Det där med att lära sig cykla...

Jag håller nog inte med om skridskor och skidor. Har aldrig själv haft intresse för det alls och kan således inte åka. Längd har jag provat kanske fem gånger i mitt liv, med dåligt resultat. Utför har jag faktiskt aldrig åkt. Skulle tippa på att merparten av alla de barn som inte bor i närheten av snö inte kan åka skidor. Varför är det viktigt? Cykling är ju en sak, å andra sidan är ju det inte heller livsnödvändigt som sagt. Men han blir ju utanför om de har cykelutflykter då. Åker andra sidan finns ju skidor oftast med på schemat här och det gör ju inte cykling.
Skridskor och skidor finns ju med på idrotts-schemat (i alla fall här uppe), då kan det ju vara schysst mot barnet att den har fått prova några gånger hemmavid om man har möjlighet. Det finns väl också en viss trolighet att barnet kommer att stöta på båda sporterna, främst skidor, om förhållandena för barnet i framtiden förändras t.ex genom en flytt, skolresa eller på annat sätt byter vistelseort. Jag kan hålla med @pulkaskurk om allmänbildningen här.
Att inte kunna varken cykla, åka skidor eller skridskor upplever jag som en begränsning. Därmed inte sagt att barnet ska behärska något av det vid en exakt ålder, det är ju en färdighets- och mognadsfråga. Kanske barnet kommer att tycka att ex.vis utförsåkning är fantastiskt roligt och en väl värd upplevelse även om du inte själv gillar det?
 
Jag håller nog inte med om skridskor och skidor. Har aldrig själv haft intresse för det alls och kan således inte åka. Längd har jag provat kanske fem gånger i mitt liv, med dåligt resultat. Utför har jag faktiskt aldrig åkt. Skulle tippa på att merparten av alla de barn som inte bor i närheten av snö inte kan åka skidor. Varför är det viktigt? Cykling är ju en sak, å andra sidan är ju det inte heller livsnödvändigt som sagt. Men han blir ju utanför om de har cykelutflykter då. Åker andra sidan finns ju skidor oftast med på schemat här och det gör ju inte cykling.

Det är aldrig dåligt att ha en färdighet, och ju yngre man är desto lättare är det - generellt sett - att lära sig. Det är ju bara att jämföra knattegrupperna med vuxengrupperna i slalombackarna, knattarna åker utan stavar innan någon hinner blinka medan de vuxna plogar sig ner med panik i blicken.

Vad jag som förälder har intresse av och var vi råkar bo ser jag inte som faktorer som ska styra vad mitt barn får lära sig. Vad som är troligt är att hon någon gång i livet kommer att befinna sig i situationer då hon har förtjänt av att kunna cykla, åka skidor och skridskor, rida osv. Därför kommer jag att se till (eller maken i vissa avseenden, eftersom mina föräldrar var för slappa med mig :p ) att hon lär sig dessa saker så pass att hon inte behöver känna sig exkluderad på grund av att hon inte kan. Sen om hon vill åka skidor med kompisarna när hon är tonåring bestämmer hon ju själv, men om hon vill så ska hon kunna haka på och känna att hon behärskar det. För att vara i en situation där man vill men inte kan och inte heller vågar prova, det är inte roligt.
 
Knepigt läge men jag tycker nog att det är viktigt att kunna cykla, åka skridskor och åka skidor som några exempel.
Det känns som allmänbildning som man bör klara av på normal fritidsnivå.

Jag hade nog kämpat på och försökt få grabben att lära sig det på ett eller annat sätt.
Sen behöver han säkert sin tid på sig att mogna.
Men hur du ska gå tillväga vet jag inte, du känner din son och det gör inte jag.
Cykling kan jag hålla med om, med skridskor och skidåkning? Skridskor brukar visserligen skolan se till att barnen åker men skidor är nog värre med. Jag kan tänka mig att ju längre norrut man bor, desto mer vardagligt är skidor men om jag ser på syrran och hennes familj som bor i Göteborg så är inte skidor så högprioriterat, de har inte ens haft snö nog att kunna åka pulka i år. Självklart går det att åka på semester norrut för att få tillgång till snö men det kanske varken är prioriterat eller kostnadsmässigt möjligt.
Vi har inte lärt våra barn att åka utför, varken jag eller maken är så förtjusta i vinter och kallt så vi har lagt våra pengar på sol och kultur semester istället. Nu kan båda barnen åka längdskidor tack vare att vi har en fantastisk längdskidåkningsförening i närheten, men hade inte den funnits så hade de inte åkt speciellt mycket.
Jag skulle kunna säga att jag anser att det hör till allmänbildningen att barnen ska ha sett flera olika länder och upplevt andra kulturer men som sagt, alla prioriterar olika, det som är viktigt för en familj kanske är helt oväsentligt för en annan.
 
Cykling kan jag hålla med om, med skridskor och skidåkning? Skridskor brukar visserligen skolan se till att barnen åker men skidor är nog värre med. Jag kan tänka mig att ju längre norrut man bor, desto mer vardagligt är skidor men om jag ser på syrran och hennes familj som bor i Göteborg så är inte skidor så högprioriterat, de har inte ens haft snö nog att kunna åka pulka i år. Självklart går det att åka på semester norrut för att få tillgång till snö men det kanske varken är prioriterat eller kostnadsmässigt möjligt.
Vi har inte lärt våra barn att åka utför, varken jag eller maken är så förtjusta i vinter och kallt så vi har lagt våra pengar på sol och kultur semester istället. Nu kan båda barnen åka längdskidor tack vare att vi har en fantastisk längdskidåkningsförening i närheten, men hade inte den funnits så hade de inte åkt speciellt mycket.
Jag skulle kunna säga att jag anser att det hör till allmänbildningen att barnen ska ha sett flera olika länder och upplevt andra kulturer men som sagt, alla prioriterar olika, det som är viktigt för en familj kanske är helt oväsentligt för en annan.

Ja det beror väl på hur man är uppvuxen.
Jag är född och uppvuxen i sthlm och där har vi då fått åka både skridskor och skidor redan i lågstadiet.
Jag tycker inte att det är det roligaste att göra men jag kan det iaf och det är jag glad för.
Mina föräldrar har sett till att vi fått testa på det mesta och lära oss grunderna i många sporter men även rest en del och fått se olika kulturer etc.
Just för att få en bred allmänbildning.
Jag skulle nog tycka att det vore ganska besvärande att inte ha fått den allmänbildningen och kunna hänga med på en basic nivå inom de flesta ämnen.
 
Ja det beror väl på hur man är uppvuxen.
Jag är född och uppvuxen i sthlm och där har vi då fått åka både skridskor och skidor redan i lågstadiet.
Jag tycker inte att det är det roligaste att göra men jag kan det iaf och det är jag glad för.
Mina föräldrar har sett till att vi fått testa på det mesta och lära oss grunderna i många sporter men även rest en del och fått se olika kulturer etc.
Just för att få en bred allmänbildning.
Jag skulle nog tycka att det vore ganska besvärande att inte ha fått den allmänbildningen och kunna hänga med på en basic nivå inom de flesta ämnen.
Jag tror att du missar min poäng en del, det finns familjer där resekontot ständigt är noll, att då sitta och skriva att de som föräldrar inte har gjort tillräckligt för att ge sina barn en bred allmänbildning känns som att sparka på en redan liggande familj.
Att vi har valt bort utförsåkning tror jag enbart skulle kunna vara negativt för sonen, å andra sidan så åker han branta backar och hoppar med sina längdskidor så att ställa sig på ett par slalomskidor tror jag inte skulle vara så stor omställning för honom. Dottern gillade inte längdskidor, även om hon åkte hyfsat och jag har väldigt svårt att se att hon helt plötsligt skulle ändra personlighet och älska den typen av sportande.
Jag är inte det minsta bekymrad för mina barns allmänbildning, den är tillräckligt bred för att de ska överleva i världen och klara sig bra.
 
Jag fick också åka skidskor och skidor i lågstadiet jag med. Jag tyckte det var jätteroligt men kommer ihåg de andra barnen som inte kunde/inte vågade tyckte det var jättejobbigt. Hade åkt lite långskidor innan och även testat skridskor så det var inget nytt även om jag inte kunde. Måste varit -00? I mitten av värmland. Vi hade alltid mycket snö. Hade.

Jag tycker absolut det hör till att kunna cykla. Som barn blir man väldigt utanför om man inte kan hänga med. De andra kompisarna vill nog inte cykla sakta för att ett annat barn ska kunna gå med dom, då cyklar de iväg istället så får den andra gå själv.

Men det behöver han ju inte lära sig idag, men någongång tycker jag alla bör lära sig att cykla. Sen när du lärt dig kan du skita i att cykla om du hatar det men lära sig bör man.
Tonåring som ska till kompis/träning och alla med bil är upptagna och det är för långt att gå, då skulle iallfall jag sitta kvar hemma om jag inte kunde ta cykeln.

Håller med vem det nu var som sa om att det inte finns nog ork. Då blir det verkligen inget kul att testa eller göra något, det är ju bara jobbigt istället för roligt.
 
Det är aldrig dåligt att ha en färdighet, och ju yngre man är desto lättare är det - generellt sett - att lära sig. Det är ju bara att jämföra knattegrupperna med vuxengrupperna i slalombackarna, knattarna åker utan stavar innan någon hinner blinka medan de vuxna plogar sig ner med panik i blicken.

Vad jag som förälder har intresse av och var vi råkar bo ser jag inte som faktorer som ska styra vad mitt barn får lära sig. Vad som är troligt är att hon någon gång i livet kommer att befinna sig i situationer då hon har förtjänt av att kunna cykla, åka skidor och skridskor, rida osv. Därför kommer jag att se till (eller maken i vissa avseenden, eftersom mina föräldrar var för slappa med mig :p ) att hon lär sig dessa saker så pass att hon inte behöver känna sig exkluderad på grund av att hon inte kan. Sen om hon vill åka skidor med kompisarna när hon är tonåring bestämmer hon ju själv, men om hon vill så ska hon kunna haka på och känna att hon behärskar det. För att vara i en situation där man vill men inte kan och inte heller vågar prova, det är inte roligt.
Så du skulle boka skidsemester för att ungen ska lära sig åka skidor? Överambitiöst känner jag. Jag lägger hellre de pengarna på solsemester om jag hade haft det, inte en semester som ingen vill åka på "bara för att"...
 
Jag tror att du missar min poäng en del, det finns familjer där resekontot ständigt är noll, att då sitta och skriva att de som föräldrar inte har gjort tillräckligt för att ge sina barn en bred allmänbildning känns som att sparka på en redan liggande familj.
Att vi har valt bort utförsåkning tror jag enbart skulle kunna vara negativt för sonen, å andra sidan så åker han branta backar och hoppar med sina längdskidor så att ställa sig på ett par slalomskidor tror jag inte skulle vara så stor omställning för honom. Dottern gillade inte längdskidor, även om hon åkte hyfsat och jag har väldigt svårt att se att hon helt plötsligt skulle ändra personlighet och älska den typen av sportande.
Jag är inte det minsta bekymrad för mina barns allmänbildning, den är tillräckligt bred för att de ska överleva i världen och klara sig bra.
Jag tänker att det inte var riktigt så @pulkaskurk menade. Var familj gör väl så gott den kan med de medel som står till buds. Men viljan att ge sina barn färdigheter är ju absolut inte alltid kopplad till ekonomi.
 
Så du skulle boka skidsemester för att ungen ska lära sig åka skidor? Överambitiöst känner jag. Jag lägger hellre de pengarna på solsemester om jag hade haft det, inte en semester som ingen vill åka på "bara för att"...

Ja, jag skulle nog kunna lägga ett par semesterveckor på en sån sak, för det är så pass viktigt för mig att min unge inte hamnar i samma sits som jag själv sitter i (att lära sig att tex åka skidor som vuxen är svårt, men jag lämpar på). Att man inte vill göra det om det inte är något som intresserar familjen i stort, det förstår jag förstås. Pengar och semesterveckor har ju de flesta inte direkt i överflöd (det har inte jag heller, ska tilläggas).
 
Ja det beror väl på hur man är uppvuxen.
Jag är född och uppvuxen i sthlm och där har vi då fått åka både skridskor och skidor redan i lågstadiet.
Jag tycker inte att det är det roligaste att göra men jag kan det iaf och det är jag glad för.
Mina föräldrar har sett till att vi fått testa på det mesta och lära oss grunderna i många sporter men även rest en del och fått se olika kulturer etc.
Just för att få en bred allmänbildning.
Jag skulle nog tycka att det vore ganska besvärande att inte ha fått den allmänbildningen och kunna hänga med på en basic nivå inom de flesta ämnen.
Fast det är ju annorlunda, jag kan inte se att skridskor och skidåkning är särskilt viktigt (vi har ju bott på varmare breddgrader rätt länge) men däremot allmänbildning, mina barn har till exempel rest i hela Europa, sett akropolis, colosseum, följt i korstågens fotspår, de vet mycket väl vad som är skillnaden mellan en moské, kyrka och en synagoga, de har en bonusfar som är muslim och en nära ingift släkting som är judinna, de har varit på insidan av pyramiderna och dottern pratar svenska, engelska och hyfsad arabiska (sonen förstår språken plus en del ryska då hans bästa vän är från ukraina, pratar obehindrad engelska men har svårt för svenskan och att tala rent då han har dyspraxi) . Jag kan inte riktigt se vad den allmänbildningen har att göra med skidåkning och skridskor, och jag tror att om barnen går i vettiga skolor är deras klasskompisar i fatt mina barn i sjuan-åttan om än kanske med arabiskan...
Ja, jag skulle nog kunna lägga ett par semesterveckor på en sån sak, för det är så pass viktigt för mig att min unge inte hamnar i samma sits som jag själv sitter i (att lära sig att tex åka skidor som vuxen är svårt, men jag lämpar på). Att man inte vill göra det om det inte är något som intresserar familjen i stort, det förstår jag förstås. Pengar och semesterveckor har ju de flesta inte direkt i överflöd (det har inte jag heller, ska tilläggas).
Ok, ja där ser man. Med tanke på vad ungen tycker om vinter skulle vi få kasta pengarna i sjön eftersom mina handleder stelnar direkt vid utegång (sonen vill inte ens vara ute på dagis när det är kallt, återigen helt olika från dottern, som är med på allt och gärna är ute). Nä. Hade aldrig någonsin lagt flera tusenlappar på något jag inte vill ha när det kommer till semestern, tror jag ingen förälder med vanlig inkomst gör. Jag skulle inte heller betala en semester och åka på bara för att om barnet (och inte vi andra) vill lära sig bergsklättring i Himalaya eller vindsurfing i långtbortistan bara för att barnen ska lära sig det för det är bra att kunna (under förutsättning att det inte finns något annat som lockar resten av familjen på samma semester) semester ska ju vara just - semester...
Jag fick också åka skidskor och skidor i lågstadiet jag med. Jag tyckte det var jätteroligt men kommer ihåg de andra barnen som inte kunde/inte vågade tyckte det var jättejobbigt. Hade åkt lite långskidor innan och även testat skridskor så det var inget nytt även om jag inte kunde. Måste varit -00? I mitten av värmland. Vi hade alltid mycket snö. Hade.

Jag tycker absolut det hör till att kunna cykla. Som barn blir man väldigt utanför om man inte kan hänga med. De andra kompisarna vill nog inte cykla sakta för att ett annat barn ska kunna gå med dom, då cyklar de iväg istället så får den andra gå själv.

Men det behöver han ju inte lära sig idag, men någongång tycker jag alla bör lära sig att cykla. Sen när du lärt dig kan du skita i att cykla om du hatar det men lära sig bör man.
Tonåring som ska till kompis/träning och alla med bil är upptagna och det är för långt att gå, då skulle iallfall jag sitta kvar hemma om jag inte kunde ta cykeln.

Håller med vem det nu var som sa om att det inte finns nog ork. Då blir det verkligen inget kul att testa eller göra något, det är ju bara jobbigt istället för roligt.
Fast det är ju ingen, eller ytterst få, som inte sagt att han ska lära sig det alls, men som läget är nu skulle han ju troligen bara ramla, han vågar inte och han vill inte. Han har dålig motorik och dålig balans... Att tvinga upp honom på en cykel bara för att han ska lära sig känns som misshandel och oerhört dåligt föräldraskap rent spontant. Jag vill inte ha mitt föräldraskap så. Förhoppningsvis mognar han ju under kommande år, kanske redan under sommaren..
 
Jag tänker att det inte var riktigt så @pulkaskurk menade. Var familj gör väl så gott den kan med de medel som står till buds. Men viljan att ge sina barn färdigheter är ju absolut inte alltid kopplad till ekonomi.
Jag hann inte skriva klart utan fortsätter här...
Just en fantastisk skidåkningsklubb kan ju vara skillnaden som gör att ett barn får en färdighet trots att ekonomin inte finns egentligen.
Men det kräver ju föräldrar som engagerar sig till viss del i alla fall för att barnet ska få möjligheten att tillgodogöra sig allehanda färdigheter. Det är förstås lättare att säga att barnet kan åtminstone simma när man själv gillar solsemestrar men inte tänkt lägga två strån i kross för att barnet ska kunna lära sig något man själv inte varit intresserad utav eller själv har färdigheter i. Sedan kan ju barnet ha färdighet i en mängd andra grejer som inte är sportrelaterade. Inte att förglömma men när de andra cyklar/ skidar iväg så har barnet mindre nytta av just de färdigheterna just då, men kan med all säkerhet excellera längre fram!
 
Jag hann inte skriva klart utan fortsätter här...
Just en fantastisk skidåkningsklubb kan ju vara skillnaden som gör att ett barn får en färdighet trots att ekonomin inte finns egentligen.
Men det kräver ju föräldrar som engagerar sig till viss del i alla fall för att barnet ska få möjligheten att tillgodogöra sig allehanda färdigheter. Det är förstås lättare att säga att barnet kan åtminstone simma när man själv gillar solsemestrar men inte tänkt lägga två strån i kross för att barnet ska kunna lära sig något man själv inte varit intresserad utav eller själv har färdigheter i. Sedan kan ju barnet ha färdighet i en mängd andra grejer som inte är sportrelaterade. Inte att förglömma men när de andra cyklar/ skidar iväg så har barnet mindre nytta av just de färdigheterna just då, men kan med all säkerhet excellera längre fram!
Som sagt tidigare i tråden har mitt engagemang inget att göra med det. För jo, vi har en bra skidklubb här (gratis skidåkning med fd landslagsåkare där skidklubben tillhandahåller längdskidorna. Dottern åker och ger inte upp - sonen har för dålig balans, lägger sig ner och vägrar ta en meter till, det brukar sluta med att dottern åker, tillsammans med bonusfadern och mig förutsatt att det är plusgrader, trots att jag slår ihjäl mig varje gång jag ramlar och inte tycker det är särskilt kul, medans sonen går in och dricker saft och sedan gnäller om att han vill åka hem. Ser ingen anledning att tvinga honom för att åka längdskidor ärligt talat, det ser jag inte överhuvudtaget vad det har med allmänbildningen att göra. Eller utanförskapet, finns massor av barn när skolan har uteaktiviteter som åker pulka eller bara tar en promenad. Att tvinga ett barn till en sådan grej om de uppenbarligen inte tycker det är roligt och gång på gång gör illa sig tycker jag ärligt talat känns som barnmisshandel. Och jag skulle ju aldrig någonsin betala flera tusenlappar för att barnen ska åka på en semester de inte är intresserade av bara för att få lära sig något som "kan vara bra att ha". Det finns gott om sådana grejer i andra länder också, jag skulle inte betala flera tusen för det heller.
 
@Cambrie Vad vill du med tråden egentligen?
Du verkar ju veta bäst själv iaf och verkar väldigt negativ i dina inlägg som gäller saker du inte tycker är roligt.
Med den inställningen är det ju inte precis konstigt att sonen är negativ till det mesta.
 
@Cambrie Vad vill du med tråden egentligen?
Du verkar ju veta bäst själv iaf och verkar väldigt negativ i dina inlägg som gäller saker du inte tycker är roligt.
Med den inställningen är det ju inte precis konstigt att sonen är negativ till det mesta.
Som jag skrev ville jag veta när andras barn lärde sig cykla ;-) jag har vid flera tillfällen skrivit att jag fått de svaren, att jag kan slappna av eftersom det inte verkar helt ovanligt att sexåringar inte är mogna att cykla. Jag har också fått bra tips som jag skrev. Att dock tvinga barnen till något de inte vill när de gör illa sig, jämföra skidåkning med allmänbildning, nä det tycker inte jag. Det är samma sak som att säga att ungarna ska lära sig surfing, de kan ju bo i Australien om 20 år (speciellt vi eftersom jag läser till diplomat, vi lär ju inte sitta i ett skidland om tio år). För mig har inte skidåkning med allmänbildning att göra. Det är ett intresse. Liksom hästar. Det är inte alla barn som lär sig rida heller. Jag fick svar, var nöjd med det, innan någon väckte tråden genom att hävda att skidåkning och skridskoåkning hör till allmänbildningen vilket jag inte alls håller med om, då lär jag väl få säga det?
Sedan håller jag inte med om det andra heller. Dottern spelar både handboll, dansar balett och går på friidrott. Jag är inte intresserad av något av det. Sonen är jätteintresserad av stenar, han kan varenda bergart i Sverige trots sin ålder. Jag kan ingenting och har aldrig uppmuntrar till det intresset, eller till hundintresset som han har. Ändå har han det. Skidåkning har barnen provat, liksom skridskor. Dottern tycker det är roligt, sonen inte. Där är jag dock inte orolig som jag var med cyklingen. Det finns gott om alternativ i skolan för dessa aktiviteter.

För att svara på din fråga: tråden handlade om cykling och tips därav. Det har jag fått. Men jag har också förstått att det inte är alla sexåringar som kan cykla. Det räcker för mig. Jag har, som jag skrev , beslutat att han får vänta tills han vill själv.
 
Fast det är ju annorlunda, jag kan inte se att skridskor och skidåkning är särskilt viktigt (vi har ju bott på varmare breddgrader rätt länge) men däremot allmänbildning, mina barn har till exempel rest i hela Europa, sett akropolis, colosseum, följt i korstågens fotspår, de vet mycket väl vad som är skillnaden mellan en moské, kyrka och en synagoga, de har en bonusfar som är muslim och en nära ingift släkting som är judinna, de har varit på insidan av pyramiderna och dottern pratar svenska, engelska och hyfsad arabiska (sonen förstår språken plus en del ryska då hans bästa vän är från ukraina, pratar obehindrad engelska men har svårt för svenskan och att tala rent då han har dyspraxi) . Jag kan inte riktigt se vad den allmänbildningen har att göra med skidåkning och skridskor, och jag tror att om barnen går i vettiga skolor är deras klasskompisar i fatt mina barn i sjuan-åttan om än kanske med arabiskan...

..

Allt det där fick jag oxå som barn. I budgetvarianten tältsemester i bil. Visserligen otroligt värdefullt men för mig inte alls lika värdefullt som att lära mig åka skidor, skridskor och cykla i vardagen. Jag är rik både på kulturellt och socioekonomiskt kapital tack vare mina föräldrar och deras möjlighet att prioritera. Men tittar jag på mina vänner som kanske inte fick båda eller ens något så har det varit mer handikappande att inte lära sig praktiska saker (skidor, cykling, skridskor osv), de som har varit intresserade av det kulturella kapitalet har skaffat den kunskapen ändå som tonåringar eller som unga vuxna.
 
Allt det där fick jag oxå som barn. I budgetvarianten tältsemester i bil. Visserligen otroligt värdefullt men för mig inte alls lika värdefullt som att lära mig åka skidor, skridskor och cykla i vardagen. Jag är rik både på kulturellt och socioekonomiskt kapital tack vare mina föräldrar och deras möjlighet att prioritera. Men tittar jag på mina vänner som kanske inte fick båda eller ens något så har det varit mer handikappande att inte lära sig praktiska saker (skidor, cykling, skridskor osv), de som har varit intresserade av det kulturella kapitalet har skaffat den kunskapen ändå som tonåringar eller som unga vuxna.
Fast mina barn får göra precis vad de vill. Finns nog ingen i den här tråden som inte skjutsar så mycket på aktiviteter som mig eftersom vi bor så långt ifrån allt. I vintras var vi på skidträningarna varje vecka när det var väder. På skridskodisco. Provade ishockey skola (föll ingen unge i smaken) etc. Att däremot lägga 10.000 på att hyra stuga i fjällen och lära ungarna slalom. Nä, det har jag inte hört någon förälder som gör bara för att ungen kanske bosätter sig i framtiden så hen kan åka slalom. För mig är det samma sak som att lägga pengar på att resa och lära ungen vågsurfa bara för att hen kanske ska bosätta sig i Australien i framtiden. Det får ungen hantera den dagen i så fall.

Det är synd om du inte uppskattade resor med dina föräldrar. Där är vi i så fall olika. Jag lärde mig aldrig att åka skidor eller skridskor - men uppskattade verkligen att resa runt världen med mamma och pappa. Riktig kvslitetstid för mig. Och det som gett mig vidare intresse i språk och internationella relationer. (Vilket jag personligen håller högre i en global värld än just skidåkning)
 
Fast mina barn får göra precis vad de vill. Finns nog ingen i den här tråden som inte skjutsar så mycket på aktiviteter som mig eftersom vi bor så långt ifrån allt. I vintras var vi på skidträningarna varje vecka när det var väder. På skridskodisco. Provade ishockey skola (föll ingen unge i smaken) etc. Att däremot lägga 10.000 på att hyra stuga i fjällen och lära ungarna slalom. Nä, det har jag inte hört någon förälder som gör bara för att ungen kanske bosätter sig i framtiden så hen kan åka slalom. För mig är det samma sak som att lägga pengar på att resa och lära ungen vågsurfa bara för att hen kanske ska bosätta sig i Australien i framtiden. Det får ungen hantera den dagen i så fall.

Det är synd om du inte uppskattade resor med dina föräldrar. Där är vi i så fall olika. Jag lärde mig aldrig att åka skidor eller skridskor - men uppskattade verkligen att resa runt världen med mamma och pappa. Riktig kvslitetstid för mig. Och det som gett mig vidare intresse i språk och internationella relationer. (Vilket jag personligen håller högre i en global värld än just skidåkning)

Jag har som någon sorts riktmärke att en månads skidsemester inkl liftkort inte går på mer än 20000 för 3 pers ( alperna) så det behöver inte alls vara så dyrt. Och jag lärde mig vågsurfa som halvung också just med tanke på det du skriver ;). Jag uppskattade resorna och det kulturella kapitalet det gav och fortfarande ger mig väldigt mycket. Men jag uppskattade det sociala kapitalet i form av att kunna göra saker som ex skidåkning jag fick med mig mer.
 
Jag har som någon sorts riktmärke att en månads skidsemester inkl liftkort inte går på mer än 20000 för 3 pers ( alperna) så det behöver inte alls vara så dyrt. Och jag lärde mig vågsurfa som halvung också just med tanke på det du skriver ;). Jag uppskattade resorna och det kulturella kapitalet det gav och fortfarande ger mig väldigt mycket. Men jag uppskattade det sociala kapitalet i form av att kunna göra saker som ex skidåkning jag fick med mig mer.
20000 tycker ju jag är rätt mycket med tanke på att det är min lön vi lever på vilket visserligen är ok men vi har också resor i studierna, skulder som ska betalas, kör upp bensin för säkert sex-sju tusen i månaden och två bilar som behövs lagas ibland, så ja, 20.000 är inget jag kan hosta upp bara sådär på ett intresse jag själv inte har..

Som sagt, lägga det på något ingen i familjen har intresse för tror jag ingen gör oavsett vad man sitter på buke och säger. Du kanske är undantaget som bekräftar regeln, men jag tror inte heller det är kutym att lägga dyra pengar på semesterresor bara för att barnen ska få alla färdigheter som de eventuellt kan behöva någongång i framtiden... Men det är ju vad jag tror, jag känner troligen bara fattiga föräldrar som inte har råd med sådant utan hellre kostar på sådant som de har intresse av...
 
Mina barn kan inte cykla pga svårt med grovmotoriken. Sonen är 10,5 och har en cykel från hjälpmedelscentralen.
Dottern är 8,5 år och var på sitt besök hos sjukgymnasten för att få komma till hjälpmedelscentralen och få en cykel utprovad.
Och ja, givetvis har vi försökt lära dom. Vi har hela förrådet fullt av deras gamla cyklar i olika storlekar. Nu kom det till en punkt med dottern att hon vill cykla men vägrar sätta sig på sin vanliga så hon får en utprovad hon med (hon lånar storebrors och kan cykla på den).

Men jag har en känsla av att vi kommer kämpa tills vi blir blåa som smurfar så den minsta som är 19 månader nu kan cykla själv. Hade varit kul om någon av cyklarna kom till användning..
(Båda dom äldre har funktionshinder som ibland även kan ge svårigheter inom motoriken så inte riktigt rättvist att jämföra med dom, men en fingervisning om att man borde kunna cykla när man är runt 8 år iaf)

Dottern kan ibland se en liten tjej cykla på våran gata utan stödhjul som är max 3 år gammal och uttrycka en stark avundsjuka för att det barnet kan och inte hon. Så hon vill gärna men hon kan bara inte.

Själv lärde jag mig cykla när jag var 3 år gammal. Hade inga stödhjul alls utan det tog en timma på gatan hemma å sen var det full fräs å har varit sen dess.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Mitt i en utredning med sonen. Skolan fungerar inte alls. Han är där och han ”sköter” sig, men det blir ingenting gjort. Läste just...
2 3
Svar
53
· Visningar
4 523
Senast: Araminta
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
28 889
Senast: Elendil
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 722
Senast: Snurrfian
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 253
Senast: Cocos
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Uppdateringstråd 29
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp