Yttertygel.

Sv: Yttertygel.

Ja. Delvis. Lösgjord genom ryggen men någon bäckenvinkling blev det inte att tala om. bara den grad som kommer av att ryggen höjs. men så mycket att den skulle bära sig väl i traven fick vi inte till Den ville behålla sin alltför låga form och vila sina bakben.
(det jag tror många stångryttare fastnar i! På bogarna med lång o låg form. Jättesvårt att kontrollera bakbensaktiviteten i detalj!)

På tränsbettet sedan behöll han den fria känslan genom ryggen och började trampa på med fin kontakt i handen och fick bakbenen bättre på plats.
Olika delar kan lösgöras. Först då hela hästen sätts ihop blir ju arbetet bra.
Intressant att försöka analysera exakt vilken del som felar, och välja metod för att lossa/aktivera där.

KL

Hihi jag får genast tankarna Till Klanky van Grundsmörjs, och den ständigt citerade herr Kottas som filosofiskt sa ...

How should you put any weight on the haunches - if you always ride the horse overbent

Kottas kan överböja hela överlinjen för att insistera ta igenom. Visa att man KAN göra såhär som axel skrev.

Och som jag gjorde när jag sa johodå när jag red samlade halvhalter på min häst - det går att spänna lite till...

Jag tror observera tror att det Lusidor kände var att hon fick tag i bröstryggen på samma sätt som Klanky får tag i bröstryggen med sin HF

Sedan är ju frågan - vad fokuserar man på sedan.

Rider man runt och bara fokuserar på en del - så blir det ingen ridning = man kommer ju ingenstans

Det är ju först när man sätter ihop delarna till en enhet, och börjar hajja hur man skall reglera hela hästen under rörelse framåt - som det börjar likna nåt :D

tror jag
 
Sv: Yttertygel.

Nu tror jag att du har tolkat mig aldeles galet... Jag pratar inte om framåtbjudning som i övertempo och jag pratar inte om sug som i när hästen hänger i handen och jag pratar inte om påskjut som när hästen skovlar med bakbenen så han nästan ramlar framlänges...
Jag pratar om att koppla ihop bakbenen med överlinjen med handen (så som axel mfl också försöker skriva om) och jag upplever att det på många hästar är betydligt lättare i trav utan stångbett.
Håller med er.
Att det handlar om framåtbjudning på så sätt att energin ska flöda genom hästen bakifrån och mötas upp och kunna regleras i handen. Och om hästen är helt i balans och man är nöjd med rörelsen behöver man inte ha kontakt om man inte vill, men på stångbett kan hästen ha för stor respekt för bettet och undandra sig handen. och då bryts ju kedjan.
Men det finns hästar som oxå trivs med stångbettet, och stannar kvar i en lätt kontakt. men det är nog mer ovanligt än vanligt kanske..
 
Sv: Yttertygel.

Nu tror jag att du har tolkat mig aldeles galet... Jag pratar inte om framåtbjudning som i övertempo och jag pratar inte om sug som i när hästen hänger i handen och jag pratar inte om påskjut som när hästen skovlar med bakbenen så han nästan ramlar framlänges... :smirk:
Jag pratar om att koppla ihop bakbenen med överlinjen med handen (så som axel mfl också försöker skriva om) och jag upplever att det på många hästar är betydligt lättare i trav utan stångbett.


Självklart kan en viss sorts "sug" bero på detta men jag tycker mig kunna avgöra skillnaden ;)

Tror jag förstår vad du menar, och jag kan hålla med om att kontakten (som du nog kallar "sug";)) sällan blir bra på stång. Den kan ha det i sig sas utan att man känner det, men ändå tror jag det är svårare att få eftersom hästarna märker att bettet är skarpt. Ett tränsbett kan den få mjukt i munnen av att själv vara avslappnad och lösgjord, en stång blir nog aldrig "mjukt" när man har kontakt :p

Att du skulle prata om övertempo eller hänga i tygeln trodde jag INTE, men själv tycker jag som sagt inte att tempot har någon större betydelse, inte heller "bakbensaktiviteten" utan att hästens rygglinje är avslappnad och lång, och är den det så har man lite samling.

Eftersom det är svårt att förklara en känsla i handen i skrift så vet jag inte om vi har samma kriterier för hur det ska kännas. Men min riktlinje brukar vara att ju mjukare den känns i munnen trots att man har sökning och kontakt, desto bättre. Det brukar inte vara svårt i traven när de väl lärt sig i skritt, men däremot så är det ju fler saker som är viktiga i traven (av det jag skrev förut - att den ska vara rakriktad och därmed belasta sina diagonaler jämnt, vilket är svårare att märka i trav än t ex galopp, men alla är väl olika bra på det :p)
 
Sv: Yttertygel.

men själv tycker jag som sagt inte att tempot har någon större betydelse, inte heller "bakbensaktiviteten" utan att hästens rygglinje är avslappnad och lång,
Ja det är svårt att förklara känslor... Det är ju nåt sånt här jag också är ute efter! Tempot spelar inte nån roll, jag säger inte att det ska gå fort framåt! Men en viktig del i det hela är ENERGIN och att den är riktad framåt. Många AR-ekipage verkar tappa bort alt. prioritera bort energin. Utan att energin finns och är riktad framåt tycker jag att det är lättare att det blir vingligt, kroppsdelar blubbar ut åt sidorna och framför allt att hästen inte sitter ihop hela vägen.

Och att man får lite "bakom hand-känsla" i hela kroppen - det är det jag menar lätt kommer när man inte har påskjutet (eller vad vi nu väljer att kalla det).
 
Sv: Yttertygel.

Nu måste jag få göra ett inlägg.

LÖSGJORDHET SITTER INTE I VILKET BETT MAN RIDER MED.

Ett kandar rider man inte på för att lösgöra en häst. Den ska vara lösgjord innan, på ett vanligt tränsbett. Därefter kan man börjar rida på kandar.

Alltså ska grundutbildningen vara avklarad. Det spelar ingen roll vilken ras det är vi diskuterar.

Det finns helt enkelt inga genvägar. Fungerar det inte får man backa och göra om.
 
Sv: Yttertygel.

Ja, det där känner jag igen. Bjudningen är ju som sagt fortfarande viktig för att det ska bli bra (bjudning = energi ;) ). Å andra sidan tror jag en del AR-ryttare filosoferar som så att energin kommer gradvis när hästen blir starkare (om man öht får den att jobba sig starkare :p). Och ibland kan de ju förlora energin om man pressar dom framåt eller öht pressar för hårt och att de kanske måste få "slappa" ett tag eller att man använder lite omvänd psykologi, får hästen pigg genom att den inte FÅR gå framåt :p
 
Sv: Yttertygel.

KL
Läste lite igen i början av tråden.

Det här eviga- Trampa in under tyngdpunkten:crazy:

om vi säger så här- Om hästen ska samla sig så måste den luta lite bakåt- uppförsbacke!
Var måste det yttre bakbenet befinna sig????

Jo. under hästen o inte bakom.

den kan då givetvis inte vara så himla mkt isär med bakbenen.

Här måste jag hålla med susans tidigare påståenden, men inte vid ökningar, där den måste få ta ut steget o faktiskt skjuta på samtidigt.
 
Sv: Yttertygel.

Du har rätt i det du skriver, men jag ville poängtera hästen inte bör vara för mycket under sig i förhållande till sin styrka och vinklandet av bakdelen :p då får man för raka bakben som skjuter. Hellre tvärtom isåfall, att bakbenen är bra vinklade men att hästen inte "satt sig" och då kommer ju inte bakbenen så långt inunder. Men det är ju på en häst som inte har styrkan ännu.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Hästnyheter Den akademiska ridkonsten är till för alla menar tränaren Anna Lindh. Här bjuder hon på en grundläggande övning som du kan anpassa efter...
Svar
0
· Visningar
230
Senast: Gunnar
·
  • Artikel
Hästnyheter Den akademiska ridkonsten är till för alla menar tränaren Anna Lindh. Här bjuder hon på en grundläggande övning som du kan anpassa efter...
Svar
0
· Visningar
276
Senast: Gunnar
·
  • Artikel
Hästnyheter Om ridkonst, grundridning och varför du ska lyssna på din gråhåriga ridlärare.
Svar
0
· Visningar
229
Senast: Gunnar
·
  • Artikel
Hästnyheter En bra gymnastiserande övning för den unga hopphästen är den klassiska ”fem och en halvan”. I den tredje delen från en clinic hos...
Svar
0
· Visningar
160
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp