Men vad för källor duger för dig egentligen?Ok. Visa vilken data som helst att det är bättre att få en tidig ADHD-diagnos än en sen ADHD-diagnos. T.ex. chansen att bli behörig till gymnasiet ökar med så många % med en tidig ADHD-diagnos eller chansen att få en gymnasieexamen ökar med så många %. Eller barn med tidig ADHD-diagnos lever längre än barn med sen ADHD-diagnos.
Det är svårare att bli självförsörjande utan gymnasieexamen och de flesta föräldrar vill väl att deras barn ska bli självförsörjande som vuxna. De flesta tycker att ett långt liv är bättre än kort liv.
”Man bör sätta in understödsåtgärder och psykosociala behandlingsformer som bedöms vara nödvändiga så tidigt som möjligt, eftersom obehandlad ADHD kan försvåra såväl sociala relationer, studier som sysselsättningsmöjligheter. Behovet av läkemedelsbehandling bör också alltid bedömas. Tidig och aktiv behandling minskar hälsoriskerna samt förbättrar livskvaliteten och funktionsförmågan.” Källa
Författare till texten: Patientversionen är uppdaterad utifrån Finska Läkarföreningens rekommendation God medicinsk praxis av den ansvariga redaktören för patientversionerna Kirsi Tarnanen. Vid bearbetningen av texten har följande personer medverkat: organisationsplanerare Katariina Berggren och ansvariga organisationsplaneraren Mirjami Koivunen från ADHD-förbundet.
Texten är granskad av ordföranden för arbetsgruppen, specialistläkaren i barnpsykiatri, biträdande överläkare, sakkunnigläkaren Anita Puustjärvi från Kuopio universitetssjukhus och FPA, redaktören för God medicinsk praxis, docent i biologisk psykiatri, specialistläkaren i klinisk neurofysiologi och psykiatri Arja Tuunainen från Finska Läkarföreningen Duodecim och av resten av arbetsgruppen för God medicinsk praxis.
Hoppas alla dessa forskare och specialistläkare duger @Soapbubble .