Vuxna "tillbaka" til ridskola

[oio]

Finns det fler som funderar?

Jag är 34 år. Inga barn, men, av olika anl så har jag inte ridit på flera år. Jag funderar på att börja om på ridskola igen.

Om ni finns därute- vad får ni mest ut av ridskolan? Mest bara att ni mår bra, eller...utveckla något ni kanske inte gjort förr, eller vidareutvecklas sen förr? Är ni engagarede i avsutten verksamhet, funkis på tävling mm...

 

[Lillan]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Hej!

Jag började rida på ridskola igen när jag var 32. ( är 34 nu ).
I början var jag jätte nervös tänkte vad har jag gett mig in på.
Men det jag fick i slutändan var en bekräftelse att jag fortfarande kan, och jag fick mersmak.
Nu är jag medryttare lite mer min grej..
Men jag ångrar inte att jag började rida i ridskola fick upp självförtroendet och hittade
känslan igen!!
Lycka till!!!!
Mvh Lillan

 

[Snurrfian]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Jag började rida på ridskola igen som 29 åring, efter flera års uppehåll från ridhästar och lektioner. Nu går jag på en ridskola med centerad ridning så det ger mig enormt mycket även om en lektion kanske bara innehållet skritt, men det är så mycket mer att hitta hela kroppen och upptäcka hur man med små små hjälper kan få hästen att göra det man vill.

Jag har engagerat mig rätt mycket, och eftersom det är en liten ridskola så känns det som det är uppskattat, men det är ju inte så många olika aktiviteter förutom ridningen.

 

[OlleAtlas]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Jag började igen när jag var, kanske 37. Red på ridskola i flera år. Efter några år fegade jag ur och började rida på ridskola för islandshäst i stället. Vips... nu har jag två egna hästar här i Sverige och några halvor på Island. Familjen vet var de ska hitta mig...i stallet!

Så det man kan säga jag fått ur allra mest är underbara hästar. Sen massor av jättetrevliga människor. Hästarna har tvingat mig till mer "här och nu". Så blir man kroppsmedventen också, tränar både yoga, på gym och centrerad ridning för en bättre sits. Engagemang får man också om man vill! Det finns säkerligen flera styrelser som väntar på en ny människa.

Klart du ska börja rida igen, det är såååå roligt.

OA

 

[Görel]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Jag började på ridskola när jag var 32 efter 14 års uppehåll med ridning.
Mitt syfte var att hitta tillbaka till den nivå där jag var innan jag slutade, och när jag hade gjort det köpte jag älsklingshästen!

 

[Anna37]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Hej.
Jag är idag 39 år, och började rida på ridskola igen när jag var 37. Innan dess har jag haft några års hästuppehåll när jag fick barnen. Annars har jag ridit i nästan alla år, fast mer ute i skog och mark på olika medryttarhästar.

Jag blev väldigt positivt överaskad av ridskolan måste jag säga. Jag hade inga höga förväntningar, av varken hästar eller ridlärare. Jag har utvecklat min ridning väldigt mycket (enligt mig själv iallafall ) under de 2 sista åren. Nu rider jag både i min vanliga grupp och en hoppspecialgrupp. Alla är vuxna och har ungefär samma relation till ridningen som jag. Hästarna är väldigt bra omhändertagna på ridskolan och ridlärarna har varit långt över min förväntan.
Jämte själva ridandet så har jag varit funktionär på några hopptävlingar som klubben har arrangerat. Allt är bara jättekul just nu, och det känns som man är en hästtokig 12-åring på nytt , tiden räcker bara inte till för jag skulle vilja rida mer och vara mer engagerad i klubben.

 

[oio]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

kl

Tackar för svaren!

Jag är väldans sugen på att börja. Några saker måste göras innan, men, jag tänker inte ge upp hoppet om att återuppta ridningen igen.

Jag funderar ibland på ridskola- då en speciell i åtanke som dock ligger på lite resvägs avstånd- men vad tusan! Medryttare osv, lockar med, men..först måste jag "repetera" en del.

 

[ladystar]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Hej!

Jag är också 34 och började rida på ridskola igen för ett par månader sen. Det är 16 år sen jag red regelbundet så det har varit ett lååångt uppehåll. Det är så himla roligt, jag ser framemot lektionen och framförallt stunden i stallet efteråt hela veckan. Jag kan inte förstå vad som hållt mig borta så länge.
Helst skulle jag väl kanske vara medryttare(eller ännu hellre egen häst igen) men jag måste bli vanare oc h bättre ryttare först.
Att börja rida igen känns som det bästa jag gjort på länge!

 

[Mabuse]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Finns det fler som funderar?

Jag är 34 år. Inga barn, men, av olika anl så har jag inte ridit på flera år. Jag funderar på att börja om på ridskola igen.

Om ni finns därute- vad får ni mest ut av ridskolan? Mest bara att ni mår bra, eller...utveckla något ni kanske inte gjort förr, eller vidareutvecklas sen förr? Är ni engagarede i avsutten verksamhet, funkis på tävling mm...

Rider både på ridskola och som medryttare, och det jag får på ridskolan är framförallt utvecklingsmöjligheter!

Medrytteriet blir ju mest avkoppling och mängdträning, även om det kan bli nån gång för tränare ibland rider man ju på hästägarens villkor.

Nån gång kanske man nöjer sig med att bara motionsrida, men för mig är det viktigt att utvecklas och kunna tävla, och det har jag möjlighet till på ridskolan.

Så utveckling och tävling. Och avkoppling också, förståss, skönt att göra något annat när man sitter framför en dator hela dagarna på jobbet.

Sen hjälper jag till som tävlingsarrangör, sitter i styrelsen etc, men det är absolut för ridningens skull jag är där. Det andra gör jag mest av lojalitet till klubben.

Är 32, kanske ska tilläggas, har inte gjort nåt avbrott.

 

[MagicaDeHex]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Hej=)
Detta är egentligen inget svar på din fråga men jag måste bara säga att jag beundrar de som gått från "privatridning" till ridskola Eller de som klarar ridskolehästarna så fint.
Har som mest ridit privatlektion tillsammans med max 2 till i samma lektion.

Jag har alltid haft egna hästar men under en period på 1 år hade jag ett uppehåll. Va då med en väninna på hennes ridskola och fick låna en ridskolehäst och vara med på lektionen.
Jag har alltid tyckt att jag rider ganska bra, klarar de flesta hästar och situationer.
Jag satt och kände mig som en nybörjare
Hade noll koll kan jag ju säga! Det va GÖRSVÅRT med så många andra att ta hänsyn till, och jag fick ständigt höra "nu ligger du för nära,igen", och hästen var jättesvår att jobba i rätt form! Den gjorde absolut inte som jag ville! Det va jättefrustrerande!
Men till min egen tröst måste jag väl säga att det inte är så lätt när ridskolehästarna är så vana vid att automatiskt sakta av vid lärarens röst, volt, trav osv. Jag försökte att trava lite till och sakta av själv så att säga, göra halt osv. men det va skitsvårt!! Puh, minns att jag va helt färdig efter den lektionen

Tji fick jag för duktig ryttare

Någon som känner igen sig? Vore lite skönt att höra

 

[black coffee]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Jag började rida på ridskola för ett års sen och jag är 40 år.
Jag har har/haft medryttarhästar i alla år men varför jag började igen på ridskola är att få tillbaka skolridningen och få rida för instruktör.
Jag har dragit på mig lite "olater" så det var dax att nån sa åt mig vad för fel och rätt jag gör.
Jag har mycket nytta av det när jag rider min medryttarkuse

 

[MagicaDeHex]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Ja, jag tror absolut det är nyttigt att variera sin ridning oxå och på ridskola får man ju jobba med hästen på ett helt annat sätt som man annars inte får tillfälle till privat. Just detta med avstånd och så. Och prova olika hästar.

Det enda jag väl kan tycka är lite "dåligt" med ridskolor,är att det på vissa är så himla stora grupper. Svårt för läraren att ägna sig tillräckligt åt varje elev. Sen att vissa ridskolehästar är väldigt "inrutade" i ridskoleridningen.

Jag skulle själv behöva jobba på en annan häst än min egen någon gång igen. Egna hästen känner man ju oftast så väl, och då är det "ingen konst" (oftast,absolut inte alltid)

kram på alla mitt i natten

 

[aramis]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Finns det fler som funderar?

Jag är 34 år. Inga barn, men, av olika anl så har jag inte ridit på flera år. Jag funderar på att börja om på ridskola igen.

Om ni finns därute- vad får ni mest ut av ridskolan? Mest bara att ni mår bra, eller...utveckla något ni kanske inte gjort förr, eller vidareutvecklas sen förr? Är ni engagarede i avsutten verksamhet, funkis på tävling mm...

Började på ridskola igen nu för ett år sedan, är 34 år nu och hade haft ett uppehåll från ridskolan på flera år och ridningen nästan helt pga äldre häst i nästan ett år då.
Bestämde mig för att köpa ny häst då jag tog bort min gamla och började då rida på ridskolan för att komma tillbaka till ridningen och få självförtroende i sadeln igen. Det gick förvånadsvärt bra och jag tycker att jag utvecklas hela tiden. Men så har jag nu den bästa (och petigaste ) läraren på hela ridskolan och jag älskar att rida där nu.
Så engagerad i verksamheten i övrigt är jag inte, har ju egen häst med och tiden räcker inte till. Men jag rekomenderar starkt att börja igen. Speciellt trevligt är det om dom har en grupp med vuxna ryttare så man inte behöver känna sig som en tant bland fjortisarna

 

[Mabuse]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Nej, rida i en barngrupp låter ju inte så kul. Men det allra flesta ridskolor brukar ju ha skilda barn- och vuxengrupper, om det inte är en väldigt liten ridskola. Om inte annat är det ju inte så lyckat att blanda a-ponnyer med halvblod på samma lektion med tanke på hinderavstånd och så.

 

[oio]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Hej=)
Detta är egentligen inget svar på din fråga men jag måste bara säga att jag beundrar de som gått från "privatridning" till ridskola Eller de som klarar ridskolehästarna så fint.
Har som mest ridit privatlektion tillsammans med max 2 till i samma lektion.

Jag har alltid haft egna hästar men under en period på 1 år hade jag ett uppehåll. Va då med en väninna på hennes ridskola och fick låna en ridskolehäst och vara med på lektionen.
Jag har alltid tyckt att jag rider ganska bra, klarar de flesta hästar och situationer.
Jag satt och kände mig som en nybörjare
Hade noll koll kan jag ju säga! Det va GÖRSVÅRT med så många andra att ta hänsyn till, och jag fick ständigt höra "nu ligger du för nära,igen", och hästen var jättesvår att jobba i rätt form! Den gjorde absolut inte som jag ville! Det va jättefrustrerande!
Men till min egen tröst måste jag väl säga att det inte är så lätt när ridskolehästarna är så vana vid att automatiskt sakta av vid lärarens röst, volt, trav osv. Jag försökte att trava lite till och sakta av själv så att säga, göra halt osv. men det va skitsvårt!! Puh, minns att jag va helt färdig efter den lektionen

Tji fick jag för duktig ryttare

Någon som känner igen sig? Vore lite skönt att höra

Jag kan hålla med dig i mycket. När vi hade en häst i familjen förr så var det inte mest dressyr vi red. Men, just detta med att arbeta hästen i form var annat- man hade en att fokusera på varje gång- lärde sig den hästen.

Det är därför också som jag själv varit smått tveksam på att börja om igen...vad kommer en ridskola idag betyda för mig? Hur är hästarna att rida för mig...osv. Samtidigt som det är väldigt mycket som lickar med just ridskola också.

 

[black pearl]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Klart du ska börja!

Jag har i och för sig alltid haft hästar hemma men min lillasyster tog över min pålle då jag tröttnade ett tag (15 år).

Åren gick och jag fick egen familj. Min dotter blev sedan väldigt intresserad och även jag kom tillbaka till hästvärlden i och med detta. När jag började igen så var det hos min gamla ridskolelärare som blivit äldre och mildare!! Det var verkligen ett nytt liv som startade och jag upptäckte i och för sig att jag blivit mycket fegare men det här med dressyrträning var verkligen himla kul.

Nu tio år senare har vi egna hästar och bor på hästgård och bara älskar det. Så ta steget och njut av varje sekund

 

[oio]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Klart du ska börja!

Jag har i och för sig alltid haft hästar hemma men min lillasyster tog över min pålle då jag tröttnade ett tag (15 år).

Åren gick och jag fick egen familj. Min dotter blev sedan väldigt intresserad och även jag kom tillbaka till hästvärlden i och med detta. När jag började igen så var det hos min gamla ridskolelärare som blivit äldre och mildare!! Det var verkligen ett nytt liv som startade och jag upptäckte i och för sig att jag blivit mycket fegare men det här med dressyrträning var verkligen himla kul.

Nu tio år senare har vi egna hästar och bor på hästgård och bara älskar det. Så ta steget och njut av varje sekund

Jaaaduuu...hade det inte varit pga det ekonomiska och liiite restid till den tilltänkta ridskolan, så hade jag börjat så fort jag köpt alla ridkläder.

Men...jag hoppas att jag kan börja.

Häromdagen (tror jag jag är virrig ibland) när jag gick promenix...så kände jag en väldans stark hästlukt på ett ställe...suck!

 

[annan1]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Jag började på ridskola när jag var 25 (nu är jag snart 29). Jag hade egen ponny och sedan häst som barn och tonåring, men de var oskolade, jag red "bara" i skogen och lärde mig aldrig rida på riktigt. I kombination med dålig koordinationsförmåga och den feghet som enligt min erfarenhet uppstår automatiskt när man får barn, innebar det att jag inte började på noll när jag återupptog min ridning. Jag började på minus.

Det är egentligen först nu som jag känner att saker börjar falla på plats. Jag har aldrig någonsin ångrat att jag började på ridskola som vuxen, det är en av veckans stående höjdpunkter.

Jag skulle gärna vilja bli medryttare, men jag har småbarn och tiden räcker inte till. Just nu är ridskolan helt perfekt för mig.

 

[oio]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

kl

Kul med så många svar!

 

[Lillan]

Sv: Vuxna "tillbaka" til ridskola

Hej!

Jag kände exakt så när jag började i ridskola igen jag var då 31, jag fick hoppa in i en vuxen grupp som ridit ihop ganska länge.
Första lektionen var hoppning höll på dö, jag hoppa huua ,det va tio år sen jag satt i sadeln... ( men det gick bra.)
Men det tog nästan en termin innan jag hittade den där rätta känslan igen...
Innan jag fick beröm av ridläraren, och jag hängde med på ridlektionerna
Det kändes gött...
Lillan