Ålder - blir man äldre eller yngre av att få barn?

[sidensvans]

Spinoff på Ålder-tråden. Har hört så många säga att barnen får dom att fortfarande känna sig unga. Själv tycker jag tvärtom. Jag har inte barn, och jag tycker att många blir lite "tantigare" när dom får barn. Vilket naturligtvis är bra också. Man ska ju vara den vuxna i rummet som sätter gränser och kan uppföra sig föredömligt, rättvist och konsekvent. Så, vad tycker ni?

 

[Lingon]

Spinoff på Ålder-tråden. Har hört så många säga att barnen får dom att fortfarande känna sig unga. Själv tycker jag tvärtom. Jag har inte barn, och jag tycker att många blir lite "tantigare" när dom får barn. Vilket naturligtvis är bra också. Man ska ju vara den vuxna i rummet som sätter gränser och kan uppföra sig föredömligt, rättvist och konsekvent. Så, vad tycker ni?

Jag vänder mig starkt mot ordet "tantig" i det här sammanhanget då det anspelar på att det bara gäller kvinnor!

Jag tror att det är lite både och. Samt olika från person till person. När man har barn är man oftast trött, speciellt när man har småbarn. Vilket kan tolkas som att man är vuxnare/tråkigare när verkligheten är att man bara inte har lika mycket energi som innan. Men samtidigt så är man som förälder till ett litet barn kvar i barnens värld på ett sätt som en barnfri person inte är. Man tittar på barnprogram, man leker på lekplatser, man får en annan koppling till sin egen barndom och barnslighet när man ser världen genom ett barns ögon.

Jag har barnfria vänner som är lika gamla som mig men som är "tantigare" än vad jag är. Kanske för att de tappat kopplingen till barndomen för att de inte har några egna barn som kan ge dem det perspektivet. Sen är det ju så personligt också. Jag tror helt enkelt inte att man kan dra några såna slutsatser. En del blir vuxna (tråkig ligger i betraktarens öga) tidigt medan andra behåller lekfullheten hela livet. Jag tror att det är så mycket annat som har större betydelse för det än barnfrågan.

 

[Snubbelfot]

Mina barn bidrar ärligt talat snarare till att jag känner mig äldre. Det blir mer tydligt att jag inte har riktigt samma energi som när jag var yngre, och att jag inte är lika fysiskt smidig. Dessutom blir "livscykelperspektivet" mer aktualiserat, att livstiden är begränsad. Mitt beteende (med avseende på trådstarten) tror jag däremot inte förändrats, åtminstone inte än.
Sen skulle jag inte vilja ha dem ogjorda för den sakens skull. Men föryngrad... hell no.

 

[cirkus]

Spinoff på Ålder-tråden. Har hört så många säga att barnen får dom att fortfarande känna sig unga. Själv tycker jag tvärtom. Jag har inte barn, och jag tycker att många blir lite "tantigare" när dom får barn. Vilket naturligtvis är bra också. Man ska ju vara den vuxna i rummet som sätter gränser och kan uppföra sig föredömligt, rättvist och konsekvent. Så, vad tycker ni?

Tantig? vad är ens det?

 

[Roheryn]

Spinoff på Ålder-tråden. Har hört så många säga att barnen får dom att fortfarande känna sig unga. Själv tycker jag tvärtom. Jag har inte barn, och jag tycker att många blir lite "tantigare" när dom får barn. Vilket naturligtvis är bra också. Man ska ju vara den vuxna i rummet som sätter gränser och kan uppföra sig föredömligt, rättvist och konsekvent. Så, vad tycker ni?

Jag tycker nog både och! Jag fick själv barn ungefär ett år efter att min egen mamma gått bort. Och båda de händelserna fick mig att växa upp och ta ett väldigt tydligt vuxenansvar som jag inte riktigt haft eller tagit tidigare (trots att jag var gift, hade jobb, hus osv). Huruvida det gav någon sorts "tantighet" eller ej ska jag låta vara osagt - jag vet nog inte ens riktigt vad du menar med att bli "tantig"?

Nu, när min dotter är vuxen, men fortfarande delvis bor hemma hos mig, så känner jag nog att hon "håller igång mig" och ser till att jag inte fegar ur på olika aktiviteter osv. Vårt gemensamma hästintresse gör också att mitt umgänge är rätt åldersblandat - från äldre tonåringar upp till 70-årsåldern typ - och det tror jag bidrar till att man håller sig "ung" och inte fastnar/stangerar i sin personliga utveckling.

 

[tanten]

Ser inte familjebildning som något kopplat till just ålder?

Ja, livet ändras, olika mkt för olika personer
Men ålder, "vuxenhet" - näe.

 

[sjoberga]

Spinoff på Ålder-tråden. Har hört så många säga att barnen får dom att fortfarande känna sig unga. Själv tycker jag tvärtom. Jag har inte barn, och jag tycker att många blir lite "tantigare" när dom får barn. Vilket naturligtvis är bra också. Man ska ju vara den vuxna i rummet som sätter gränser och kan uppföra sig föredömligt, rättvist och konsekvent. Så, vad tycker ni?

Jag vet inte, men som väldigt ung förälder så gav barnen en tydlig prägel åt livet som kontrasterade mot jämnåriga. Men om det gjorde att man kände sig ung eller gammal? Nä, tänker jag inte. Man gör olika livsval och de i sig baserar sig ofta på intresse för visst och ointresse för annat.

Nu när man har vuxna barn känner jag nog mest att det ger en insikt i att man de facto har levt en ganska ansenlig andel av sina år. Så man måste vara "gammal", i en logisk mening. Men jag känner mig nog mest som jag fortfarande, även om kroppen inte hänger med som förr.

Jag har levt betydligt fler år som varandes förälder än som icke-förälder, så visst präglar det mitt liv.

 

[Stefffie]

Tantig? vad är ens det?

Lite knapplan, men jag gillar verkligen ordet "tantpondus" som anvandes i den andra alderstraden.

Det ar typ sa jag ser pa ordet tant, ett kraftord!

 

[miumiu]

Jag skulle säga, medan du har omyndiga/hemmaboende barn känner du dig förmodligen "äldre" benämning mer ansvarstyngd. När ungarna lämnar boet tror jag att många får någon slags energikick av att återigen kunna prioritera sig själv lite mera frikostigt vilket nog kan bidra till att man lever upp lite.

Min farsa som är 70+ brukar säga att det är barn och barnbarn som håller honom ung i sinnet, och det stämmer nog. En viss kontakt med yngre generationer gör förmodligen att du inte gubbar/tantar till dig helt och hållet. Men det kan man ju ha även utan egna barn tänker jag, har själv en kompis som är precis 40 år äldre än mig och hon är verkligen den minst tantiga människa jag känner fastän hon är barnlös. Men hon umgås med folk i alla åldrar och har lätt för att skaffa sig yngre vänner.

Sen tror jag att det kan vara olika för män och kvinnor rent fysiskt pga kvinan bär och föder barnet, vilket såklart påverkar kroppen. Jag har bara fött ett barn men det har absolut satt sina spår. Har en kompis vars mamma fött 9 barn, och 9 graviditeter går liksom inte obemärkt förbi.

 

[Hedinn]

Jag håller med @Snubbelfot här. Snarare att jag känner mig äldre pga så tydligt bristande energi jämfört med ett litet barn. Bara en sån sak som att de vaknar och är ute och springer på golvet inom två minuter gör det väldigt tydligt att en annan behöver några minuter extra för att kroppen ska vakna ordentligt för att börja funktionera.

Men absolut att jag minns saker från min barndom mer och tänker på mina upplevelser för att kunna ge mitt barn de bästa möjliga förutsättningarna för att må bra, tänker dock inte att det gör mig yngre? Bara att jag ser mer saker ur ett barns perspektiv i större utsträckning nu än innan jag fick barn.

 

[Roheryn]

Sen tror jag att det kan vara olika för män och kvinnor rent fysiskt pga kvinan bär och föder barnet, vilket såklart påverkar kroppen. Jag har bara fött ett barn men det har absolut satt sina spår. Har en kompis vars mamma fött 9 barn, och 9 graviditeter går liksom inte obemärkt förbi.

Det där är nog olika. Jag har också fött ett barn och jag kan inte påstå att det påverkade kroppen i någon nämnvärd utsträckning förutom precis där och då. Upplever att jag när jag väl hade slutat amma hade samma kropp som innan jag blev gravid, så för min del har den fysiska aspekten av att vänta, föda och amma ett barn inte alls påverkat hur gammal jag känner mig eller ser ut.

 

[miumiu]

Det där är nog olika. Jag har också fött ett barn och jag kan inte påstå att det påverkade kroppen i någon nämnvärd utsträckning förutom precis där och då. Upplever att jag när jag väl hade slutat amma hade samma kropp som innan jag blev gravid, så för min del har den fysiska aspekten av att vänta, föda och amma ett barn inte alls påverkat hur gammal jag känner mig eller ser ut.

Nej, jag tror inte det är jättevanligt att det blir stora förändringar på kroppen efter ett barn. Jag tror inte heller att någon som ser mig skulle kunna säga att jag fött barn (eller ja kanske en gynekolog som undersökte mig skulle kunna se det men annars njae). Men jag själv ser absolut små förändringar, men jag har också haft fixering vid min egen kropp som nog övergår det "normala".

 

[Lingon]

Det där är nog olika. Jag har också fött ett barn och jag kan inte påstå att det påverkade kroppen i någon nämnvärd utsträckning förutom precis där och då. Upplever att jag när jag väl hade slutat amma hade samma kropp som innan jag blev gravid, så för min del har den fysiska aspekten av att vänta, föda och amma ett barn inte alls påverkat hur gammal jag känner mig eller ser ut.

Samma här. Jag känner mig inte fysiskt påverkad av det.

 

[julgrisen]

Jag känner mig definitivt äldre sen jag fick barn, men tror som en del andra varit inne på att det kanske skiftar med tiden. Mina barn är fortfarande små, jag är tröttare, mer energilös, mer ansvarstagande och definitivt vuxnare än innan de kom. När de blir äldre kan det kanske kännas mer att man håller igång tack vare dem?

 

[Gnist]

Jag var ung när jag fick mitt första barn och blev vare sig äldre eller yngre i sättet.

Nu som 51-åring är jag väldigt glad över mitt (och exets) beslut att bli föräldrar som unga vuxna. Till och med sladdisen är utflyttad sen snart 2 år tillbaka.

Kroppslig påverkan några små bristningar på brösten som för länge sen bleknat till i princip osynlighet.
I övrigt noll kroppspåverkan efter att knatten ploppat ut och amning avklarad. Likaså efter knatte 2 och 3.

 

[Mirre]

Spinoff på Ålder-tråden. Har hört så många säga att barnen får dom att fortfarande känna sig unga. Själv tycker jag tvärtom. Jag har inte barn, och jag tycker att många blir lite "tantigare" när dom får barn. Vilket naturligtvis är bra också. Man ska ju vara den vuxna i rummet som sätter gränser och kan uppföra sig föredömligt, rättvist och konsekvent. Så, vad tycker ni?

Enligt mina gråa hår så blir man äldre

Men annars känner jag mig inte direkt äldre. Var 22 när jag fick min äldsta, är 37 nu och barnen är 15, 11 och 4. Enda gången jag känner mig äldre är när äldsta pratar om körkort, när han och hans flickvän pratar om att flytta ihop, skaffa barn och gifta sig i framtiden. Då inser jag att han faktiskt är stor och känner mig gammal haha

 

[Eurydome]

Känns som att jag åldrades utseendemässigt och orkesmässigt med 10 år de första tre åren som förälder.

Försöker väl ofta att föregå med gott exempel när mina barn är med men jag vill inte heller slipa bort den person jag är. Kan dra snuskiga skämt, bli arg, svära, slarva även när de är med. Jag är ju en riktig person, inte en förebild. Det viktiga tänker jag är att jag i deras ögon är en snäll och omtänksam person som vill andra väl och som de och andra människor kan lita på.

 

[Trist]

Ingetdera...andra prioritering bara.

 

[Murphy]

Att ha barn verkar göra att föräldrar verkar ha lite koll på vad nästa generation har för sig (what's down with the kids), men också göra det brutalt uppenbart att inte vara en av dem.

 

[Ramona]

Jag är helt övertygad om att jag är så omogen som jag är för att jag inte har barn. Jag är 45 år gammal och lever ungefär som jag gjorde när jag var 25.