ska födas för att de är önskade och välkomna liksom helt för sig själva.

Man kan heller inte anta att syskon per automatik kommer överens. Jag har flera syskon och vi har ingen kontakt idag och mina syskon har inte heller kontakt med varandra och jag känner många människor som har olika grader av kyla mellan sig och sina syskon.

Och äldre syskon ska inte betraktas som extraföräldrar.

 

[Petruska]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Så jag förstår dig precis.

Jag tror inte att någon tycker att det är svårt att förstå att TS vill ha ett barn till. Det är ju inget konstigt med det.

Det konstiga är att TS öht inte respekterar sin mans åsikt och hans argument för sin åsikt, och att TS tog för givet att när de fick ett barn skulle de sedan få ännu ett, och till och med har bestämt ungefärligt datum för detta.

Det som däremot är konstigt, är ju att TS i hög grad verkar tycka att poängen med ett barn till är att barnen då tar hand om varandra. För mig låter inte det som att man längtar efter ett barn till, snarare som att man så mycket som möjligt vill slippa undan det barn man redan har - genom att dumpa det på ett syskon som skaffas för ändamålet.

 

[Lena Furberg]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Jag tror inte att någon tycker att det är svårt att förstå att TS vill ha ett barn till. Det är ju inget konstigt med det.

Det konstiga är att TS öht inte respekterar sin mans åsikt och hans argument för sin åsikt, och att TS tog för givet att när de fick ett barn skulle de sedan få ännu ett, och till och med har bestämt ungefärligt datum för detta.

Det som däremot är konstigt, är ju att TS i hög grad verkar tycka att poängen med ett barn till är att barnen då tar hand om varandra. För mig låter inte det som att man längtar efter ett barn till, snarare som att man så mycket som möjligt vill slippa undan det barn man redan har - genom att dumpa det på ett syskon som skaffas för ändamålet.

Och mitt svar till TS skrevs då jag fick intrycket, i hennes senaste inlägg, att hon kände att ingen riktigt förstod hennes längtan.
Sen tror jag också att upplevelsen av huruvida det är "jobbigt" eller ej, beror på en själv. För många är det ett kärt besvär att ha fullt upp med små barn, medan andra känner sig bundna och utslitna. För en del är det där jobbiga inte något negativt, lite som (ursäkta liknelsen....) en hästägare måste mocka och ta hand om sin häst i ur och skur, men inte ser det som en uppoffring utan en del av paketet att ha häst.
Annars skulle folk knappast "skaffa" både 3 och 4 barn, om det vore något negativt med allt "besvär".
Att det sen är två i förhållandet som ska känna det så, är en annan sak, och TS kan nog inte förvänta sig att hennes man ska känna likadant, alt "ge sig" på villkoret att hon ska ta hand om barn nr 2 i hög grad själv.

 

[Mabuse]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Jag tror också det är olika. Det beror nog på hur ens liv såg utan innan man fick barn, och hur mycket ändringar det blivit - och hur barnen är, förståss. Jag har hört bådadera - "ett barn är inget barn", just för att ett barn kan man alltid ta med sig, men inte två, och "skillnaden mellan inget och ett är mycket större än mellan ett och två", just för att med ett barn har man redan anpassat sitt liv till föräldraskapet (dagishämtningar, barnvänlig inredning, rensat bort alltför tidskrävande hobbies/vidlyftigt uteliv/resande/ect), så en till gör inte så stor skillnad på livsstilen.

 

[Pica]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Har sagt till honom att jag ångrar att jag skaffade mitt barn, med honom, då blir han jätte arg och ledsen då han fattar vad jag menar, att det hade varit bättre att jag hade lämnat honom för 2 årsedan.

Varför skulle han vilja ha ett barn till när du säger så till honom? Så fruktansvärt sårande.

Och vad garanterar att du skulle hitta en ny man att få barn med om du lämnar din nuvarande?

Riskerar du att lämna nån du älskar, som älskar dig och er dotter för en så osäker framtid endast för att du önskar ett till barn?
(obs, inte anklagande, jag undrar bara.)

 

[Petruska]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Och jag håller inte alls med. Det är helt individuellt och går inte alls att generalisera så.

Jag avsåg inte ens att generalisera, utan menade just att det för min del, från mitt perspektiv, ser ut att vara mycket jobbigare med två (eller fler) barn än med ett. Alltså mitt individuella perspektiv. Ser att jag uttryckte det otydligt.

 

[Mabuse]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

*kl*

Vad det gäller argument, så tror jag att beslut att skaffa barn är i princip helt emotionella ändå. Alltså är rationella argument när det kommer till kritan rätt oviktiga, åtminstone när det gäller beslut att inte skaffa barn. Det kan finnas massor med argument för barn, men vill man inte ha barn, så faller argumenten ändå platt. Det är som att försöka argumentera sig fram till att någon borde bli förälskad, det funkar inte.

Därför tror jag inte det är någon större poäng med att försöka övertyga någon om att skaffa barn. Även om det förståss är plågsamt att vara i en situation där den ena vill ha barn, och den andra inte.

 

[baraetttill]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Barn ska födas för att de är önskade och välkomna liksom helt för sig själva.

Man kan heller inte anta att syskon per automatik kommer överens. Jag har flera syskon och vi har ingen kontakt idag och mina syskon har inte heller kontakt med varandra och jag känner många människor som har olika grader Det barn jag längtar efter skulle inte födas med en uppgift, det är ett barn som i såfall skulle vara lika älskat som det vi redan har, vet inte om du syftar på filmen, allt för min syster???
Som sagt så är det väldigt önskat från min sida och jag hoppas än att han också ska ändra sig.
Sen är det kanske inte säkert alls att dom kommer uppskatta varandra men den "risken" kan man väl ta åt det hållet också likaväl som att "bara" ha ett barn för att inte ta "risken". Tror ändå att det är fler syskon som uppskattar varandra än de som typ "hatar" varandra.
Tror du missuppfattade mig, jag vill ju ha mina barn tätt så en extra förälder är det inte på tal om utan att dom förhoppningsvis har någon "kompis" att leka med under uppsikt utav tex mig.

 

[baraetttill]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

För det första så är det inte min man utan sambo, då han inte vill gifta sig längre för några årsedan kom han på att det är dyrt
Jag respekterar egentligen hans åsikt men vill inte, kommer inte ihåg om du skrivit hur många barn du har men om du har två så tror jag att du också hade varit väldigt ledsen om du inte hade fått ditt andra tex?? jag har inte satt ett datum men alla vet ju att det kan ta tid att bli gravid bara för att vi blev med barn på första försöket sist så är det ju inte säkert denna gång och som sagt vill jag ha mina ev barn tätt och då vi har egen gård och jag tar eget foder så är det ju bra om man inte är höggravid när det är slåttertid eller ett nyfött barn som måste ha mat kanske en gång i timmen heller för den delen, men det kanske är helt fel
Som jag svarade i tidigare inlägg så vill jag inte skaffa ett barn till pga extraförälder utan jag vill ha ett till barn för att få uppleva denna underbara upplevelsen igen och att det blir ett syskon ser jag som en bonus men det är min åsikt och inte allas har jag insett.

 

[baraetttill]

Sv: Vill så gärna ha ett till barn.

Och mitt svar till TS skrevs då jag fick intrycket, i hennes senaste inlägg, att hon kände att ingen riktigt förstod hennes längtan.
Sen tror jag också att upplevelsen av huruvida det är "jobbigt" eller ej, beror på en själv. För många är det ett kärt besvär att ha fullt upp med små barn, medan andra känner sig bundna och utslitna. För en del är det där jobbiga inte något negativt, lite som (ursäkta liknelsen....) en hästägare måste mocka och ta hand om sin häst i ur och skur, men inte ser det som en uppoffring utan en del av paketet att ha häst.
Annars skulle folk knappast "skaffa" både 3 och 4 barn, om det vore något negativt med allt "besvär".
Att det sen är två i förhållandet som ska känna det så, är en annan sak, och TS kan nog inte förvänta sig att hennes man ska känna likadant, alt "ge sig" på villkoret att hon ska ta hand om barn nr 2 i hög grad själv.

Tack du verkar vara en utav de få som får det rätta intrycket utav vad jag vill få fram, jag har lite svårt för att uttrycka mig rätt verkar det som. men jag känner som du menar med att jag tycker det är mysigt att ha fullt upp, jag kan säga att jag inte har klagat direkt över att bara ha fått sova max 7 hela nätter på ett årstid då det hör till.
Jag vill ha allt som hör ett extra barn till och jag kan ta allt jobb och slit själv, MISSUPPFATTA inte igen tack utan jag menar bara att jag vill inte ha en extra förälder i ett barn till.